MÅLSÄTTNING
- Kommunens invånare ska erbjudas miljöer som llgodoser breda intressen och behov av fri dsverksamhet och rekrea on
- Alla kommuninvånare ska ha llgång ll parker, natur- och rekrea onsområden i bostadens närhet
- Det ska satsas på ridanläggningar i kommunen
- Det ska fi nnas idro shall i de tre största tätorterna, Skurup, Rydsgård och Skivarp
- Skurup ska vara en erkänt bra ungdomskommun - Det ska fi nnas separata ridvägar/ridleder i kommunen
NULÄGESBESKRIVNING
Antalet föreningar i Skurups kommun uppgår idag ll ca 100 stycken, varav knappt häl en är idro sföreningar. Handboll, innebandy och fotboll är de dominerande sporterna och det fi nns omkring e sex otal olika föreningsak viteter.
I Skurups tätort fi nns tre sporthallar. Skurupshallen på 1400m2 för sportak viteter, men även för arrangemang som konserter och mässor, Mackleanhallen på 800m2 samt Nils Holgerssonhallen som är en modern fotbollshall och drivs av alla fotbollsklubbarna i kommunen. Denna är en väl lltagen hall som passar bra för arrangemang som kräver stora ytor, t.ex.
mässor.
Det råder dock brist på lokaler för inomhussporter i kommunen. Idro splatser för utomhusträning fi nns i eller i anslutning ll tätorterna, där en av dem, Janstorps idro splats, drivs i föreningsregi. Det råder dock ingen brist på klubblokaler.
De tre scoutkårerna och Frilu sfrämjandet har funk onella lokaler och
god llgång ll områden för frilul sak viteter. En datoriserad skjutbana fi nns in ll Hästhagen norr om Skurups tätort och en högklassig motorcrossbana fi nns vid gamla sockerbruket i Skivarp.
Häs ntresset inom kommunen är stort men i dagsläget fi nns endast en ridskola som är
belägen i Lindby. Däremot fi nns det två privata ridanläggningar, en i Skönabäck och en i Sandåkra.
Vad gäller mer naturnära rekrea on är Svaneholmsområdet och kusten de mest populära områdena. Svaneholmsområdet har llgänglighetsanpassats genom a en slinga bestående av hårdgjorda ytor och spänger har uppförts runt sjön och komple erats med mötesplatser, rastplatser och fågelskådningsplats. Parkeringsplatser för rörelsehindrade och en handikappstoale har llkommit i anslutning ll slingan. I övrigt har informa onsskyltar, vindskydd och grillanordningar kommit på plats.
Slo sparken passar ypperligt för stora evenemang vilket det bör satsas på samt eventuell byggna on av hotell/vandrarhem.
För den som vill fi ska fi nns det möjlighet a göra de a i Skivarpsån.
Galopperande hästar
Kommunens fri dsgårdar är fri dsgården på Mölleskolan i Skivarp och Rydsgårds fri dsgård, som har öppet några kvällar i veckan. I Skurup har den gamla gummifabrikens källarlokaler totalrenoverats för a fungera som e allak vitetshus där ungdomar kan samlas och syssla med
musik, dans, teater och fi lm. Svaneholmssjön
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
UTVECKLINGSFÖRSLAG
Hästhagen bör ly as fram som e område för naturupplevelser.
Svaneholm bör fortsä a a rustas upp och utvecklas med fl er promenadslingor på västra sidan om sjön sam digt som sjön får regelbunden upprensning.
Slo sparken passar ypperligt för stora evenemang vilket det bör satsas på samt eventuell byggna on av hotell/vandrarhem.
Byggna on av fl er cykelvägar och utveckling av parkerna i kommunens största tätorter är e önskemål. Som exempel bör parkerna utrustas med mobila scener som möjliggör mindre konserter och evenemang som drar folk och gör dem uppmärksamma på vilken llgång parkerna är.
Skurup är en av landets häs ätaste kommun. Vid Örsjö boställe planeras ridhus med utebanor och fäl ävlansbana. Framtagandet av ridleder har hög prioritet och i samband med nya gång- och cykelvägar ska möjligheten a förlägga ridvägar i anslutning ll dessa prövas.
I e första skede bör byggna on av en sporthall ske i Skurup, där samordning med befi ntliga hallar och omklädningsrum är möjligt. Önskvärt är även fri dsgårdar med öppethållande e er ungdomarnas behov och gärna i föreningsdri , samt a frilu sbadet i Skurup utvecklas ll a bli inomhusbad.
Området runt Bräknehus/Zimmerman bör rustas upp och förses med belysta promenadstråk/mo onsspår. Dessutom bör området länkas samman med Hyltaskog m.fl . bostadsområden, med gång- och cykelvägar. Zimmermans backe har även särskilt underlag som är lämpligt för anläggning av skidåkning sommar d.
Kusten bör utvecklas med bryggor på badplatserna och förbä rade förutsä ningar för spor isket längs kusten och i Skivarpsån.
En inventering bör göras för a se om det fi nns fl er sjöar, dammar eller va endrag lämpliga för spor iske i kommunen.
Campingen i Bingsmarken bör utvecklas och möjligheten för y erligare utbyggnad av campingplats undersökas.
På Romeleåsen bör det ske en vidareutveckling av vandringsstråk och en satsning på a dessa ska kopplas ihop med Skåneleden.
En utveckling och marknadsföring av Abbekås hamn genom satsningar på café, restaurang, rökeri, överna ningsmöjligheter skulle öka samhällets a rak on avsevärt. Som exempel skulle det vara lämpligt med e Marinmuséum/fi skemuseum med betoning på lokal historia.
Kultur, fri d och rekrea on 11
Kusten
Romeleåsen
158 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
KONSEKVENSER
KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN
E fl ertal av de na onella/regionala miljömålen berör kultur, fri d och rekrea on. Mest u alade är dock:
2 Frisk lu
8 Levande sjöar och va endrag
10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 12 Levande skogar
15 God bebyggd miljö
ETT KLIMATSMART SKURUP
Genom a utveckla promenadslingor, ridleder och cykelvägar samt uppföra sporthallar bidrar kommunen ll a uppfylla folkhälsomålet ökad fysisk ak vitet, som är en del i hållbar utveckling.
Sam digt kan bilberoendet minska.
GENOMFÖRANDE
Flera av de föreslagna åtgärderna överensstämmer med översiktsplanen från 1992. Det gäller bl.a. a kustområdet ska göras mer llgängligt, a campingområdet i Bingsmarken bör utvecklas, a Svaneholmsområdet utvecklas, a fl er promenadvägar anläggs i området kring Zimmermanns backe och a diskussioner pågår kring uppförande av inomhusbad.
FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92
I översiktsplanen från 1992 anges a e område för stugby vid kusten bör studeras, vilket inte är med i denna version av översiktsplanen.
Läs mer om de föreslagna åtgärderna i förhållande ll miljömålen i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning.
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Åtgärd Ekonomiska konsekvenser Sociala och kulturella konsekvenser Miljö- och ekologiska kon-sekvenser
Kan medföra betydande miljöpåverkan
Kultur
Byggna on av kultur-hus
– Byggna ons- och dri skostnader + Mötesplats
+ Ökad llgänglighet ll kulturmöjligheter
– Kan leda ll ökad trafi k och utsläpp Nej Bibliotek i alla tätorter – Byggna ons- och dri skostnader + Mötesplats
+ Ökad llgänglighet ll kulturak viteter
+ A raherar fl er besökare/turister – Förhållandevis svår llgängligt om-råde vilket kan medföra kostnader för skötsel och underhåll
+ Ökad llgänglighet ll e av få skogs-områden i kommunen.
+ Möjlighet för lokala frilu sföreningar a ny ja leder inom kommunen.
+ Bidrar ll folkhälsomål nr 9: ökad fysisk ak vitet
+ Möjlighet a ly a fram naturvärden – Trafi k ll och från vandringslederna.
– Fler människor kan ha nega v
+ Betydelsefullt område för naturupplevel-ser
+ Bidrar ll folkhälsomål nr 9: ökad fysisk ak vitet
– Går ej a llgänglighetsanpassa
+ Möjlighet a ly a fram naturvärden och informera om Natura 2000 – Fler besökare kan påverka djur- och naturvärdena inom Natura
+ Möjlighet a anordna större kon-serter och evenemang
+ Långt ll kringboende vilket minskar stör-ningsrisken
+ Utveckling av e redan välkänt område för familjeak viteter
+ Tillgänglighetsanpassad slinga ger rörelse-hindrade möjlighet a komma ut i naturen – Nybyggna on inom området kan påverka den kulturhistoriska miljön och landskaps-bilden
+ Rensning av sjön kan gynna vissa fi sk- och djurarter
– Evenemang med mycket publik inne-bär slitage på slo sområdet
Ja
pga områdets höga natur- och kulturvärden
EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER
Kultur, fri d och rekrea on 11
160 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Åtgärd Ekonomiska konsekvenser Sociala och kulturella konsekvenser Miljö- och ekologiska kon-sekvenser
+ Främjande av lokal turism och fl er besökare ll kommunen
+ Tävlingar a raherar tävlande och besökare
+ Utökning av serviceutbudet för de boende i Abbekås.
– Kan påverka yrkesfi sket
+ Fler mötesplatser i Abbekås
– Konfl ikter kan uppstå mellan grupper med olika intressen (fi skare, småbåtsägare, hotellgäster m.fl .)
– Anläggningar för segeltävlingar i eller i anslutning ll havet kan påverka vat-tenkvaliteten i området
– Kan påverka miljömål nr 10, hav i balans samt levande kust och skärgård
Nej
Kusten
Bryggor, spor iske och campingplatser
+Fler besökare lockas ll kommu-nen
+ Utveckling av en befi ntlig camping-anläggning innebär a nuvarande faciliteter ll viss del kan ny jas
¬– Säsongsbundna anläggningar som endast används en del av året
+ Ökad llgång ll bad och kustnära ak vite-ter för kommuninvånarna
+ Camping är e billigt och familjevänligt se-mesteralterna v som kan ny jas av många + Tillgänglighetsanpassad badbrygga ger även rörelsehindrade möjlighet ll bad + Bidrar ll folkhälsomålet ökad fysisk ak vitet
– Påverkan på det öppna oexploaterade kustlandskapet
– Fler människor i området innebär ökat slitage på stränder och natur – Kan påverka miljömål nr 10, hav i balans samt levande kust och skärgård
Nej
Bräknehus/
Zimmerman Mo onsspår, belys-ning, skidanläggning
+ En sommar-skidanläggning skulle sä a Skurup på kartan.
– Höga kostnader för anläggande, belysning och underhåll
+ Utökade möjligheter ll rekrea on och ak viteter inom Skurups tätort.
+ Bidrar ll folkhälsomål nr 9: ökad fysisk ak vitet
– Material och ämnen som används som underlag för sommarskidåkning kan medföra nega v påverkan på
– Dyra och underhållskrävande anläggningar som i huvudsak ska skötas av kommunen
+ Fler fri dsak viteter för kommunens barn och unga
+ Föreningsdrivna fri dsgårdar lotsar in unga i föreningslivet
+ Bidrar ll folkhälsomål nr 9: ökad fysisk ak vitet
– Konserter och andra evenemang i tätorter kan medföra störningar för kringboende
+ Utveckling av parkerna innebär a djurliv och naturvärden kan ly as fram – Konserter och evenemang i parkerna innebär ökat slitage och påverkan på lokala naturvärden
Nej
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Grönstruktur
162 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
GRÖNSTRUKTUR
MÅLSÄTTNING
- Värdefulla naturområden i kommunen ska skyddas och bevaras och den biologiska mångfalden ska värnas och främjas. Även alléer och andra karaktäris ska naturobjekt ska sparas och vårdas och antalet alléer bör ökas
- Kommunen ska studera förutsä ningarna för a skapa ekologiska korridorer och binda samman tätorterna, framför allt längs med sjöar och va endrag, i nord-sydlig och öst-västlig riktning
- Vid planering av nya bostadsområden ska det fi nnas llgång ll grönområden i närheten av bostaden
- Sammanhängande grönska bör inte fragmenteras genom etablerande av ny bebyggelse eller andra åtgärder
- Tillgängligheten ll naturområdena via gång- och cykelvägar bör främjas i de fall området är lämpligt för rekrea on
INTRODUKTION
I begreppet grönstruktur inryms alla parker, gröna områden, alla sjöar och va endrag i vår omgivning.
Grönstrukturens värde och funk on ökar när de mindre grönområdena blir llräckligt stora och ingår i en fungerande helhet. Grönstrukturens fördelar för människor,
djur- och växtliv är betydande. I Region Skånes rapport ”Strategi för grön struktur i Skåne” belyser man grönstrukturens olika värden; det ekologiska, det sociala och det kulturella värdet. Det ekologiska värdet innebär a
djur och växtliv kan sprida sig naturligt och bidra ll en artrik natur och stärka den biologiska mångfalden.
Grönstrukturens sociala värde understryks alltmer idag och aktuell forskning visar a det gröna har mycket posi v verkan på människans hälsa och återhämtning. Det kulturella värdet som fi nns
i grönstrukturen är a den är påverkad av mänsklig verksamhet genom derna och bidrar ll de samlade kulturmiljövärdena i landskapet och stärker den regionala iden teten.
Den övergripande grönstrukturen påverkas framför allt av kommunens översiktsplanering, naturvårdsprogram och den regionala planeringen. På den mer detaljerade nivån fastläggs grönstrukturen i en detaljplan. Skurups kommun saknar en kommuntäckande grönplan vilket innebär a det saknas inventeringar över grönstråken och hur stora behoven är. Nuvarande Naturvårdsplan för Skurus
164 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
NULÄGESBESKRIVNING
Kommunens naturgeografi ska karaktär varierar från område ll område.
Längs med kusten är det fl ackt och öppet, medan det är mer kuperat backlandskap upp mot Romeleåsens sydslu ningar. Arealen skogsmark och naturbetesmark är liten och huvudsakligen lokaliserad ll de norra delarna.
Kommunen har en begränsad del natur och allemansrä slig mark. Enbart en marginell del av kommunens landyta består av allemansrä slig mark.
Skurups kommun har många värdefulla naturområden, en del har e skydd i form av naturreservat, Natura 2000 eller naturminne medan andra områden saknar skydd.
Forsen i Västra Vemmenhög
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Naturreservat
Naturreservat upprä as enligt Miljöbalken för a bevara biologisk mångfald, skydda eller återställa värdefulla natur- eller livsmiljöer för skyddsvärda arter eller för a llgodose behov av områden för frilu slivet. Marken i e naturreservat kan ägas av vem som helst, privatpersoner, bolag, kommun eller s elser. De fl esta reservat bildas av Länsstyrelsen, men numera kan även kommunerna själva inrä a reservat. E naturreservat gäller för all fram d. I Skurups kommun fi nns fem naturreservat:
1 Stenberget (areal: 3,5ha)
Spricka med synlig sedimentlagerföljd.
2 Skönabäck (areal: 19ha varav 15ha landareal)
Skönabäcks säteri med omgivande park, sjö och lövskogsområde är landskapseste skt värdefullt och säteriet är av regionalt kulturhistoriskt värde med bl.a. låga stensä ningar från järnåldern. Borgasjön omges av lövskog, företrädesvis äldre bok, björk, al och ask. Området utny jas om höstarna av säd- och bläsgäss.
3 Hästhagen, öster om Svaneholmssjön (areal: 48ha)
Hästhagen är en ädellövskog strax öster om Svaneholm, som domineras av ängsbokskog av gulplistertyp. I skogen fi nns många grovstammiga träd och området är e värdefullt växtsamhälle. Hästhagen är även e Natura 2000 område.
4 Zimmermanns backe (areal: 3ha)
Zimmermans backe är en landskapligt framträdande kulle som ll stor del är uppbyggd av isälvsmaterial. Kullen är gräsklädd med en kra ig tysklönn på toppen. Området har stor betydelse som närströvområde för Skurups tätort.
5 Mossbystrand naturreservat (areal: 2ha) Strandäng och sandstrand
Grönstruktur 12
166 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Naturminnen
E naturminne är e naturobjekt eller e mindre naturområde (<1ha) som är skyddat på liknande sä som naturreservat. O ast naturminnesmärks enskilda träd som är speciellt vackra eller värdefulla ur naturvårdssynpunkt.
Det är även vanligt a naturminnesmärka speciella och stora fl y block samt små markområden med ovanliga växter. Det är Länsstyrelsen och kommunerna som fa ar beslut om vilka objekt/områden som ska klassas som naturminne.
I Skurups kommun fi nns två naturminnen;
Hörtevallen/vägrenar i södra delen av kommunen (areal: 0,4ha)
En gräsdominerad gränsvall (jordhägnad) med mer eller mindre glest växande hagtornar. Vallen omges av åkermarker.
Träd, två ekar och två bokar i Hästhagen
In ll Svaneholms slo fi nns fyra träd, två ekar och två bokar, som sedan 1936 har skydd i form av fridlysning såsom naturminne.