Att säga tulipanaros

En slutsats som jag vill dra av mitt arbete, är att det i det svenska utbildningssystemet finns en hel del att åtgärda. Det finns ett glapp mellan skolmyndigheternas intentioner och verkligheten på hög- skola, universitet och gymnasie- respektive grundskolor. Att åtgärda systematiska diskrepanser borde inte vara omöjligt. Det borde vara möjligt att bestämma sig för var läs- och skrivsvårigheter och andra svårigheter hör hemma: Hör de hemma hos specialpedagoger eller hos vanliga svensklärare? När det beslutet är taget, bör utbildningen utformas därefter.

Att man kan betrakta ämnesintegration, som formell eller ”äkta”, och att innebörden inte bör tas för given, är mitt bidrag till forsk-

ningen inom fältet svenska med didaktisk inriktning, och om jag skulle ge svensklärare ett råd, vore det att noggrant fundera över ämnesintegrering och svenskämnets roll.

Mitt inlägg i professionsdebatten rör samspelet mellan ämnets och ämneslärarens status, och att företeelser som cue-seeking, ämnes- konceptioner, ämnesintegration och lärarutbildningen inverkar på autonomi och status. Jag tror dessutom att mycket av det som i min undersökning har sagts om svenskämnet och svensklärarens arbete, kan äga sin giltighet även för andra ämneslärare och för andra ämnen.

En fråga som jag under arbetets gång har ställt mig: Hur gör man i Finland? Finns det samma slags diskrepanser där? Är de svenska förhållandena, eller missförhållandena, ett resultat av att diskrepan- ser bidrar till lärares osäkerhet? I full vetskap om att utbildning är kontextbunden, undrar jag om ändå inte en noggrann, allsidig och jämförande studie av de finländska utbildningsförhållandena skulle kunna belysa de svenska, och på ett fruktbart sätt bidra till en föränd- ring av de nu ganska besvärliga förhållandena i skolan.

Förändringar sker långsamt, och det är heller inte alltid föränd- ringarna uppfattas som positiva (Pierre, 2007), och följden blir mot- stånd. För de olika aktörerna inom utbildningssystemet, är det lättare att säga förändring än att åstadkomma den, eller med ett gammal- dags uttryck: Det är lätt att säga tulipanaros …

REFERENSER

Abbott, Andrew. (1988). The System of Professions ­ An Essay of the Division

of Expert Labor. Chicago: The University of Chicago.

Agevall, Lena, Jenner, Håkan. (2008). Lärares dilemman. I: När den

professionella autonomin blir ett problem. Växjö: Växjö University Press.

Aili, Carola. (1999). Lärarna själva sänker sin status - om lärarkårens professionalisering. Pedagogiska magasinet, vol. 2.

Andersson, Björn. (1994). Om kunskapande genom integrering. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för ämnesdidaktik, Avdelningen för naturvetenskap.

Ask, Sofia. (2005). Tillgång till framgången ­ Lärare och elever om

stadieövergången till högre utbildning. Licentiatuppsats. Växjö:

Växjö universitet. Institutionen för Humaniora.

Aspelin, Jonas. (1999). Klassrummets mikrovärld. Diss. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Ball, Stephen, Kenny, Alex & Gardiner, David. (1990). Literacy, Politics and the Teaching of English. I: I. Goodson, & P. Medway, Bringing English to

Order: The History and Politics of a School Subject (ss. 47-86). London:

The Palmer Press, Palmer House.

Bergman, Lotta. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen ­ en studie av

svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser. Diss. Malmö: Malmö

högskola.

Bergström, Annika. (2007). Två olika ämnen? Svenska språket på gymnasiet

och på högskolan. Göteborg: Göteborgs universitet.

Bergöö, Kerstin. (2005). Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämne i ett

lärarutbildningsperspektiv. Diss. Malmö: Lärarutbildningen.

Blossing, Ulf, Lindvall, Kerstin. (2003). Skolors förbättringskulturer från 1980 till 2001. I: A. Persson (Red.), Skolkulturer (ss. 145-177). Lund: Studentlitteratur.

Britzman, Deborah. P. (1986). Cultural Myths in the Making of a Teacher: Biography and Social Structure in Teacher Education. Harvard Educational

Review , 4, ss. 442-455.

Colnerud, Gunnel, Granström, Kjell. (2002). Respekt för läraryrket: om

lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS Förlag.

Ejlertsson, Göran. (2005). Enkäten i praktiken ­ en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Englund, Tomas. (1993). Utbildning som “Public Good” eller “Private

Good” ­ svensk skola i omvandling. Uppsala: Uppsala universitet,

Pedagogiska institutionen.

Fransson, Ola, Jonnergård, Karin. (2009). Om professioners teori och praktik. I: O. Fransson, & K. Jonnergård (red.), Kunskapsbehov och nya

kompetenser ­ Professioner i förhandling (ss. 7-19). Stockholm: Santérus

Academic Press.

Freidson, Eliot. (2001). Professionalism. The Third Logic. Oxford: Blackwell Publishers Ltd.

Funck, Elin. (2008). Från fri yrkesutövare till anställd tjänsteman - om det önskvärda i att begränsa den professionella autonomin. I: K. Jonnergård, E. K. Funck, & M. Wolmesjö (red.), När den professionella autonomin blir

ett problem (ss. 41-54). Växjö: Växjö University Press.

Hall, Stuart. (1998). Representations, Cultural Representations and Signifying

Practices. London: Sage Publications.

Hansson, Fredrik. (2011). På jakt efter språk ­ Om språkdelen i gymnasie­

skolans svenskämne. Diss. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.

Hargreaves, Andy. (1994). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Hasenfeld, Yeheskel. (1992). Human Services as Complex Organizations. Newbury Park: Sage Publications.

Hegender, Henrik. (2010). Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap

formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning. Diss.

Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

Hellberg, Staffan. (2008). Konflikter i grundskolans kursplaner för svenska.

Språk och stil , vol. 1, ss. 5-37.

Holme, Idar Magne, Krohn Solvang, Bernt. (1997). Forskningsmetodik

­ om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Holmgren, Barbro. (2008). Svensklärares arbete ­ om villkor för

gymnasieskolans svenskämne. Licentiatuppsats. Malmö: Malmö högskola.

Högskoleverket. (2008). Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen

Jarl, Maria, Kjellgren, Hanna & Quennerstedt, Ann. (2007). Förändringar i

skolans organisation och styrning. I: J. Pierre (red.) Malmö: Gleerups.

Jonnergård, Karin, Funck, Elin & Wolmesjö, Maria. (2008). När professionell heteronomi blir ett problem. I: När den professionella autonomin blir ett

problem (ss. 177-182). Växjö: Växjö University Press.

Jonnergård, Karin, Funck, Elin & Wolmesjö, Maria. (2008). Professionell autonomi som risk och möjlighet. I: K. Jonnergård, E. Funck, & M. Wolmesjö (red.), När den professionella autonomin blir ett problem (ss. 9-19). Växjö: Växjö University Press.

Knutas, Edmund. (2008). Mellan retorik och praktik. Diss. Falun: Högskolan Dalarna.

Kvalitetsgranskning rapport 2011:8. (2011). Läs­ och skrivsvårigheter/dyslexi. Skolinspektionen.

Lacey, Colin. (1977). The Socialization of Teachers ­ Contemporary Sociology

Of The School. London: Methuen and Co Ltd.

Linnér, Bengt, Westerberg, Boel. (2009). Att skolas till lärare. Lund: Studentlitteratur.

Lipsky, Michael. (1980). Street­Level Bureaucracy ­ Dilemmas of the

Individual in Public Service. New York: Russel Sage Foundation.

Lundström, Stefan. (2007). Textens väg ­ om förutsättningar i

gymnasieskolans svenskundervisning. Diss. Umeå: Umeå universitet,

Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk. Lärarnas Riksförbund. (2007). Vem blir vad ­ och varför? En

jämförande studie av nybörjarstudenter på jurist­, lärar­, läkar­ och socionomprogrammen. Stockholm: Lärarnas Riksförbund.

Macdonald, Keith M. (1995). The Sociology of the Professions. London: Sage Publications.

Malmgren, Gun. (1992). Gymnasiekulturer ­ lärare och elever om svenska

och kultur. Diss. Lund: Didaktikseminariet, Lunds universitet.

Malmgren, Gun. (1999). Svenskämnets identitetskriser - moderniseringar och motstånd. I: J. Thavenius, Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur. Malmgren, Lars-Göran. (1996). Svenskundervisning i grundskolan.

Lund: Studentlitteratur.

McKinsey & Company. (2007). How the world´s best performing school

systems come out on top. OECD.

McKinsey & Company. (2010). How the world´s most improved school

systems keep getting better. OECD.

Molander, Bengt-Olov. (1997). Joint Discourses or Disjointed Courses

Mugisha, Innocent Sebasaza. (2010). Assessment and Study Strategies:

A study among Rwandan Students in Higher Education. Diss. Linköping:

Linköpings universitet.

Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att

motverka läs­ och skrivsvårigheter. Stockholm: Lärarhögskolan.

Mörner, Cecilia. (2004). När bilden blev text och åter bara bild. I: Texter

och så vidare ­ det vidgade textbegreppet i svensk skola och förskola. Svensklärarföreningens årstidskrift. Stockholm: Svensklärarföreningen.

Norrby, Catrin. (2004). Samtalsanalys ­ Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.

OECD. (2005). Teachers matter: Attracting, Developing and Retaining

Effective Teachers. OECD.

Paulin, Arja. (2007). Första tiden i yrket ­ från student till lärare. En studie

av de svårigheter nyblivna lärare möter under sin första tid i yrket. Diss.

Stockholm: HLS Förlag.

Pierre, Jon. (2007). Decentralisering, styrning och värdekonflikter i skolan. I: J. Pierre, Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups.

Sawyer, Wayne, Van den Ven, Piet-Hein. (2006). Starting points. Paradigms in Mother tongue Education. L1 ­ Educational Studies in Language and

Literature , 7, 5-20.

Sjögren, Stella. (2008). Det vidgade textbegreppet – några gymnasielärares och

lärarutbildares tankar om sin klassrumsgestaltning av begreppet med fokus på bildtolkning. Magisteruppsats. Växjö: Växjö Universitet, Institutionen

för humaniora.

Skolinspektionen. (2011). Läs­ och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Skolverket. (2011). Dnr (71­2011­14). Pedagogisk personal i skola och

vuxenutbildning läsåret 2010/11. Stockholm: Skolverket, Enheten för

utbildningsstatistik.

Skolverket. (2000). Helheten i utbildningen. Nationella kvalitetsgranskningar 2000. Skolverket. Stockholm: Liber Distribution.

Skolverket. (2006). Lägesrapport. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (den 4 september 2011). Lärare i olika lärarkategorier. Hämtat från Skolverket/statistik: http://www.skolverket.se/statistik_och_ analys/2.1862/2.4391/2.4393

Skolverket. (1994). Läroplan för de obligatoriska skolformerna. Skolverket. (1994). Läroplan för frivilliga skolformer.

Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial.

Samarbete i arbetsenheter och arbetslag. Stockholm: Liber Läromedel/

Utbildningsförlag.

SOU 1999:63. (1999). Att lära och leda ­ En lärarutbildning för samverkan

Statistiska Centralbyrån. (2009). Löne­ och arbetskostnadsstatistik.

Stenlås, Niklas. (2009). En kår i kläm ­ Läraryrket mellan professionella ideal

och statliga reformideologier. Stockholm: Rapport till expertgruppen för

studier i offentlig ekonomi, Finansdepartementet.

Svensson, Lennart, G. (2001). Professionella villkor och värderingar.

En sociologisk studie av akademiker i 1990­talets Sverige. Göteborg:

Göteborgs universitet, Sociologiska institutionen.

Teleman, Ulf. (1991). Lära Svenska. Om språkbruk och modersmåls­

undervisning. Uppsala: Almqvist & Wiksell Förlag.

Thavenius, Jan. (1991). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Waltå Lilja, Katrin. (2011). Läroböcker i svenska? En studie av ett

läromedel för yrkesförberedande gymnasieprogram och dess modelläsare.