Anna Hedlund är fil. doktor i socialantropologi och disputerade 2014 med avhandlingen ”Exile Warriors”’ vid Lunds Universitet Anna Hedlund har för närvarande en postdoktjänst vid South African Research Chair in Social Change, University of Johannesburg. Under hösten 2015 är Anna Hedlund gästforskare vid Max Planck Institute for Social Anthropology, Halle, Tyskland finansierat av Eric Svenssons resestipendium, Riksbankens Jubileumsfond.
Per Erik Ljung, docent i litteraturvetenskap och f.d. universitetslektor vid Lunds universitet, har bland annat arbetat med litteraturhistoria – med bidrag i Skånes litteraturhistoria I–II (1996-97), Den svenska litteraturen IV (1989) och
Literary History: Towards a Global Perspective (2006) – och med ämneshistoria,
till exempel i Videnskab og national opdragelse. Studier i nordisk litteraturhistorie-
skrivning I–II (2001). 2009 gav han ut essäsamlingen Drömmar som förplikta. Om Vilhelm Ekelund och hans läsare och redigerade sedan Transformationer. Valda texter från International Association of Scandinavian Studies (IASS) 28:e konferens i Lund 2010 (2011). Uppsatsen om F J Billeskov Jansens Poetik kny-
ter an till ”Med Olle Holmberg bland drömmar och bilder” i årsboken 2009.
Björn Magnusson Staaf är docent i arkeologi och lektor i museologi vid institu- tionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet, där han disputerade 1996 på avhandlingen An Essay on Copper Flat Axes. Han har tidigare studerat vid Ludwig- Maximilians Universität München och University of California Los Angeles. Magnusson Staaf har arbetat som stadsantikvarie i Lund och som sakkunnig för forskning och utvecklingsfrågor vid Riksantikvarieämbetet. Magnusson Staaf har även varit representant för Nordeuropa i World Archaeological Congress 2003-2011 och ordförande för Svenska Arkeologiska Samfundet 2010-2012. I sin forskning har han bland annat inriktat sig på bebyggelsehistoriska frågor både ur ett förhistoriskt perspektiv, Långhuslandskapet (2006), skriven tillsam- mans med Nils Björhem, och utifrån industrialismens och postindustrialismens horisont, Arkitekterna som formade Malmö (1996) och Malmö i skimmer och
artikelförfattare
Per Nilsén är docent i rättshistoria vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Hans främsta forskningsintresse är de nordiska rättssystemens utveckling och hur dessa rättsystem påverkats av kontinentaleuropeiskt tankegods. För när- varande arbetar han med en kommenterad utgåva av David Nehrman Ehren- stråles (1695–1769) föreläsningar i svensk statsrätt, ett projekt som finansieras av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin.
Anders Persson är professor i sociologi respektive utbildningsvetenskap vid Lunds universitet och bedriver forskning om social interaktion och skola/utbild- ning. Han publicerade 2012 boken ”Ritualisering och sårbarhet – ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv på social interaktion”. Hans artikel ”Front- and backstage in social media” belönades 2012 med ett internationellt veten- skapligt pris. Bland hans senaste publikationer kan nämnas artikeln ”Framed school” (2014 i tidskriften Scandinavian Journal of Educational Research), anto- logibidraget ”Backstage med Goffman och Knausgård – sociologi och skönlit- teratur bakom interaktionsordningen fasader” och inledningen till nyutgåvan 2015 av Bengt Gessers bok ”Utbildning, jämlikhet, arbetsdelning” med titeln ”Utbildningens relativa vikt”. Den här föreliggande artikeln presenterades vid en papersession på Sociologiska världskongressen i Japan 2014 där han också organiserade och var ordförande för sessionen ”Online Interaction: The Chan- ging Meaning of Social Context”.
Helena Sandberg är docent i medie- och kommunikationsvetenskap och verk- sam som lektor vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet. Hon leder sedan 2010 gruppen CAI@LU (Children Advertising and Internet at Lund University) som forskar om barn och ungas förståelse av och visuella interaktion med internetreklam. Utöver barn, reklam och digitala medier är hälsa ett av hennes stora forskningsintressen. Hon har bl.a. studerat hur hälsa och ohälsa, mat, kropp och konsumtion gestaltas i olika medier, t.ex. nyheter, reklam, bloggar och kampanjer. Under det kommande läsåret kommer hon att tillsammans med docent Gubjörg Erlingsdottir leda temat eHealth: for
better, for worse – in sickness and in health vid Puffendorfinstitutet.
Andreas Westergren är forskare, teol. dr och teol. kand. i kyrkohistoria vid Lunds universitet. Även om hans fokus är på den tidiga kristendomen har han både i undervisning och på resande fot till Syrien och närliggande länder intres- serat sig för de kristna gemenskapernas situation i Mellanöstern. Avhandlingen
artikelförfattare
från 2012, Sketching the Invisible, belönades med priset ur AB CWK Gleerups fond av Vetenskapssocieteten och handlar om hur senantika helgonberättelser på grekiska paradoxalt nog kan framställa eremiter som föredömen för samhäl- leliga gemenskaper. I det av Riksbanken finansierade forskningsprogrammet
Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen har han undersökt hur sam-
hälls- och bildningsideal tematiseras i monastiska texter. Vid sidan av detta har han även ett mångårigt engagemang i det internationella masterprogrammet
Religious Roots of Europe, där judendomen, kristendomen och islam studeras
komparativt utifrån deras gemensamma uppkomstmiljö.
Ola Wikander är teol. dr i Gamla testamentets exegetik. Han arbetar fram- för allt med antikt språkligt material från Främre Orienten, i synnerhet med hebreiska och ugaritiska texter. Hans avhandling (2012, internationellt publ. 2014) heter Drought, Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel. Han har också givit ut populärvetenskap om äldre språk och religion, t.ex. I döda språks
sällskap (2006), Ett träd med vida grenar – de indoeuropeiska språkens historia
(2008) och Gud är ett verb – tankar om Gamla testamentet och dess idéhistoria (2014). Han har engagerat sig för de äldre språkens vikt i forskning och samhälle och ofta framträtt för att propagera för dessa saker i föreläsningar och medier. Förutom att undervisa i klassisk hebreiska forskar han om indoeuropeiskpå- verkade motiv i Gamla testamentets värld (finansierat av Vetenskapsområdet) samt har genomfört ett forskningsprojekt kring informationsbevarande över mycket lång tid, finansierat av Svensk kärnbränslehantering AB – artikeln i denna volym är ett resultat av det senare.
Louise Vinge är professor emerita i litteraturvetenskap. Hon disputerade 1967 på en avhandling om Narcissusmyten i den västeuropeiska litteraturen fram till 1800-talets början och har sedan forskat om bland annat svensk romantik. Den här presenterade uppsatsen hör samman med ett lagarbete som genomfördes på 1990-talet vid litteraturvetenskapliga institutionen och som resulterade i
Skånes litteraturhistoria, utgiven i två delar 1996 och 1997. Hon har redigerat
uppsatssamlingar för Selma Lagerlöf-sällskapet och senast utgivit I Selmas säll-
skap, 2013. Hon var sekreterare i Vetenskapssocieteten på 1970-talet och är