Översiktsplan för Skurups kommun

(1)

Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26 1

ÖVERSIKTSPLAN för Skurups kommun 2009 2009

(2)

2 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26

Översiktsplan för Skurups kommun

Planförfa are:

Jennie Andersson Gulistan Batak Ida Brogren Bri Marie Ohlsson Jeane e Petersén Robert Werner Kar ngenjörer:

Mikael Hugg Henrik Larsson

Medverkande tjänstemän:

Elisabeth Almkvist, Rektor Pelle Björk, Rektor Agneta Fränngård, Utvecklingsleda- re/utbildning Börje Fälth, Elverkschef Bengt Hagberg, Säkerhetschef Michael Horn, Miljöchef Lena Johansson, Miljöstrateg Birgi a Jönsson, Förvaltningschef Mehdi Kha bi, IT-chef Iréne Larsson, Kommunekolog Nils-Erik Magnusson, InformaƟ ons- chef Tommy Olofsson, Gatuchef Stefan Sundgren, Hemtjänstchef Ingmar Thorén, Planeringsingenjör Eva To , Verksamhetschef

Poli sk styrgrupp:

Sven Aidemark, Anders Bengtsson, Pierre Esbjörnsson, Björn Hortevall (adjung- erad), Hans G Lindell, Sven-Ber l Persson, Erik Renfors, Lena Wigholm Lindberg Illustra oner Nils Holgersson och gåsen:

Per Josefsson Foton:

Nils-Erik Magnusson och planförfa arna

(3)

Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26

FÖRORD

Översiktsplanen är kommunens viktigaste och mest långsiktiga instrument vad gäller användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ska både formulera visioner för framtiden och vara till praktisk vägledning för beslut i konkreta plan- och bygglovsfrågor. Den senaste kommunomfattande översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 1992

Översiktplanen ska ge vägledning och riktlinjer för planering och byggande, men den ska också göra avvägningar mellan olika allmänna intressen så att en välbalanserad helhet skapas.

Eftersom samhället genomgår ständiga förändringar är översiktplaneringen till stor del en ständigt pågående process som inte har någon egentlig avslutning men där varje ny översiktsplan utgör en milstolpe på vägen. I enlighet härmed ska översiktsplanen aktualiseras vart fjärde år.

Översiktplanen ger möjlighet att lyfta blicken och diskutera framtidsfrågor då den utgör ett strategiskt styrdokument i kommunens utvecklingsarbete och jag hoppas att antagande av en ny översiktsplan bidrar till att vi kan nå visionens mål om 16 000 invånare 2014.

Skurup 2009-05-27

Niklas Sjöberg

Kommunstyrelsens ordförande

(4)

Östra Vemmenhög 69 Västra Nöbbelöv 70 Mossby 71

Konsekvenser 72

BOSTÄDER 75

Bostäder 77 Skurup 78 Rydsgård 80 Skivarp 82 Abbekås 84 Konsekvenser 86

KOMMUNIKATIONER 91

Kommunika oner 93 Vägtrafi k 94 Kollek vtrafi k 96 Gång- och cykeltrafi k 100 Konsekvenser 102

TEKNISK FÖRSÖRJNING 105

Teknisk försörjning 107 Avfallshantering 107 Va enförsörjning 108 Avloppsförsörjning 109 Naturresurser 110 Informa on och teknik 111 Gatubelysning 111

INLEDNING OM KOMMUNEN OCH ÖVERSIKTSPLANEN 7

Skurups kommun 9 Översiktsplanen 12

ÖVERGRIPANDE PLANERINGSSTRATEGIER 17

Interna onella mål 19 Na onella mål 21

UTVECKLING AV TÄTORTER 25

Tätorterna 27 Skurup 27 Rydsgård 32 Skivarp 35 Abbekås 38 Bingsmarken 41 Konsekvenser 43

BEBYGGELSE UTANFÖR PLANLAGDA OMRÅDEN 49

Bebyggelse utanför planlagda områden 51 Byarna 62

Janstorp 63

Slimminge 64

Havberg 65

Tånebro 66

Lindby 67

Västra Vemmenhög 68

INNEHÅLL

(5)

Energiförsörjning 112 Konsekvenser 116

SKOLA, VÅRD OCH OMSORG 119

Skola och barnomsorg 121 Vård och omsorg 125 Individ och familjeomsorg 128 Konsekvenser 130

NÄRINGSLIV OCH HANDEL 133

Näringsliv 135 Handel 140 Konsekvenser 145

TURISM 147

Turism 149 Konsekvenser 151

KULTUR, FRITID OCH REKREATION 153

Kultur 155 Fri d och rekrea on 156 Konsekvenser 158

GRÖNSTRUKTUR 161

Grönstruktur 163 Konsekvenser 175

KULTURMILJÖ 179

Kulturmiljö 181 Konsekvenser 190

AREELLA NÄRINGAR 191

Jordbruk 193 Skogsbruk 196 Fiske 197 Konsekvenser 198

OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE 201

Områden av riksintresse 203 Kulturmiljövård 204 Naturvård 206 Natura 2000 209 Kommunika oner 210 Sjöfart 211 Flygplatsen 212 Yrkesfi sket 213 Kustzonen 214 Frilu sliv 215 Konsekvenser 216

HÄLSA OCH SÄKERHET 217

Hälsa och säkerhet 219

Hälsa 220

Säkerhet 225

Konsekvenser 231

(6)

REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR 235

Regionala och mellankommunala frågor 237 Konsekvenser 240

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 241

Sy e och innehåll 243 Översiktsplaneförslaget i sammanfa ning 245

Åtgärder i översiktsplanen som kan medföra betydande miljö-

påverkan 246

BILAGA DEMOKRATI OCH

MEDBORGARDELTAGANDE 259

Demokra och medborgardeltagande 261 Byalagens tankar om fram den 262 Skurupshems åsikter om bostadsfrågan i

kommunen 276

År 9 på Mackleanskolan om fram den för Skurups kommun 278

LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE 281

(7)

Inledning om kommunen och

översiktsplanen

(8)

Svaneholms sloƩ

(9)

SKURUPS KOMMUN

LANDSBYGDSKOMMUNEN

Skurups kommun ligger mellan ås och hav utmed kusten i södra delen av Skåne. Kommunen är känd för att vara Nils Holgerssons hembygd och en stor del ingår i det bördiga åkermarksbälte som sträcker sig längs Skånes syd- och västkust. Det innebär att jordbruket fortfarande sätter sin tydliga prägel på landskapet och ger kommunen dess speciella landsbygdskaraktär. Trakterna genomgick övergripande förändringar i samband med Rutger Mackleans skiftesreformer i slutet av 1700-talet och det var då odlingslandskapet fick det utseende det har än idag. Detta har bidragit till att landskapsbilden kännetecknas av framför allt böljande åkrar, pilalléer och utspridda gårdar.

BOENDEKOMMUNEN

Skurups kommun har idag omkring 15000 invånare och befolkningen förväntas öka med ca 100-150 personer/år.

Skurup är centralorten med knappt 7000 invånare. Övriga större tätorter i kommunen är Rydsgård och Skivarp som båda har omkring 1200 invånare.

Skurup och Rydsgård ligger utmed järnvägen mellan Malmö och Ystad och i anslutning till väg E65. Orterna har kvar bebyggelsestruktur och tegelarkitektur från mitten av 1800-talet då samhällena expanderade i samband med järnvägsutbyggnaden. Denna bebyggelse ger orterna mycket av deras identitet och i Skurup har den klassats som riksintresse.

Längre söderut ligger Skivarp med sin pittoreska bymiljö och längst i söder ligger kustsamhället Abbekås, med knappt 700 invånare, som ökar under sommartid då Abbekås är ett populärt turistmål. Runt om i kommunen ligger många småorter kvar. De utgör resterna av äldre jordbrukssamhällen och är idag viktiga för att hålla landsbygden levande.

UPPLEVELSE OCH REKREATIONSKOMMUNEN

Kusten utmed Östersjön och dess vidsträckta sandstränder attraherar både boende och besökare. I inlandet finns det några mindre sjöar och flera åar och vattendrag som sträcker sig från Romeleåsens sluttningar i norr ner till sydkusten. Det finns få större skogsområden i Skurups kommun. De som finns ligger

i norr på Romeleåsens sydsluttning och kring Svaneholms slott. Eftersom skogsmiljöerna är få är de väldigt betydelsefulla både ur naturvårds- och rekreationssynpunkt. Sammantaget har Skurups kommun en väldigt varierad landskapsbild med stora natur- och kulturvärden som erbjuder goda möjligheter för boende, rekreation och friluftsliv.

NÄRINGSLIVSKOMMUNEN

Skurups kommun har ett rikt näringsliv och innehar för närvarande 29:e plats i Svenskt Näringslivs (2008) ranking av företagsklimatet i 290 kommuner. Kommunens företag ligger även högt på Företagarnas och UC:s (Sveriges ledande affärs- och kreditupplysningsföretag) ranking.

Kommunens fördelaktiga läge i Öresundsregionen, den höga servicenivån och låga kommunalskatten ger företagen bra förutsättningar för lyckade etableringar i Skurups kommun.

Bebyggelse i Skurup

Inledning om kommunen och översiktsplanen 1

Svaneholms sloƩ Odlingslandskapet

(10)

KOMMUNFAKTA

KOMMUNINVÅNARE:14 784 (2008)

BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING: +1224 personer(1998-2008) LANDAREAL: 195 km²

BEFOLKNINGSTÄTHET: 75,3 invånare/km²

STÖRRE TÄTORTER: Skurup (6700 inv.), Rydsgård (1200 inv.), Skivarp (1200 inv.), Abbekås (700 inv.)

FÖRVÄRVSFREKVENS: 77 % (2007, befolkningen 20-64 år) UTBILDNINGSNIVÅ:

Eftergymnasial: 25 % Gymnasial: 54 % Förgymnasial: 19 % (2008, befolkningen 20-64 år) INPENDLING: 1286 personer (2007) UTPENDLING: 4029 personer (2007) NY/OMBYGGDA BOSTÄDER:

Nybyggda småhus: 81st (2006-2008) Nybyggda flerfamiljshus: 34st (2006-2008) Ombyggda flerbostadshus: 8st 2006-2008 Källa: SCB

SKURUP

RYDSGÅRD

SKIVARP

ABBEKÅS BINGSMARKEN

Lindby Havberg

Janstorp

Slimminge

Villie

Tånebro Katslösa

Västra Nöbbelöv Mossby

Östra Vemmenhög Västra Vemmenhög

(11)

SKURUPS KOMMUN I REGIONEN

Skåne är en tätbefolkad region med en fl erkärnig tätortsstruktur som ligger i e a rak vt geografi skt läge med närhet ll Köpenhamn och de stora marknaderna i norra Tyskland och Polen. De a har bidragit ll a Skåne på senare år utvecklats i snabb takt och befolkningen har ökat med mer än 50 000 personer de senaste o åren. Numera är Skåne en integrerad region där invånarna utny jar gemensamma llgångar oberoende av kommungränserna.

Ökad rörlighet på arbetsmarknaden, hårt tryck på bostadsmarknaden samt utbyggnaden av kollek vtrafi k och infrastruktur har inneburit a e erfrågan på bostäder och verksamheter inte längre bara riktas mot Malmö och de största tätorterna utan har även spridits ll de omgivande kommunerna. En eﬀ ek v kollek vtrafi k, framför allt spårbunden, bidrar ll a människor i större utsträckning väljer a pendla ll arbete och olika typer av ak viteter.

Skurups kommun i regionen

Utvecklingen innebär stora fördelar för Skurups kommun. Från att ha haft en negativ befolkningsutveckling under 1990-talet har nu trenden börjat vända och allt fler söker sig till kommunen. En viktig anledning är att det är lätt att nå omgivande målpunkter i regionen. Närheten till hamnarna i Trelleborg och Ystad samt till Malmö Airport ger möjligheter till internationella resor och transporter.

Skurups kommun utnyttjar inte enbart utvecklingen i Skåneregionen utan tillför även en hel del. I kommunen finns natur- och kulturmiljöer som är betydelsefulla i ett regionalt och nationellt perspektiv, bl.a. Romeleåsen, sandstränderna och Rutger Mackleans skifteslandskap. Dessutom är odlingsmarken i kommunen av väldigt hög kvalitet och jordbruket bidrar till livsmedelsförsörjningen i regionen.

Det som möjligen skulle kunna hota Skurup kommuns utvecklingsmöjligheter är den ökande regionala konkurrensen. Detta beroende på att efterhand som infrastrukturen och pendlingsmöjligheterna förbättras i hela Skåne ökar möjligheterna för dem som flyttar till Skåne eller från de större tätorterna att välja andra kommuner än Skurup. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att profilera och lyfta fram kommunen som ett attraktivt boende- och verksamhetsalternativ.

För att skapa samverkan kring regionala frågor har Region Skåne tagit fram ett utvecklingsprogram. Där har kommuner, myndigheter, näringslivet, universitet och högskolor samt organisationer och individer deltagit för att formulera gemensamma visioner, mål och handlingsplaner för den regionala utvecklingen i Skåne. Ett annat regionalt projekt är ”Destination Söderslätt”, som är ett samarbete mellan fyra av Sveriges sydligaste kommuner; Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge, som syftar till att marknadsföra och sprida information om det gemensamma geografiska och kulturella området.

Tillsammans med södra delen av Malmö har dessa kommuner även bildat LEADER Söderslätt. Målet med LEADER-programmet är att näringsliv, kommuner och föreningar tillsammans och på lika villkor ska besluta om innovativa projekt på landsbygden. De idéer och projekt som LEADER Söderslätt samlas kring har möjlighet att få projektstöd från EU mellan 2008 och 2013.

Inledning om kommunen och översiktsplanen 1

(12)

12 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26 För att skapa beredskap inför den framtida utvecklingen och kunna hantera

de idéer, krav, möjligheter och hot som dyker upp behöver Skurups kommun en ny översiktsplan. Den gällande översiktsplanen är från 1992 och har fyllt en viktig funktion under de gångna åren men behöver nu en översyn och revidering. En hel del av innehållet är fortfarande aktuellt och den nya översiktsplanen kommer till viss del att baseras på den gamla. I vissa avseenden har 1992 års översiktsplan brister och behöver uppdateras.

Dessutom har lagstiftningen förändrats, bl.a. har Plan- och bygglagen (PBL) reviderats och Miljöbalken (MB) tillkommit och det har naturligtvis betydelse för översiktsplanens innehåll och utformning. Redovisningstekniken har också utvecklats, kartor och bilder kan idag presenteras på ett mer lättläst och tydligt sätt, något som också bidrar till att en ny översiktsplan för Skurups kommun ska tas fram.

EN NY ÖVERSIKTSPLAN

ÖVERSIKTSPLANEN

Sy e

Alla kommuner ska, enligt PBL, ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Syftet med översiktsplanen är att redovisa kommunens ställningstagande för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den fysiska miljön ska utvecklas och bevaras.

Innehåll

I översiktsplanen presenteras grunddragen i kommunens syn på användningen av mark- och vattenområden. Kommunen ska förespråka en användning som i första hand beaktar allmänna intressen och därmed inte enskilda personers önskemål. Likaså ska det framgå vilken användning kommunen prioriterar vid avvägning mellan olika allmänna intressen. I översiktsplanen redovisas de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas i planeringen samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Det ska tydliggöras hur den byggda miljön i kommunen ska utvecklas och bevaras. Avslutningsvis ska planens konsekvenser gå att utläsa.

Funk on

Översiktsplanen har flera funktioner både teoretiskt och praktiskt. På en övergripande nivå är planen och planprocessen ett verktyg för att främja demokrati och medborgarinflytande. Intentionerna är att skapa medvetenhet om de processer som har betydelse för samhällsutvecklingen och ge invånarna möjlighet att påverka kommunens framtid. För detta har översiktsplanen en viktig funktion genom att formulera och redovisa gemensamma visioner och övergripande mål för hur kommunen avser att utvecklas på lång sikt. Mer konkreta användningsområden för planen är att skapa beredskap för framtida förändringar samt att säkerställa olika typer av bevarandevärden inom kommunen. Likaså har planen en betydelsefull uppgift vid helhetsbedömningar eftersom den gör det möjligt att betrakta olika typer av lokaliserings- och markanvändningsförslag och dess konsekvenser i ett större sammanhang.

(13)

Ansvar

I Sverige är det kommunerna som ansvarar för den fysiska planeringen genom det så kallade kommunala planmonopolet. Det innebär att kommunen har självständig rätt att bestämma över hur marken och vattnet ska användas i den egna kommunen och avgör därmed om, när och för vilka ändamål planering ska ske. Planmonopolet ger kommunen möjligheter att styra samhällsutvecklingen samtidigt som det ger skyldigheter att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen samt att ta ansvar för kvaliteten i bebyggelse och miljö.

Översiktsplanarbetet bedrivs av kommunens planeringsansvariga på uppdrag av kommunfullmäktige. Minst en gång under varje mandatperiod ska fullmäktige ta ställning till översiktsplanens aktualitet.

Rä slig verkan

Översiktsplanens innehåll och förfarande regleras i 4:e kapitlet PBL samt i MB. Själva planen är inte juridiskt bindande men ger betydelsefull vägledning gällande mark- och vattenanvändningen och ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Dessutom är den ett viktigt underlag för andra rättsverkande planer som detaljplaner och områdesbestämmelser samt i vissa fall för bygglovsprövning och annan tillståndsgivning. Eftersom en översiktsplan inte är juridiskt bindande, utan snarare en politisk viljeinriktning, kan innehållet inte överklagas. För den som vill påverka planens innehåll gäller det därför att utnyttja de möjligheter till inflytande som ges under planprocessens gång.

Översiktsplaneprocessen

Processen ska präglas av öppenhet och insyn. Det ska finnas möjlighet för myndigheter, kommuninvånare och andra berörda att lämna synpunkter under arbetets gång.

Översiktsplanprocessen brukar delas in i olika skeden:

Inledning om kommunen och översiktsplanen 1

(14)

Programskedet

Inledningsvis upprättar kommunens planerare ett program som beskriver de ämnen och frågor som bör tas upp i översiktsplanen. Innehållet kan revideras eller kompletteras efter diskussioner mellan kommunens politiker, tjänstemän och invånare. Programarbetet mynnar sedan ut i ett planförslag som utgör den första versionen av den nya översiktsplanen. Denna process genomfördes under 2005 i Skurups kommun.

Samrådsskedet

När ett förslag till översiktsplan har tagits fram ska samråd hållas. Syftet är att kommunen ska presentera planförslaget och dess motiv och innebörd samt inhämta synpunkter gällande planen. Alla berörda myndigheter, organisationer, grannkommuner, intresseföreningar och allmänhet får möjlighet att ta del av planhandlingarna genom utskick eller via kommunens hemsida. De inkomna synpunkterna sammanställs och kommenteras sedan av kommunen i en så kallad samrådsredogörelse.

Utställningsskedet

Det reviderade översiktsplanförslaget ställs sedan ut för offentlig granskning under minst två månaders tid. Då kan alla intresserade titta på förslaget och tycka till om det. Länsstyrelsens (statens) synpunkter framförs i ett granskningsyttrande.

Antagande

Efter att planen eventuellt arbetats om ytterligare en gång antas den av kommunfullmäktige.

Fördjupningar av översiktsplanen

Översiktsplanen ska utformas så att den ger tydlig vägledning och information till kommuninvånare, myndigheter och enskilda. Om det krävs en ökad detaljeringsgrad kan fördjupningar av översiktsplanen göras antingen för en del av kommunen eller för ett tematiskt område. De baseras naturligtvis på översiktsplanen och dess intentioner men innehåller mer information och blir mer detaljerade.

Plan- och prövningssystemet i övrigt

Det svenska plan- och bygglovssystemet regleras i PBL. Det finns möjlighet att upprätta ett antal olika planer på skilda nivåer för att styra bland annat bebyggelseutveckling och tillståndsgivning i kommunen. Här presenteras de vanligaste planerna och några av de begrepp som berör lov- och anmälningsplikt.

(15)

Regionplan

En regionplan kan upprättas när frågor som rör mark- och vattenanvändningen behöver lösas i ett större sammanhang. Ofta ingår flera kommuner med liknande förutsättningar. En regionplan ger riktlinjer för beslut om både översiktsplaner och mer detaljerade planer.

Områdesbestämmelser

Områdesbestämmelser kan upprättas för områden utan detaljplan för att säkerställa översiktsplanens syften. De kan vara ett alternativ till detaljplan för att bevara värdefulla miljöer men också för att ge handlingsberedskap inför önskvärda framtida förändringar i markanvändningen.

Områdesbestämmelser behöver bara reglera någon eller några frågor ur översiktsplanen. Bestämmelserna är bindande för bygglovsprövning men ger ingen garanterad byggrätt.

Detaljplan

En detaljplan är en juridiskt bindande plan som fungerar som ett kontrakt mellan kommunen och markägarna eftersom den anger vilken mark- och vattenanvändning som är tillåten i det aktuella området. Planen ligger till grund för bygglovsprövning och styr förutom markanvändningen även bebyggelseutformning och i vissa fall exploateringsgrad. Kommunen ska, enligt PBL, upprätta detaljplaner vid större bebyggelseförändringar, vid ny sammanhängande bebyggelse och för enstaka nya byggnader som har stor påverkan på sin omgivning. En detaljplan kan också upprättas för att reglera bevarandet av historiskt värdefulla bebyggelsemiljöer.

En detaljplan har alltid en angiven genomförandetid som ger markägaren garanterad byggrätt men om planen inte ändras eller ersätts fortsätter den att gälla tills vidare.

Fas ghetsplan

Vid behov kan en fastighetsplan upprättas i ett område med detaljplan.

Fastighetsplanen innehåller bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut, ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt bestämmelser om gemensamhetsanläggningar. Eftersom fastighetsplanen reglerar fastighetsrättsliga frågor biträder lantmäteriet vid upprättandet av en sådan plan.

Bygglov, rivningslov och marklov

Tillstånd för att bygga, riva eller göra vissa markåtgärder lämnas av kommunens myndighetsnämnd för miljö och byggnad i form av bygglov, rivningslov eller marklov. Bygglov behövs för att bygga nytt, bygga till eller för att ändra en byggnads funktion eller dess yttre utseende på ett väsentligt sätt.

Kommunen kan besluta om minskad eller utökad bygglovsplikt för okänsliga respektive känsliga områden. Rivningslov krävs för att riva byggnader inom område med detaljplan eller i vissa fall med områdesbestämmelser.

Rivningen kan omfatta hela byggnaden eller delar av den. Marklov behövs för schaktning eller fyllning för att avsevärt ändra markens höjdläge inom område med detaljplan. Det kan även behövas marklov för trädfällning eller skogsplantering i ett sådant område. Motsvarande krav kan gälla platser som omfattas av områdesbestämmelser. Lov för tillfällig åtgärd kan ges om åtgärden är tillfällig och permanent lov inte kan ges.

En ansökan om bygglov, rivningslov eller marklov görs normalt skriftligen och ställs till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad eller byggnadsinspektören i den kommun där fastigheten ligger.

Inledning om kommunen och översiktsplanen 1

(16)

Förhandsbesked

Förhandsbesked utanför detaljplanlagt område innebär att Myndighetsnämnden för miljö och byggnad i ett tidigt skede prövar om det är lämpligt att bygga på den tilltänkta platsen (lokaliseringsprövning).

Syftet är att byggherren ska få ett första besked för att kunna fortsätta planeringen av bygget. Nämnden är då bunden av sitt ställningstagande om bygglovsansökan inkommer inom två år. Frågor om den yttre utformningen prövas i samband med bygglovet.

Bygganmälan och rivningsanmälan

Byggherren ska göra en anmälan till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad innan vissa byggnads- eller ändringsarbeten påbörjas. Detta ska ske minst tre veckor innan arbetena startar. Till anmälan ska fogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Nämnden får på detta sätt möjlighet att bl.a. ta ställning till om byggsamråd behövs och kan förbereda sin tillsyn av byggprojektet.

Rivningsanmälan krävs generellt för rivning av byggnad eller delar av byggnad. Det är byggherren som ska göra anmälan till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad minst tre veckor innan rivningen påbörjas. Samtidigt ska en rivningsplan lämnas in om nämnden inte bestämmer annorlunda.

Nämnden kan på detta sätt förbereda sin tillsyn av projektet och bilda sig en uppfattning om hur byggherren tänker ta hand om rivningsmaterialet.

(17)

Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26 Ti

T T T Ti T Ti T Ti Tii Ti T Ti Ti Ti T Ti T T T T Ti Ti Ti Ti Ti Ti T Tii Tii T Ti Tii Tii Ti Tii Ti T Ti T T T T T T Ti T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T Ti T Ti

Tllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllhöllllhhöhöhöhöhöhöhöhöhhhhhöhhhhhöööööööööööööööööööööööörrrrrrrrrrrrrrrrrrr rr kokokokokokokokkokokkokokokkokkkkkkkokkkokokkooooooooooooooooooooooooooooommmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmununununununununuuuuunuunununuuuununuununuunuunuuunuuunnnnnnnnnnnnnnnnnnnnfufufufufufufufuffffuffufufffuffufuffffufufufufufuffufufuuuuuuuuuuuuuullllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllmällmämämämmämämämmmmmmmmämmmmämmmmmmmämmmmämämmmmmmmämmmmämämämämämämmmmäääääääääääääääääääääääääkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk g g g g g g gesgggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggeseseseseseseseseseeeeeseeeeseeeseeeseeseseseeeeeseseeseseseeeseesessssssssssssssssssssssssss b b b b b bbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbeeseseseseseseseseseeeseeseeeseeeseseseeeeeseeeseseeeeeeeseseeeeseesesesessssssssssssssssssslulululululululllululullulululllullulululuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuutt t t t t t ttttttttttttttttttttttttttttttttttttttt§1§1§1§1§1§1§1§1§1§1§§§§§1§1§1§1§1§1§1§§§§1§§§1§1§1§1§§1§1§1§1111111111111111111119797979797979797979797979797979997979797979797997979999999797977777777777777777777777777 2 2 2 2222222222222222222222222222222222222222222222222200000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000009-999999-9-9-9-9-999-99999-9-9-99-999-99999-9-9-9999-9-99-9---110101010101010110101111010110101011010101111101011011010101111101010101000000000000000000000-2-2-2-2-2--2---2-2-2-2-2---2----222222222222222222222222222222222266666666666666666666666666666666666

Övergripande

planeringsstrategier

(18)

(19)

INTERNATIONELLA MÅL

Nedan redovisas en sammanfa ning av några av de mål och

handlingsplaner som är relevanta för planeringen i Skurups kommun

HÅLLBAR UTVECKLING

På en övergripande nivå sy ar all planering av den fysiska miljön ll a försöka skapa en långsik gt god och hållbar livsmiljö. Begreppet hållbar utveckling formulerades 1987 i den så kallade Brundtland-rapporten och betyder ”aƩ utvecklingen Ɵ llgodoser dagens behov utan aƩ äventyra kommande generaƟ oners möjligheter aƩ Ɵ llgodose sina behov”. För a de a ska vara möjligt krävs e helhetstänkande som omfa ar tre inbördes beroende aspekter; miljö- och ekologisk, ekonomisk samt social- och kulturell hållbarhet. A begreppet hållbar utveckling fogar ihop dessa tre områden, spänner över hela samhället och har e långsik gt dsperspek v, är dess utmärkande kännetecken.

Tanken är a det hållbara tänkandet ska integreras i all verksamhet och på alla nivåer, från det globala ll det lokala. Om en av de tre dimensionerna faller bort är hållbar utveckling svår a uppnå. Därmed handlar det inte enbart om miljö- och naturskydd utan även om andra vik ga faktorer för samhällsutveckling så som demokra , folkhälsa, bostadsbyggande osv.

Det fi nns inte någon klart defi nierad samhällsstruktur som är hållbar utan hållbarhet är snarare e mål a sträva mot och en process som myndigheter, kommuner och enskilda individer väljer a delta i. Begreppet pekar ut riktningen och ger energi ll förändringsprocessen, men den talar inte om exakt vad som ska göras.

Grunden för en hållbar samhällsutveckling utgörs av a planer tas frami en demokra sk process där olika gruppers intressen beaktas och där medborgarna har möjlighet a påverka innehåll och slutresultat. För övrigt

är det vik gt a formulera gemensamma mål och strategier som utgår från hållbarhetsaspekterna och fungerar som utgångspunkt för u ormningen av den fysiska miljön. Planeringen sä er ramarna för människors vardagsliv genom a organisera bebyggelse, infrastruktur och service. I samband med det följer även ansvaret a fi nna balans mellan utvecklings- och bevarandeintressen och se ll a olika miljövärden beaktas i planerna.

Likaså gäller det a i planeringssammanhang göra helhetsbedömningar av föreslagna åtgärder samt a beskriva konsekvenserna av olika val.

Övergripande planeringsstrategier 2

(20)

AGENDA 21

Den kanske mest kända handlingsplanen för a främja hållbar utveckling är Agenda 21 från 1992 som står för ”Dagordning för det 21:a århundradet”. Den är inriktad på a människor och organisa oner på alla nivåer i samhället ändrar vanor och beteenden så a det blir möjligt a få bukt med miljöproblemen och fa gdomen i världen. Det var i samband med Agenda 21 som det ännu aktuella begreppet ”Tänk globalt och handla lokalt” myntades. Handlingsplanen innebär e moraliskt åtagande för alla de länder som undertecknat överenskommelsen. I Skurups kommun arbetar man sedan 1993 med en lokal Agenda 21 (SAMBA) som innehåller en strategi för hållbar utveckling i kommunen.

HABITAT AGENDAN

Habitat agendan togs fram i samband med FN:s konferens om boende, bebyggelse och stadsutveckling i Istanbul 1996. I den betonas a ekonomisk- och social utveckling samt skyddet av miljön är ömsesidigt beroende för a uppnå hållbar utveckling. Huvudtanken är a människor måste kunna utveckla kultur och civilisa on samt leva och arbeta llsammans alltmedan kretsloppen sluts och miljöproblemen bemästras. I agendan redovisas mål, principer och åtagande samt e globalt handlingsprogram för hur arbetet ska bedrivas. For arande är den lokala nivån betydelsefull och kommunerna får en nyckelroll i genomförandet genom a förankra strategierna på en lokal nivå. Ländernas och FN:s åtaganden genom Habitat agendan ger ökad tyngd åt den lokala samhällsplaneringen.

(21)

NATIONELLA MÅL

För a applicera de interna onella målen och strategierna på en na onell nivå har olika beslut och handlingsprogram tagits fram av Sveriges riksdag och regering. Sy et är naturligtvis a stärka en långsik gt hållbar utveckling av städer och samhällen och besluten ska beaktas i all planering. Nedan följer några av de na onella mål som ska uppmärksammas i planeringsarbetet i Skurups kommun.

DEMOKRATI

I en demokra utredning med inriktning på hur poli ken för folkstyre ska se ut på 2000-talet, konstaterades a en väl fungerande demokra varken utmärks av vare sig en stark stat eller stora kommuner utan av en stark medborgaranda som ger förutsä ningar för autonomi och självstyrelse. Det är vik gt a lita på medborgarnas egen förmåga och förtydliga a varje människa är lika mycket värd.

JÄMSTÄLLDHET

Det övergripande målet för svensk jämställdhetspoli k är a kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rä gheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bl.a. en jämn fördelning av makt och infl ytande, samma möjligheter ll ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsä ningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika llgång ll utbildning och möjligheter

ll utveckling av personliga ambi oner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.

BARN OCH UNGDOMAR

FN:s barnkonven on är e vik gt instrument för regeringens na onella arbete. Målet är a barnkonven onen ska genomsyra alla beslut som rör barn. Barns önskningar och synpunkter är vik ga beslutsunderlag i frågor som rör närmiljö- och samhällsfrågor. I proposi onen, ”På ungdomars

villkor”, lägger regeringen dessutom fram mål för en na onell ungdomspoli k som ska utgå från e helhetsperspek v på ungdomars situa on och levnadsvillkor. Sy et är a ungdomar ska ha goda förutsä ningar a leva självständiga liv, ha möjlighet ll infl ytande och delak ghet samt a deras engagemang, skapande förmåga och kri ska tänkande ska tas llvara som en resurs.

ÄLDRE

I Na onell handlingsplan för äldrepoli k, redovisar regeringen mål för de äldres situa on i samhället. De ska kunna leva e ak vt liv, ha infl ytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet, bemötas med respekt samt ha llgång ll god vård och omsorg. Med utgångspunkt från dessa mål kan kommuner och lands ng formulera lokala och mer konkreta mål, exempelvis kvalitetsmål för äldreomsorgen.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

FN:s konven on om mänskliga rä gheter slår fast a alla människor är födda fria och har lika mycket värde och rä gheter oavse vilket land man är född i eller vilken kultur man llhör. Konven onen om mänskliga rä gheter utgör en begränsning av statens makt över individen sam digt som den påvisar statens skyldigheter gentemot individen. Ansvaret för a de mänskliga rä gheterna inte kränks vilar på regeringen samt den statliga och kommunala förvaltningen, men det är inte bara regeringens arbete är av betydelse. Flera andra aktörer i samhället, både oﬀ entliga och enskilda, bidrar i si arbete ll a de mänskliga rä gheterna främjas och skyddas.

Övergripande planeringsstrategier 2

(22)

TILLGÄNGLIGHET

Det behövs kra fulla insatser för a personer med funk onshinder ska få rä ll full delak ghet, e värdigt bemötande och möjligheter a själva bestämma över sina liv. En vik g del i de a är a planera och u orma samhällets fysiska miljöer så a de är llgängliga för funk onshindrade Det är en stor och angelägen uppgi , och i fram den kommer den a bli än mer angelägen. Människor blir allt äldre och överlever svåra sjukdomar och skador i allt större utsträckning. Det handlar därmed om a u orma den y re fysiska miljön på e sä som gör den llgänglig och användbar för personer med olika typer av funk onshinder. Tillgänglighet handlar inte bara om funk onshinder utan också om småbarnsföräldrar med barnvagn och inte minst om en åldrande befolkning. Det är inte bara den fysiska miljön som påverkar llgängligheten. Försämrad service inom e område minskar också llgängligheten e ersom det då blir längre eller svårare a ta sig ll servicen. Sammanfa ningsvis kan det konstateras a en miljö som är bra för personer med fysiska nedsä ningar är bra för alla.

ARKITEKTUR

På na onell nivå läggs stor vikt vid a arkitektur ska vara e instrument för a människor ska kunna bygga upp en iden tet och känna llhörighet ll den plats de bor på, men också för hur de ska känna delak ghet i vården av det gemensamma kulturarvet. Några av målen för det fortsa a arbetet är a kvalitet och skönhet inte bör underställas kortsik ga ekonomiska lösningar, a arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsä ningar för utveckling, a kulturhistoriska och este ska värden i befi ntliga miljöer ska tas ll vara och förstärkas, samt a intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och oﬀ entlig miljö ska stärkas och breddas.

BOSTÄDER

Redan i den bostadspoli ska utredningen 1995-96 formulerades målen för svensk bostadspoli k på följande sä : ”Bostadspoli ken ska skapa förutsä ningar för alla a leva i goda bostäder ll rimliga kostnader och i en s mulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar.”

E ersom bostadspoli ken är en väsentlig del av välfärdspoli ken framhöll regeringen u ryckligen a den ska skapa förutsä ningar för en ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbar utveckling. De a gör a svensk bostadspoli k väl överensstämmer med Habitat agendan, se sidan 21.

MILJÖKVALITETSMÅL

Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål med sy et a ” ll nästa genera on kunna lämna över e samhälle där de stora miljöproblemen är lösta”.

Målen tydliggör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling och ska vara riktmärken för allt svenskt miljöarbete oavse var och av vem det bedrivs. De

beskriver det llstånd för miljön som arbetet ska sikta mot och utgör därmed en form av vision för den fram da utvecklingen. För a kunna förverkliga denna vision har Länsstyrelserna på uppdrag av regeringen konkre serat och anpassat de na onella målen ll den regionala nivån. Resultatet är Skånes miljömål, som redovisar 15 av de 16 målen (Miljömål 14, Storslagen ällmiljö, ingår inte) och vik ga åtgärder som ska bidra ll a de nås. På både na onell och regional nivå utgår målen från fem grundläggande värden om a främja människors hälsa, värna biologisk mångfald, ta llvara kulturhistoriska värden, bevara ekosystemens långsik ga produk onsförmåga samt a trygga en god hushållning med naturresurser.

(23)

Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26 1 Begränsad miljöpåverkan

2 Frisk lu

3 Bara naturlig försurning 4 Gi fri miljö

5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning

8 Levande sjöar och va endrag 9 Grundva en av god kvalitet

10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker

12 Levande skogar

13 E rikt odlingslandskap 14 Storslagen ällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 E rikt växt- och djurliv

De 16 na onella miljökvalitetsmålen är:

Skurups kommun antog 2008-06-16 e lokalt miljöhandlingsprogram, som redovisar miljömålen i e lokalt perspek v.

FOLKHÄLSAN

Både inom och utanför Sveriges gränser har olika instanser ly fram a befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och e grundläggande villkor för en posi v samhällsutveckling.

Det råder en interna onell samsyn a förebyggande folkhälsoarbete är e väsentligt bidrag ll e hållbart välfärdssamhälle.

Den Na onella Folkhälsokommi én lade grunden ll de na onella

folkhälsomålen som riksdagen antog 2003 och som vidare inspirerat folkhälsoarbetet i regioner, lands ng och kommuner.

Det övergripande målet i de na onella fastställda målområdena för folkhälsoarbetet är a skapa samhälleliga förutsä ningar för en god hälsa för hela befolkningen. Speciellt angeläget är a folkhälsan förbä ras för de grupper som är mest utsa a för ohälsa.

De 11 na onella målområden för folkhälsan är:

1 Delak ghet och infl ytande i samhället 2 Ekonomisk och social trygghet

3 Trygga och goda uppväxtvillkor 4 Ökad hälsa i arbetslivet

5 Sunda och säkra miljöer och produkter 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Go skydd mot smi spridning

8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduk v hälsa 9 Ökad fysisk ak vitet

10 Goda matvanor och säkra livsmedel

11 Minskat bruk av tobak och alkohol, e samhälle fri från narko ka och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

Skåne

Det regionala uppdraget och målen, Folkhälsan i Skåne – regional strategi 2006-2009, är a i Skåne ”öka förutsä ningarna för en förbä rad, mer jämlik och jämställd hälsa och a öka förutsä ningarna för medborgarnas hälsosamma val”. U från de na onella målen och ohälsositua onen i Skåne koncentreras det regionala folkhälsoarbetet ll fem fokusområden med målsä ningar. Inom samtliga fokusområden ska delak ghet, infl ytande, ekonomisk och social trygghet samt trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar genomsyra arbetet.

Övergripande planeringsstrategier 2

(24)

Folkhälsoarbetet i Skurup

Skurups kommun arbetar med a ta fram lokala folkhälsomål som tar utgångspunkt i de na onella och regionala målen. För a uppnå e framgångsrikt folkhälsoarbete krävs e tvärsektoriellt, gränsöverskridande arbetssä samt e långsik gt perspek v. Vik ga lokala samarbetspartners är föreningar, organisa oner, samfund, näringsliv och andra myndigheter.

I Skurup liksom övriga Sverige har folkhälsoarbetet lång tradi on. Skillnaden nu mot då är a sedan 2003 och i Den Nya Folkhälsopoli ken fi nns klart u alade mål för a skapa samhälleliga förutsä ningar för en god och jämlik fram d för hela befolkningen. Delak ghet och infl ytande i samhället är e av de vik gaste folkhälsomålen och en av de mest grundläggande samhälleliga förutsä ningarna för en god folkhälsa.

I Skurup fi nns en stark viljey ring a demokra n ska vara levande för a medborgarna ak vt ska delta i demokra ska arbetsformer på olika nivåer.

E exempel på de a är Barn- och ungdomsfullmäk ge där de unga ges möjlighet a ak vt påverka utvecklingen i skolan och sam digt få inblick och kunskap om demokra ska processer.

Det fi nns y erligare kanaler för invånare i Skurup a göra sin stämma hörd och kunna påverka beslutsprocesser. Alla som är folkbokförda i kommunen har rä a lägga fram så kallade medborgarförslag direkt ll kommunfullmäk ge. För a vidareutveckla det pågående kvalitetsarbetet har invånarna även möjligheter a fylla i e synpunktsblad med åsikter.

Genom olika råd som bl.a. Byalags-, Pensionärs- och Föreningsråd fi nns y erligare påverkansmöjligheter.

Nuläge

Enligt rapporten Folkhälsoprofi ler i Skåne 2006, som är en översikt av indikatorer relaterade ll de na onella folkhälsomålen för Skånes kommuner och sjukvårdsdistrikt, ligger Skurups kommun under eller ll och med långt under genomsni et för antalet anmälda bro , låginkoms agare, inrapporterade arbetsskador och buller från trafi k. Det är också färre i kommunen än genomsni et som känner osäkerhet i bostadsområdet.

Fram d

För a uppnå målet i ”Strategi för hållbar utveckling i Skurups kommun”

arbetar man med a integrera folkhälsoarbetet med miljömålsarbetet. Lokala miljömål antogs 2008-06-16 och ligger nu som grund för det fortsa a arbetet.

E rådgivande organ, Miljö- och folkhälsoråd, ska inrä as med delegater som innehar centrala befa ningar i sin organisa on. Genom llsä andet ges en god följsamhet ll a tagna beslut uppnås. Miljö- och folkhälsorådet ska representeras av ledamöter från poli ska par er, kommunens förvaltningar, annan oﬀ entlig verksamhet, samfund, organisa oner och föreningar.

(25)

Utveckling av tätorter

(26)

(27)

TÄTORTERNA

I kommunens fyra tätorter Skurup, Rydsgård, Skivarp, Abbekås, bor ca 10 000 personer vilka utgör ungefär 70 % av kommunens totala befolkning.

Det innebär a e erfrågan på bostäder, service och verksamheter i första hand är koncentrerad ll tätorterna, i synnerhet Skurup. Kommunen är posi v ll utbyggnad i de befi ntliga tätorterna e ersom det innebär a infrastrukturen tas llvara och a det möjliggör utökande av serviceutbudet.

Vid utveckling av tätorterna är det vik gt a hänsyn tas ll den enskilda ortens förutsä ningar gällande bebyggelsestruktur, historiska utveckling och kontakt med det omgivande landskapet.

MÅLSÄTTNING

- Välfungerande bebyggelsemiljöer med god arkitektur e ersträvas.

Ny-, om- och llbyggnader ska ske med en u ormning som passar omgivande bebyggelse och landskap

- Bebyggelselokalisering och tätortsutveckling ska ske med hänsyn ll natur- och kulturvärden och prioriteras kring goda kollek vtrafi klägen

- Tydliga gränser mellan tätort och omgivande landsbygd ska e ersträvas

- De allmänt llgängliga platserna i bebyggelseområden ska vara av god kvalitet och este skt lltalande. Särskilt de gröna inslagen både befi ntliga och nya bebyggelsemiljöer ska värnas

SKURUP

HISTORIK

På den plats som idag utgör Skurups tätort fanns i mi en av 1700-talet ingen bebyggelse. Istället låg det fyra mindre medel dsbyar i området runt omkring. Det var Hylteberga, Sandåkra, Saritslöv och Skurups kyrkby som utgjordes av arrendejordar ll

Svaneholms slo . Vägarna från dessa fyra byar och vägen från Svaneholm sammanstrålade i en femvägskorsning där det nya samhället så småningom skulle växa fram. Avgörande var a det placerades en sta on i närheten av femvägskorset när järnvägen mellan Malmö och Ystad byggdes på 1870- talet. Då dröjde det inte länge förrän e ny centrum utvecklades kring dessa båda knutpunkter. Bebyggelsen bredde ut sig på båda sidor om järnvägen och det nya samhället kallades länge för ”sta onen” e ersom Skurup for arande var liktydigt med Skurups kyrkby.

Den nya orten utvecklades dock ganska snart ll en betydande handelsplats och olika typer av verksamheter etablerades. Det var bland annat hantverkare, bu ker, hotell, restauranger och caféer. Utbyggnaden skedde dock lite på måfå och de sanitära förhållandena var ll en början miserabla.

I början av 1900-talet togs ordningsföreskri er i bruk för a kontrollera den snabba llväxten och byggandet började ske mer planerat. Det upprä ades el- och reningsverk och tack vare dessa förbä ringar klarade det nya sta onssamhället Skurup kraven för a bli köping 1914.

Under 1920-30-talen fortsa e utbyggnaden av Skurup och orten utvecklades i dens anda. Det byggdes hus i funkiss l och upprä ades bland annat biograf och folkets hus. I slutet av 1940-talet slogs den gamla socknen och köpingen Skurup samman och folkmängden uppgick då ll 4500 personer.

Utveckling av tätorter 3

Tegelbebyggelse

(28)

28 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26 Under 1960- och 70-talen

expanderade Skurup med

småhusområden och 1971 skedde y erligare

en sammanslagning mellan den dåvarande kommunen och Rydsgårds, Skivarps och Vemmenhögs kommuner. Skurups tätort blev därmed centralort i den nya storkommunen.

Under den här den revs en del av den äldre tegelbebyggelsen i centrum för a bland annat ge plats åt det nya centrumhuset där kommunkontoret och värdshuset fi nns idag. Under 1980- och 90- talen stannade utvecklingen ll viss del av och både befolkningen och antalet verksamheter minskade. Idag har det dock uppstå e nyväckt intresse för a bo och verka i Skurup och allt fl er söker sig ll orten igen.

Skurup Idag är Skurup en medelstor tätort med

nästan 7000 invånare. Trots de rivningar som genomfördes under 60- och 70-talen har orten kvar mycket av sin karaktär som sta onssamhälle från 1800-talet.

Framför allt är det småskaligheten och den röda tegelarkitekturen, som i vissa delar är klassad som riksintresse, som sä er prägel på Skurup. For arande ligger sta onen kvar i centrum och har en vik g sammanhållande funk on. Bu ker och verksamheter har spridits längs aﬀ ärsstråk på båda sidor om järnvägen och bostäder och annan bebyggelse har etablerats i en nästan cirkelformad struktur kring sta onen.

Bebyggelsen i Skurup består ll största delen av småhus. I de centrala delarna förekommer en del fl erbostadshus med lägenheter men i princip är inga byggnader högre än fyra våningar. E ersom Skurup ligger i en utpräglad jordbruksbygd har ortens parker och grönområden stor betydelse för invånarna.

Skurup har genom derna endast ha e fåtal större industrier. Det har istället varit småindustrier och familjeföretag som präglat verksamhetsutbudet.

Idag fi nns tre områden med förhållandevis småskalig industriverksamhet i samhällets y erkanter.

I Skurup fi nns det mesta i form av service, livsmedelsbu ker, systembolag, kläd- sko- och presentbu ker, frisörer, caféer, restauranger och bio. Även vårdcentral, tandläkare och apotek fi nns i centrum.

NULÄGESBESKRIVNING

Funkishus

(29)

Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26 Lekande barn på dagis

Beträﬀ ande barnomsorg och skolverksamhet så fi nns det i dagsläget (2008) 6 stycken förskolor i Skurup. Det fi nns även e antal dagbarnvårdare samt en förskola som drivs av Montessoriföreningen.

Det fi nns två särskolor för barn i årskurs F-5 respek ve 6-9 och en kommunal friskola för barn i årskurs F-9. Det fi nns en folkhögskola och en

UTVECKLINGSFÖRSLAG

Utveckling av tätorter 3

Tågsta on

mer allmänna program.

I Skurups tätort fi nns två större äldreboenden, Lillgården och Flintebro, som inrymmer både lägenheter och kor dsplatser.

Dessutom fi nns det e mindre äldreboende.

l a n t b r u k s s k o l a samt en fri dsgård i Skurup. Det enda som saknas i utbildningsväg är gymnasieskola för

(30)

Grönstråk

Promenadstråk i Prästajorden

Skurups tätort genomkorsas av e mer eller mindre sammanhängande grönstråk.

De a stråk är betydelsefullt för rekrea on och som bilfri kommunika onsstråk inom tätorten men det är även vik gt ur ekologiskt hänseende. Vid en fram da utveckling av Skurup är det vik gt a grönstråken bevaras och fogas in i nybyggnadsområdena.

Vad gäller grönstråken som omger Skurups kyrkby är det av kulturhistoriska skäl vik gt a kyrkbyn bibehålls som egen enhet i förhållande ll det övriga sta onssamhället. Stråken utgör även en vik g länk mellan tätorten och det omgivande landskapet.

Utvecklingsområden

På kartan redovisas e antal obebyggda utvecklingsområden i Skurups y erkanter. På en sådan översiktlig nivå behöver inte den exakta användningen för de olika områdena framgå, utan kartan sy ar snarare ll a illustrera en fram da bebyggelsestruktur och visa hur Skurup kan växa på e sammanhållet sä .

Med hänsyn ll den e erfrågan som förekommer idag så handlar det dock i första hand om utbyggnad av bostäder med inslag av småskalig, icke störande verksamhet. Även funk oner för allmänt ändamål, t ex förskolor eller olika typer av specialbostäder, kan inrymmas i områdena.

De områden som kan vara aktuella för utbyggnad inom de närmsta 5 åren är markerade med A, B ( ll viss del) och C. Även de mindre områdena inom tätorten är möjliga a exploatera inom en rela vt snar fram d. Övriga områden har en mer långsik g dshorisont på 10-20 år, beroende på hur e erfrågan ser ut.

Förslaget bygger på a Skurup växer åt både öster och väster. En västlig utbyggnad har fördelen a ytorna mot den nybyggda förbifarten utny jas på e eﬀ ek vt sä . Trafi ken ll och från områdena kan enkelt och smidigt ansluta ll väg E65 utan a behöva köra igenom samhället.

I öster har kommunen e större markinnehav vilket kan tala för en östlig exploatering. Med en mer omfa ande utbyggnad åt öster aktualiseras frågan om en eventuell sydlig eller östlig förbifart. De a för a undvika a all trafi k körs genom centrum. Skulle en förbifart komma ll stånd öppnas möjligheter för etablering av bostads- och verksamhetsområden utmed vägen. Dessutom blir det möjligt a lösa trafi ksitua onen vid den östra påfarten ll E65. Idag är anslutningen otydlig och ineﬀ ek v.

Den infällda bilden kartan s. 33 visar Saritslövs sjöland som ligger ca 1km väster om Skurups tätort. Det är e äldre bebyggelseområde vars a rak vitet har ökat genom återskapandet av Näsbyholmssjön. Det kan fi nnas möjlighet a utveckla och marknadsföra sjölandet med inriktning på natur- och kulturvärden. Platsen utgörs dock av gammal sjöbo en vilket innebär a markförutsä ningarna måste utredas mycket noga.

Omvandlingsområden

Omvandlingsområden är befi ntliga ytor inom tätorten som ny jas för e visst ändamål men som skulle kunna få e lämpligare innehåll. De omvandlingsområden som är markerade på kartan ligger i Skurups centrala delar och är i första hand lämpliga för bostadsändamål.

Kv Anna är det obebyggda kvarteret som ligger precis i anslutning ll Stortorget. Det är e mycket centralt och a rak vt läge som passar bra för tätare bostadsbebyggelse.

Skurups idro splats är e a rak vt område för bostäder. Här är det lämpligt med småskalig bebyggelse i form av rad- eller parhus. Idro splatsen får en ny lokalisering i anslutning ll den befi ntliga bollhallen vid Nils Holgersson gymnasiet öster om Skurups kyrkby.

Kv Väduren är idag väldigt glest bebyggt och inrymmer e trädgårdsmästeri.

(31)

Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26 Det är e intressant läge som lämpar sig väl för både bostäder, allmänna

ändamål och service. Med rä u ormning kan området fungera som länk mellan den tätare bebyggelsen utmed järnvägen och villaområdena i norr samt mellan centrum och Stadsparken.

Kv Karl och Olof är beläget mellan Föreningsgatan och Svaneholmsvägen och inrymmer en byggvaruhandel. Områdets strategiska läge gör a det kan ny jas på e betydligt bä re sä genom a få annan inriktning och förtätas med bostäder, service och småskaliga verksamheter.

Kv Anna och Skurups idro splats är mest aktuella för omvandling, där pågår redan idag anbudsförfarande för exploatering. Kv Väduren samt kv Karl och Olof är utredningsområden som kan vara möjliga a omvandla inom en 10-årsperiod under förutsä ningen a pågående verksamheter omlokaliseras.

Verksamhetsområden

I Skurup fi nns redan idag stora ytor planlagda för industri- och verksamhetsändamål och behovet är täckt för en överskådlig fram d. Det är dock vik gt a områdena ställs i ordning för a underlä a utbyggnad.

De största områdena ligger i Skurups västra delar och för närvarande pågår etablering av verksamheter i Nils Holgerssons företagspark. Även i öster förekommer e mindre industriområde och även här fi nns visst utrymme för fram da expansion.

Utveckling av tätorter 3

(32)

RYDSGÅRD

HISTORIK

Tegelhus i Rydsgård På 1860-talet dök de första

byggnaderna upp i det område som så småningom skulle bli Rydsgårds sta onssamhälle.

Det var dock först i mi en på 1870-talet som orten utvecklades i samband med byggandet av järnvägen mellan Malmö och Ystad.

Den första järnvägssta onen i Rydsgård uppfördes 1874-75 och bidrog i stor utsträckning ll ortens expansion. I slutet av 1870-talet började det dyka upp näringsidkare kring sta onen där varor och jordbruksprodukter lastades om. Det var bl.a. bagare, handlare och olika typer av hantverkare så som garvare, tunnbindare och målare.

Tiden vid sekelski et 1800/1900 var en stor period i Rydsgårds historia.

Antalet invånare och aﬀ ärsrörelser ökade och med det även behovet av service i olika former. Allt e ersom orten växte och antalet arbetsplatser ökade byggdes det många nya bostäder, framför allt utmed Östra och Västra Storgatan i nordöstra och sydvästra delen av samhället. Dessutom fanns planer på e omfa ande bostadsbyggande i södra delen av samhället.

Planer som dock aldrig kom a realiseras e ersom e erfrågan inte blev så stor som förutspåddes under 1960-talet.

Rydsgård Från a ha varit en blomstrande industriort i

mi en av 1900-talet tappade Rydsgård både verksamheter och invånare i slutet av 1900- talet. På grund av både samhällsekonomiska faktorer och rådande boendeideal hade Rydsgård en rela vt dyster utveckling under dessa år. Det var svårt a få husen sålda och i princip ingen ny bebyggelse llkom i det lilla sta onssamhället. Nu har dock trenden vänt och det har uppstå en ny e erfrågan på boende i Rydsgård. Idag är alla befi ntliga tomter sålda och det pågår nybyggna on av enbostadshus på fl era platser i byn. Den posi va utvecklingen har samband med

a allt fl er söker sig utanför Malmö och dess kranskommuner och gärna bosä er sig i mindre orter.

Idag bor det omkring 1200 personer i Rydsgård och orten är e ganska typiskt sta onssamhälle från mi en av 1800-talet. Sta onen har for arande en vik g roll och Pågatågstrafi ken är en av ortens största llgångar. Trafi ken

Pågatåget

ll och från samhället sker längs Östra och Västra Storgatan som är ortens huvudstråk. E65 som ligger norr om Rydsgård avlastar samhället från genomfartstrafi k.

NULÄGESBESKRIVNING

^Rydsgård

(33)

Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26 Fabrikstorget i Rydsgård

Rydsgårds centrum är koncentrerat utmed Storgatan där den mesta servicen är lokaliserad. Där fi nns bland annat en livsmedelsbu k, en bank, e bageri, en vårdcentral samt Rydsgårdshus, som fungerar som bygdegård och lunchrestaurang. I övrigt har orten för närvarande (2008) två stycken förskolor, en årskurs F-6 skola, en fri dsgård och e äldreboende.

Bebyggelsen i Rydsgård är rela vt varierad. Det fi nns kvar en hel del kulturhistorisk bebyggelse från förra sekelski et, både pampiga tegelhus utmed Storgatan och små gathus i korsvirke på ”bakgatorna”. Annars fi nns bebyggelse från i princip alla dsepoker representerad i byn.

Grönstråk

I Rydsgård utgör Skivarpsån e mer sammanhängande grönstråk.

Framkomligheten utmed ån är dock begränsad och en gång- och cykelväg i anslutning ll ån e erfrågas av många. Enligt önskemål från byalaget skulle gång- och cykelvägen kunna u ormas som en naturs g och fortsä a söderut ll Skivarp och kusten. Byalaget har även ansökt om e LEADER-bidrag för a rusta upp området väster om Lantmännen. Vad gäller Villie kyrkby är det vik gt a den gamla bystrukturen bibehålls som egen enhet. Det är främst ur kulturmiljöhänseende som det är betydelsefullt a sta onssamhället Rydsgård inte växer ihop med den äldre kyrkbyn.

UTVECKLINGSFÖRSLAG

Utveckling av tätorter 3

(34)

Utvecklingsområden

I Rydsgårds sydvästra del fi nns e område planlagt för bostadsändamål. På kartan redovisas y erligare e antal utvecklingsområden som på längre sikt är lämpliga för utbyggnad av bostäder med inslag av icke störande verksamhet.

E ersom Rydsgård har en långsträckt bebyggelsestruktur är det mest lämpligt a låta samhället växa i nordlig och sydlig riktning. På så sä koncentreras bebyggelsen i större utsträckning kring centrum och sta onen.

Vad gäller nyexploatering i utkanten av tätorten är det vik gt a bibehålla en tydlig gräns mot det omkringliggande odlingslandskapet för a markera var samhället börjar och slutar.

Rydsgårds största llgång är naturligtvis järnvägen med Pågatågstrafi ken.

Tågtrafi k innebär dock en del olägenheter och vid mer omfa ande utbyggnad på båda sidor om järnvägen kan det krävas åtgärder för a minska buller och barriäreﬀ ekter.

Det område som är mest aktuellt för utbyggnad är markerat med A på kartan.

Där fi nns goda förutsä ningar för a skapa trivsamma boendemiljöer men markförhållandena är dåliga och noggranna utredningar krävs innan området kan exploateras.

I södra delen av Rydsgård fi nns också möjlighet ll nybyggna on med fi na utblickar över odlingslandskapet. I dagsläget är dock e erfrågan inte llräckligt stor så utbyggnaden kan ses som möjlig ur e längre dsperspek v på 15-20 år.

Omvandlingsområden

Centralt i Rydsgård ligger e industri- och verksamhetsområde som visserligen ger orten en del arbets llfällen men som genererar buller, barriäreﬀ ekter och olycksrisker. En del av de befi ntliga företagen söker ny lokalisering i Skurups tätort och vad gäller nyetableringar bedöms e erfrågan i Rydsgård inte vara särskilt stor. Det innebär a området på sikt kan vara möjligt a ny ja på e annat sä . Marken i området är troligtvis förorenad,

men det centrala läget bidrar ll a det kan vara lönsamt a utreda saneringsmöjligheterna. Lämpligt innehåll är i första hand anläggningar för mer allmänna ändamål eller handel och service.

I anslutning ll sta onen ligger Lantmännens lagerområde som är mindre a rak vt och inte utny jas eﬀ ek vt. Området har stor poten al och kommunen skulle gärna se lite tätare bebyggelse, som kan knyta ihop tågsta onen med centrum. Området skulle kunna inrymma bostäder med inslag av serviceverksamhet beroende på hur e erfrågan ser ut.

Verksamhetsområden

Inga nya verksamhetsområden är redovisade på utvecklingskartan.

Bedömningen görs a e erfrågan på nylokalisering av mer tradi onella verksamheter i Rydsgård inte är särskilt stor.

Icke störande verksamheter, handel och service kan med fördel inrymmas i de redovisade utvecklings- och omvandlingsområdena.

Annan typ av industriverksamhet lokaliseras lämpligen i anslutning ll det planlagda industriområdet norr om väg E65.

Planlagt industriområde

(35)

SKIVARP

HISTORIK

Kyrkan i Skivarp Skivarp ligger mi i det

kuperade odlingslandskapet 5-6 km från den skånska sydkusten. Samhället har vuxit fram utmed väg 101 i anslutning ll den medel da kyrkan och gästgivaregården.

Orten har anor långt llbaka i den och for arande hi as fynd som visar a människor

slagit läger, jagat och fi skat i trakten för upp ll 7000 år sedan. Skivarpsån var länge en vik g farled för handelsmän som kom längs kusten för a idka handel med Söderslä s bönder. Kanske var det dessa handelsmän som gav byn namnet Shiﬀ endorf som nämns på 1100-talet. Landsvägen har genom seklerna utvecklats från en enkel gångs g, via rids g ll krigss g under Chris an IV danska styre, för a i modern d fungera som vik g transportled i öst-västlig riktning genom södra Skåne. Den har även påstå s dela Sverige i två likvärdiga delar, då åkermarken söder om vägen har varit särskilt bördig.

Skivarps Gästgivaregård Förutom kyrkan är

Holländaremöllan e vik gt landmärke i Skivarp. Den ursprungliga möllan sägs ha uppförts någon gång i slutet av 1700-talet men förstördes 1850 i en brand för a sedan återuppbyggas några år senare. Inne i byn ligger gästgivaregården kring vilken byns centrum vuxit fram.

Både Karl XII och Linné sägs ha stannat på gästgivaregården under sina resor.

Skivarps storhets d inföll under början av 1900-talet då järnvägen och sockerbruket kom ll byn. Under en period fanns där inte mindre än e tre otal verksamheter såsom vagnmakare, smedja, bageri, mejeri och diversehandel. Det fanns även två järnvägslinjer, en för persontrafi k och en för transporter ll och från sockerbruket. Dessutom fanns det en brandkår och den f.d. brandsta onen ligger än idag kvar vid torget och ger karaktär åt samhället.

Då Sockerbruket lades ner 1962 avstannade ll viss del byns llväxt och många verksamheter försvann. Det byggdes dock en del nya småhus under 1960- 70-talen och även e antal radhus under 1980-talet. Befolkningsökningen avstannade dock under slutet av 1900-talet och höll sig konstant kring 1100 invånare. Idag är det återigen fl er som söker sig ll Skivarp och på många av de digare obebyggda tomterna uppförs nu nya enbostadshus.

Skivarp Idag bor omkring 1200 personer i Skivarp och

de fl esta bostäderna ligger på norra sidan av vägen. Majoriteten av invånarna arbetar på annan ort, framför allt i Skurup, Malmö och Ystad, vilket innebär en omfa ande arbetspendling under dag d. Medelåldern bland de boende är rela vt hög men under de senaste åren har en genera onsväxling börjat ske och nya barnfamiljer fl y ar in.

Priserna för befi ntliga hus och lediga tomter är betydligt lägre än i de större städerna och deras kransområden vilket bidrar ll det ökande intresset för orten. Skivarp betraktas

av de boende som trivsamt och lugnt med vackra omgivningar.

NULÄGESBESKRIVNING

Utveckling av tätorter 3

Byggnaden som ll en början låg på andra sidan landsvägen härstammar från Skånes danska d då det fanns särskilda förordningar om rastplatser.

(36)

36 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26 I Skivarp fi nns kommersiell service i form av en dagligvarubu k, bank, pub/

pizzeria och e antal mindre verksamheter så som blomsterhandel och frisör. Det fi nns förskola, skola och skolbarnsomsorg. I Skivarp ligger e familjehus med bland annat öppen förskola och hemtjänstverksamhet. Det fi nns också e antal dagbarnvårdare samt kyrkan som bedriver barn mmar.

För äldre barn och ungdomar fi nns det en fri dsgård.

E ersom bebyggelsen etablerats längs vägen och sedan spridits i både nord- och sydlig riktning har bebyggelsestrukturen få tydliga ”årsringar” som visar olika dsepokers byggnadsideal. Utmed vägen ligger de äldsta husen, utanför dem villor från 1940-50- talen och längst i norr ligger e område som byggdes ut med småhus under 1960-70-talen. Även en del modernare bebyggelse förekommer och nu är det också aktuellt med nybyggnad av e antal villor som kan sägas representera vår ds ideal.

Grönstråk

Skivarp har en tydlig grönstruktur med e bre grönstråk från idro splatsen i väster ll sockerbruksområdet i öster. Samhället genomkorsas dessutom av två smalare grönstråk i nord-sydlig riktning längs med de separata gång- och cykelvägarna. Ortens befi ntliga grönstruktur är vik g a ta ll vara och vidareutveckla vid fram da utbyggnader, framför allt a framhäva kontakten med Skivarpsån.

UTVECKLINGSFÖRSLAG

Gamla sockerbruket i Skivarp