MÅLSÄTTNING
- Kommunen ska erbjuda ledig industrimark för etablering i Skurup, Rydsgård och Skivarp
- Inom kommunen ska det fi nnas nödvändigt utpekade områden för etablering av företag och verksamheter av olika slag
- Nils Holgerssons Företagspark ska utvecklas och marknadsföras utåt för företagare och andra intressenter
- Kommunen ska samarbeta med hela regionen i det sammanhang det gynnar det lokala näringslivet
NULÄGESBESKRIVNING
Näringslivet i kommunen domineras av handel och llverkning 2
.
De fl esta företag fi nns inom branscherna jordbruk (inkl jakt), skogsbruk och fi ske, samt handel och byggverksamhet, (se diagram in ll). De a innebär dock inte a de fl esta arbets llfällen fi nns inom dessa. I kommunen förvärvsarbetar cirka2 Enligt UC:s indelning fi nns det 20 undergrupper ll näringsgrenen llverkning, då all form av llverkning såsom llverkning av papper, kläder, plastvaror, metall, möbler mm. är inkluderad
4000 personer och de största arbetsgivarna fi nns inom off entlig verksamhet, men även inom llverkning, förpackning, tryckeri och distribu on.
Näringspoli skt handlingsprogram för Skurup 2007-2010 ger en långsik g strategi för en fortsa posi v utveckling av näringslivet. En vik g förutsä ning för a nya företag ska etablera sig och för a befi ntliga företag ska kunna expandera är llgången ll ledig mark. Kommunen äger markområden som är planlagda för industri och det fi nns möjlighet ll industriverksamhet i samtliga tätorter i kommunen, förutom Abbekås.
I övrigt hänvisas ll Näringspoli skt handlingsprogram för Skurup 2007-2010.
Branschindelning Skurups Kommun 2008. Antalet företag efter branschindelning.
*Utöver de ovannämnda fi nns det 316 företag som inte räknats med, men som Ɵ llhör andra branscher
Näringsliv och handel 9
136 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
UTVECKLINGSFÖRSLAG
Skurup
Skurup har två större industriområden; västra- och östra industriområdet.
Den befi ntliga industrin i Skurup domineras av llverknings- och förpackningsföretag. I nordväst och i nordost fi nns stora arealer med detaljplanlagd industrimark som kan exploateras. Kommunen bör kon nuerligt ha llgång ll ledig och byggbar industrimark. För a göra områdena a rak vare bör kommunen ha genomfört massbalansering (schaktning och u yllnad för a få stora plana ytor) och geotekniska undersökningar. Vägar och VA bör också vara utbyggt inom områdena.
I nordvästra delen av samhället fi nns Nils Holgerssons företagspark som ska utvecklas ll a innehålla en kombina on av handel och verksamheter.
Torghandel i Skurup
Utbyggnad av Nils Holgersson företagspark pågår
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Rydsgård
Rydsgård industriområde fi nns söder om järnvägen och domineras av mekaniska verkstäder. E område norr om E65 är planlagt för industri för fram da behov, företrädesvis kan verksamheter som har stora transportbehov lokaliseras hit. Det blåa området strax söder om järnvägen ägs idag av Lantmännen. Förutsä ningarna för a omvandla området ll något annat än industri bör studeras. Bostäder i området vore lämpligt med tanke på närheten ll kollek vtrafi k, grönytor, handel och service.
Rydsgård från ovan
Näringsliv och handel 9
138 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Skivarp
Tätortens befi ntliga industri fi nns i den sydvästra delen av samhället och består ll stor del av bilverkstäder, trädgårds- och bygghandel. Den befi ntliga industrin i Skivarp är llräcklig och området skulle kunna användas eff ek vare, varför inga nya ytor föreslås.
Strax öster om Banvallen, (nr 1 och 2 på kartan), fi nns e område som är detaljplanlagt för industri. Områdena är lämpliga som omvandlingsytor för bostäder och eventuellt någon form av lä industri. En ny detaljplan är nödvändig om området ska användas ll annat ändamål än industri.
Öster om samhället (nr 3 på kartan) fi nns Skivarps nedlagda Sockerbruk. I början på 1900-talet hade bruket omkring 350 arbetare och var Sveriges första strösockerbruk. Verksamheten lades ned 1960 och idag fi nns det stora lediga ytor som kan utny jas bä re. Området är inte detaljplanelagt men skulle kunna vara e omvandlingsområde för bostäder och lä industri.
I övrigt är det lämpligt a bygga ut områdena e apvis, först etapp 1 och 2 för a få en sammanhållen tätort och däre er etapp 3.
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Abbekås
Abbekås har e mindre industriområde väster om samhället som består främst av åkerier. Det befi ntliga industriområdet skulle kunna utny jas bä re och användas bland annat ll uppställningsplats för lastbilar.
Verksamheterna i övrigt bör vara av sådan art a de kan integreras i bostadsområdena och inte medföra buller och andra olägenheter.
I Abbekås föreslås inga nya industriområden främst på grund av ortens kulturmiljömässiga bevarandevärde. Behovet föreligger inte heller då mindre verksamheter och företag fi nns i bostadsområdena.
Näringsliv och handel 9
140 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
HANDEL
MÅLSÄTTNING
- Möjlighet a etablera handel måste fi nnas i samtliga tätorter.
Handelsetableringarna ska ske i tätorternas centrala delar - Handel och serviceutbudet ska förstärkas för a kunna
understödja planerade utbyggnadsområden
- Områden för handel och besöksintensiva verksamheter lokaliseras med hänsyn ll olika llgänglighetsaspekter och u ormas på e este skt lltalande sä
- Servicebehovet ska vara llfredställt i kommunens största tätorter Skurup, Skivarp, Rydsgård och Abbekås
NULÄGESBESKRIVNING
Inom kommunen fi nns det mesta i fråga om kommersiell service. I Skurups tätort fi nns bu ker för i stort se all konsum on, i övriga tätorter fi nns dagligvaruaff ärer och i byarna vissa bu ker av lanthandelstyp.
Restaurangverksamhet bedrivs i Skurup, Svaneholm, Rydsgård, Skivarp och Mossbylund samt Abbekås. Fria yrken i servicebranschen såsom advokater, revisorer, byggkonsulter, tandläkare och veterinärer är representerade företrädesvis i Skurup men även i Rydsgård, Skivarp och Abbekås. Tillgång
ll bank fi nns i Skurup, Rydsgård och Skivarp.
UTVECKLINGSFÖRSLAG
Det är vik gt a orterna i stort kan fungera självständigt, men sam digt ta del av e bredare handel- och serviceutbud via e bra kollek vtrafi knät.
Inga externhandelsetableringar föreslås i kommunen för a understödja arbetet för en hållbar utveckling med minskat bilresande. På samtliga orter fi nns det e behov av a förstärka centrumhandeln och närservicen.
Torghandel i Skurup
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26 Gågatan i Skurup
Skurup
Handel- och serviceutbudet i Skurup tätort är lokaliserad ll Södergatan, norra delen av Kyrkogatan och Torggatan. I de centrala delarna av Skurup fi nns det e fl ertal restauranger, pizzerior, livsmedelsbu ker, konditorier, videobu k, kiosker, gatukök och fl era klädes- och skobu ker. Centrum har också e stort serviceutbud i form av apotek, bank, frisör, arbetsförmedling, bibliotek och postservice. Vid Stortorget fi nns gatukök och torghandel i form av frukt- och fi skförsäljning. Det nybyggda huset i kvarteret Jumbo i centrum inrymmer även handel i bo envåningen.
I Skurups tätort bör handeln lokaliseras ll e fåtal stråk för a skapa e a rak vt område med många etableringar och e stort utbud.
Huvudsakligen bör Kyrkogatans och Södergatans norra del samt Torggatan utgöra navet för handeln. Vid planering av nya bostadsområden ska handel- och serviceutbudets kapacitet vägas in för a llgodose e erfrågan.
Utanför centrum är det lämpligt a satsa på Nils Holgersson företagspark vid E65 söder om Svaneholmsinfarten. Området ska planeras ll a huvudsakligen innehålla bygghandel, men även viss livsmedelshandel kan vara aktuellt.
Näringsliv och handel 9
142 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Rydsgård
I Rydsgård är handeln koncentrerad ll Västra Storgatan, sträckan närmast tågsta onen, och Fabrikstorget. Handel och serviceutbudet består av livsmedelsbu k, konditori, gatukök, restaurang, bank, värdshus, bibliotek och hälsovård.
Förstärkning av befi ntlig handel- och service är nödvändig i fram den, framförallt kring Fabrikstorget och tågsta onen. E ersom Rydsgård är e sta onssamhälle och nya bostadsområden planeras i byn, fi nns det förutsä ningar för handeln a växa för a möta det ökade behovet. En naturlig centrumpunkt i Rydsgård, som kan förstärkas, är området kring torget och tvärs över vägen där bl.a. Rydsgårdshus och familjehälsan fi nns.
Storgatan i Rydsgård
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Skivarp
Handel- och serviceutbudet i Skivarp är samlad ll stor del på Landsvägen och området kring Skivarps torg och består av livsmedelsbu k, blomsteraff är, spelbu k, gatukök, restaurang, hälsobu k, bibliotek och bank.
Till skillnad från Rydsgård och Skurup är handel- och serviceutbudet i Skivarp inte lika starkt och det saknas en tydlig centrumpunkt. En naturlig knutpunkt är området kring torget och kyrkan. E alterna v som Vägverket presenterar i en utredning om llgänglighet i Skivarp och har som mål a skapa en bä re trafi kmiljö och även förstärka handeln, är en så kallad
”shared space” mellan torget och kyrkan. Det bygger på a man skapar en gemensam yta som alla trafi kanter (fotgängare, bilister, cykliser) utny jar.
Området kommer då a fungera som e socialt rum för möten och handel i Skivarp.
GäsƟ s och banken i Skivarp
Näringsliv och handel 9
144 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Abbekås
Den största delen av handeln i Abbekås är knutet ll sommaren. Här fi nns en livsmedelsbu k, pizzeria och vid gol anan fi nns även en restaurang.
Hamnen består idag av båtklubb och kiosk under sommaren. Det anordnas bl.a. en sillamarknad varje sommar. Det fi nns e samarbete mellan kommunen och hamnens intressenter om en vidareutveckling av Abbekås hamn.
Abbekås har ingen tydlig markerad centrumpunkt idag. Hamnen kan komma a bli en vik g plats ur handelssynpunkt, åtminstone under sommaren. Senast sommaren 2009 kommer det a fi nnas restaurang med överna ningsmöjligheter i hamnområdet. En upprustning av Abbekås hamn föreslås för a göra området mer llgängligt och mer besöksvänligt. En bra gästhamn kombinerat med specialbu ker och matställen skulle kunna förhöja platsen.
En ny handelsyta på båda sidorna om Sockenvägen föreslås som ska erbjuda handel och service, (se karta). Det är e bra läge ur hållbarhetssynpunkt, e ersom området ligger i nära anslutning ll den övriga bebyggelsen och kan lä nås genom gång eller cykel. Området kan också fungera som en naturlig port ll Abbekås från Skivarp.
Abbekås sommarkafé
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
KONSEKVENSER
KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN
E fl ertal av de na onella/regionala miljömålen berör områdena näringsliv och handel. Mest u alade är dock:
1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk lu
4 Gi fri miljö
15 God bebyggd miljö
ETT KLIMATSMART SKURUP
I kommunen planeras inga externa köpcentra vilket uppmuntrar arbetet för hållbar utveckling med minskat bilresande som följd. Handeln koncentreras istället ll redan befi ntliga handelstråk i de större tätorterna. Ytor reserveras för fram da industri i Skurup, Rydsgård och Skivarp och respektavstånd ll bebyggelse beaktas.
GENOMFÖRANDE
En av målsä ningarna i översiktsplanen från 1992 var a llsammans med Länsstyrelsen fi nna en lösning för de motstående intressena riksintresse för kulturmiljövården och industrietablering i samband med byggandet av den västliga förbifarten. Denna överenskommelse är gjord.
Detsamma gäller även för målsä ningen a främja näringslivets utvecklingsmöjligheter såväl i Skurups tätort som i övriga delar av kommunen.
Det anges även a det ska genomföras e näringslivsprogram för hela kommunen vilket nu är gjort.
FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92
I översiktsplanen från 1992 anges ingen målsä ning för näringsliv och handel som inte är genomförd eller behandlas i denna version.
Läs mer om de föreslagna åtgärderna i förhållande ll miljömålen i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning.
Näringsliv och handel 9
146 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26