Sammanfattning och slutsatser
I förklaringen till mitt ämnesval hänvisar jag i introduktionen till prosadikten som handlar om min mormor Anette Larsson, som föder ett ’oäkta’ barn den tredje maj 1915. I arbetet med uppsatsen har jag sökt förklaringar till och förståelse för hur hennes, eller allmänt, kvinnans livsvärld kunde gestaltas, när synd och skam, klass och kön var betydelsefulla för hur ett liv formades. Med hjälp av teorier och olika teoretiska begrepp har jag analyserat den diskurs som var förhärskande genom att använda olika dokument som underlag.
Min övergripande forskningsfråga handlar om hur Anette som ogift mor påverkades av den övergripande diskursen ’moderniteten, samhällets lagar och etiska idéer i den frireligiösa rörelsen’. För att förstå betydelsen av denna diskurs, eller hegemoni, måste de så kallade konkretiserande forskningsfrågorna besvaras, då de handlar om strukturer vad gäller genus och kön, klass och sociala nätverk, vilka fanns i hennes närmiljö.
Frågorna om kön och klass, dominerande och strukturellt integrerade i den övergripande diskursen, fanns dolda i den socioekonomiska miljön under hennes uppväxt i en stenhuggarfamilj på Sturkö i Blekinge skärgård. Anette Larsson föddes in i en patriarkal lutherdom som genomsyrade samhällets lagar, normer och värderingar och vars konsekvenser bland annat visade sig i en kvinnodiskriminerande lagstiftning, där könsmaktsstrukturen även fanns i begreppet synd. När den lilla flickan Elin föddes på Sturkö utanför äktenskapet år 1915, bedömdes modern icke skyldig till ett syndfullt beteende och barnet betraktades som äkta, då samlaget skett under ett epileptiskt anfall, vilket innebar att handlingen inte var medveten. De kulturella genusrelationer som rådde hade sin grund både i religionen och i lagen, där kvinnan ensam bar ansvaret för det samlag som ledde till en graviditet, och där kvinnan skam- och skuldbelades medan mannen var fri från ansvar.
Över- och underordning var rådande, inte bara könsmässigt utan även socialt. Det samhälle Anette växte upp i var ett hierarkiskt klassamhälle, där stenhuggarna tillhörde gruppen grovarbetare. I denna fattiga miljö var valmöjligheterna inte många för de uppväxande barnen. Pojkarna fick från tidig ålder arbeta i stenbrottet, även om barnarbete var förbjudet. Kvinnornas och flickornas plats var i hemmet. Ibland fick de även göra dagsverken hos någon bonde. När flickorna hade slutat skolan var det vanligaste arbetet pigans.
78
Viktigt för mina slutsatser i analysen av stenhuggarmiljön är ’egensinnig’ i den betydelse Björn Horgby har gett begreppet. Jag menar att en egensinnighet ledde till att på Sturkö föddes många barn utanför äktenskapet; år 1913 var nio av sjuttioåtta barn, cirka elva procent, födda av ogifta mödrar.217
Att bryta mot de lagar och religiösa normer, som reglerade sexuallivet, kan alltså ha varit en del av en egensinnig process med rötter i en tradition utanför lutherdomen, med en mer driftstyrd och mindre disciplinerad syn på sexualiteten. Kvinnan kunde i en egensinnig miljö se sin kropp som ett maktmedel till ett bättre materiellt liv, då en graviditet kunde leda till önskat giftermål, eller se prostitution som en väg till försörjning. Många flickor från öarna kom till staden, som var lockande och erbjöd drömmar om ett annat liv. Där arbetade de som hembiträden, serveringsflickor eller tvätterskor. Den vanligaste vägen till ett bättre liv handlade oftast om giftermål med en lämplig man. Då mansöverskottet var stort i militärstaden Karlskrona så fanns många tillfällen till relationer, vilka ofta ledde till graviditeter och oäkta barn. Ofta slutade drömmarna för de fattiga flickorna med nedkomsten ett ’oäkta’ barn, som fick lämnas till barnets mor- och farföräldrar på ön.
Vad gällde den manliga stenhuggarkulturen på Sturkö är min slutsats den att en tydlig egensinnighet rådde, då man höll kvar gamla traditioner som att ´supa och slåss’ och att obstruera mot överheten. Domstolsprotokollen visar att stenhuggare kunde provocera lagens tjänstemän genom ett bråkigt beteende, och att de kunde uppträda störande i kyrkan som en protest mot religionens maktstrukturer. En intressant iakttagelse jag gör är att ett sådant beteende under pågående gudstjänst inte var typiskt bara för stenhuggare på Sturkö utan även förekom bland stenhuggare i Örkened i norra Skåne.
Under min undersökta period växte samtidigt en skötsamhetskultur inom arbetarrörelsen fram med sina idéer och värderingar grundade i en borgerlig föreställningsvärld. Folkrörelserna hade under denna tid stort inflytande i sin strävan efter att skapa ett bättre samhälle för de lägre klasserna genom utbildning och disciplinering, vilket ledde till större skötsamhet även bland en del stenhuggarfamiljer.
En av mina frågor handlar om hur moderniteten och staden påverkade Anettes liv, och vilken betydelse det hade att Karlskrona var en militärstad. De grundläggande fakta som kan knytas till staden och hennes liv är att hon flyttade dit och fick bostad och arbete. Staden Anette kom till var en plats där borgarklassen var dominant, speglad bland annat genom en borgerlig kultur. Den militära prägeln var märkbar med titlar med noggrann gradering.
79
Arbetarbefolkningen var till största delen anställd på det statliga varvet, vilket var underordnat ett militärt styre. Samtidigt representerade staden moderniteten med influenser från stora världen, vilka spreds genom den nya teknologiska utvecklingen, och nya möjligheter växte fram i en begynnande demokratisering. En kvinna kunde nu bo i staden och försörja sig genom eget arbete, men de patriarkala strukturerna var bestämmande, och kvinnan var underordnad mannen utan egen rösträtt, och för en ung kvinna var fortfarande äktenskapet den vanliga vägen till försörjning. Idealet för arbetarklassen var den borgerliga, skötsamma familjen med ”fina” vanor. Denna kultur assimilerades in i arbetarklassen och dess genusstruktur genomsyrade så småningom socialdemokraternas svenska folkhem med sitt hemmafruideal.218
Anette valde att flytta till staden och arbeta på ett marketenteri som serveringsflicka och inte stanna kvar som piga på landet. När hon bejakade ett sexuellt handlande utanför äktenskapet valde hon bort samhällets och familjens och släktens religiösa regler kring sexualiteten. Det egensinniga beteendet i stenhuggarkulturen tillsammans med förälskelse, drömmar om ett äktenskap som skulle ge henne status som gift kvinna och existentiell rädsla inför ett kommande världskrig var kanske orsaker som ledde till en graviditet under en sommarmånad 1914. Förmodligen har även moderniteten med den pågående sekulariseringsprocessen varit en påverkansfaktor. Som i de flesta fall för dessa fattiga skärgårdsflickor, lämnade mannen henne att ensam ansvara för den sexuella handlingen inför kyrka och stat. Anettes barn blev som Statistiska Centralbyrån uttryckte det ett ”resultat av ”okända fäders” erotiska utsvävningar”.219 Den utpekade barnafadern konstruerade sitt liv
utifrån sin position som man med de nya möjligheter som moderniteten inneburit för honom med bland annat en utbildning som skulle leda till en bättre ekonomisk framtid. Familj och barn sågs förmodligen i hans framtidsperspektiv som ett hinder. Den blivande modern var dessutom en fattig stenhuggardotter, tillhörande en grupp kvinnor som i staden hade mer eller mindre gott rykte, och därmed inte en ekonomiskt lönsam äktenskapspartner.
Förutom sin stenhuggartradition och sitt möte med den moderna staden rörde Anette sig nära den religiösa kulturen, som jag i uppsatsen beskriver som en subkultur. Attityder, normer och värderingar var klart uttryckta då det gällde att välja den rätta vägen i livet, nämligen den syndfria, vilken var fastlagd av baptistförsamlingen. På Sturkö var den lutherska traditionen från början stark och i mötet med det moderna ser jag en frikyrklig etik som en protest mot ett sekulariserat samhälle, samtidigt som transformationer från egensinnet i stenhuggarmiljön till
218 Se Hirdman, Yvonne, Att lägga livet tillrätta: studier i svensk folkhemspolitik. Carlsson, 2010. 219 Statistiska meddelanden s. 4.
80
skötsamhet i en religiös språkdräkt ägde rum.220 I min introducerande prosadikt berättar
texten om barnaföderskans far och bröder som sitter på den svarta skinnsoffan och läser
Uppenbarelsebokens profetior om världens undergång och det kommande Gudsriket. Frågan
de ställer sig är om de som döpta och utvalda ska rädda barnet från synden. I de baptistiska familjerna mötte gamla normer och värderingar ett nygammalt religiöst språkbruk. Att delta i den goda kampen mot ondskan skulle förverkligas i vardagen. I religiöst färgade termer talade man om den moderna världen som Djävulens verk och begreppet synd blev ett lackmuspapper för hur man skulle tolka vardagslivet. Till sin hjälp hade medlemmarna den så kallade syndakatalogen för att kunna navigera rätt för att kunna frälsas från synd och komma in i det kommande Gudsriket.
I min figur som illustrerar användningen av teoretiska begrepp för att identifiera Anettes livsvärld, visar den innersta cirkeln nätverksbegreppet. Vilken nätverkskontext var identitetsskapande, och vilken betydelse hade de nära släktskapsförhållanden för Anette och hennes barn? Vad som tydligt framkommer i min undersökning är att familjen och släkten stod för hennes sociala trygghet, då samhällsinstitutionernas roll ännu var svagt utvecklade. Det var till föräldrarna hon vände sig när det var dags att föda och det var föräldrarna som sedan blev vårdnadstagare för barnet. Bostadsfrågan i staden löstes med hjälp av hennes äldre syster och förmodligen var det systerns mans kontakter med militärstaden som gjorde att hon fick ett arbete på ett marketenteri. Andra viktiga relationer genom släkten existerade i förhållande till baptistförsamlingen, där Anettes familj och släkt var medlemmar. Eftersom församlingens religiösa regler för dagligt liv gällde för alla som var döpta, utgår jag från att släkten levde efter dessa normer och värderingar. Även här kom skötsamhetsidealet i fokus. Att uppträda skötsamt innebar att inte dricka sprit, spela kort, dansa eller svära. I den egensinniga stenhuggarkulturen härskade andra ideal, särskilt för männens värld, där det gällde att arbeta väl, ta sina supar med kläm och reda sig väl i slagsmål. Som jag ser det så står Anette i en korseld mellan en föreställningsvärld, grundad i den gamla egensinniga hederskulturen, där det inte var uppseendeväckande eller ovanligt att ta hand om ett oäkta barn, och ett religiöst fördömande av en sexuell handling. För att kunna tolka och förstå denna situation använder jag Horgbys hedersbegrepp, djupt grundat i arbetarnas tradition. Han menar att hedern och det ömsesidiga utbytet kunde manifesteras i nätverk, där man hjälpte varandra utan att kalkylera om en framtida vinst. Av anständiga människor fordrades
220 I Fabian Månssons roman Rättfärdiggörelse genom tron är temat ”de förvärldsligade prästerna” hotet mot den
81
ett sådant uppträdande.221 Denna tradition integrerades i Anettes släktnätverk med den
religiösa etiken. De slutsatser jag drar är att släktens hedersbegrepp överordnades den religiösa etikens. Att ta hand om en havande dotter i behov av hjälp verkar ha varit självklar. Församlingen fördömde den syndiga individen, men släkten stängde inte ut den nödställda. En annan komponent i komplexiteten av världen som syndig är mötet med den baptistiska etikens syn på familjen, vars främsta uppgift ansågs vara att fostra barnen till goda församlingsmedlemmar. Troligt är att Anettes mor Karolina i sin roll som stark egensinnig moder såg som sin uppgift att uppfostra sitt barnbarn till en god medlem i baptistförsamlingen och därmed rädda barnet undan synden. Här kan nämnas att i adresskalendern för år 1925 över Sturkö baptistförsamlings medlemmar står barnets namn tillsammans med morföräldrarnas, vilket innebär att morföräldrarna lyckats med sitt uppfostrande uppdrag enligt församlingens normer och regler.222 Att kvinnorna var starka i de egensinniga familjerna framhålls av Horgby, som menar att i denna typ av familj försvagas faderns status samtidigt som moderns roll blev mer central.223
Jag kan även se Anette Larsson som en egensinnig dotter som väljer att inte söka sig till baptistförsamlingen för att göra bot och bättring, utan väljer den moderna, sekulariserade världen. Hon åkte ut till ön och födde sin dotter, som hon valde att lämna till sina föräldrar. Efter en tid var hon tillbaka i staden, som en ensamstående kvinna med eget arbete, och hon bodde kvar hos sin syster och svåger på Fortifikationsgatan. Anette fick ett eget liv i en stad där även tjänarinneyrket kom att präglas av ett skötsamhetsideal till skillnad mot de tidigare serveringsflickornas egensinniga och av samhället fördömda beteende. I epicentrum av synden och moderniteten konstruerade Anette sitt liv inom samhällets bestämmande strukturer för kön och klass i de lokala miljöernas dialektiska förhållande till den övergripande diskursen. 224
221 Horgby s. 155.
222 Adresskalender för Sturkö Baptistförsamling 1925. Baptistförsamlingens arkiv, Militärhemmet, Karlskrona 223Vad gäller familjen och disciplineringsprocessen kan man urskilja tre typer: den skötsamma, den egensinniga
och den ofullständiga familjen utifrån mannens yrke och livsstil. I den egensinniga familjen är modern
centralgestalt och mannen är oftast grovarbetare. s.64 och s. 495. Angående de framväxande institutionerna har jag varit i kontakt med Karlskrona kommunarkiv för att se om Anette Larsson och hennes barn fick några ekonomiska bidrag för sin försörjning. I Sturkö barnavårdsnämnds förteckning över barnavårdsmannaskap 1919─ 1930 finns inga aktuella uppgifter. Inte heller i Fattigvårdsutdelningen 1900─1919. Dock tillägger arkivarien att arkiven inte är kompletta för den här tidsperioden.
224 Anette Larsson gifte sig i början av 1920─talet, flyttade på 1930─talet till en villa i en idyllisk förort till
Karlskrona, fick tre barn till och levde ett hemmafruliv, men var enligt en av hennes döttrar trogen socialdemokratiska värderingar livet ut. (Samtal med en dotter, juli 2016).
82 Avslutning
I centrum för min forskning har stått en individs liv i tid och rum, i syfte att fånga en livsvärld, både individuellt och generellt. Jag har arbetat utifrån en övergripande diskurs som i lokala miljöer har samspelat med hennes handlingar i formandet av identiteten. Betydelsefulla perspektiv har varit kön och klass, utifrån frågor om den syndiga kvinnan, den egensinniga och skötsamma arbetarkulturen, den religiösa etiken och det viktiga släktnätverket. Jag har funnit att alla perspektiv har varit integrerade i varandra men underordnade en allmän samhällelig hegemoni. Detta individperspektiv, med olika diskursiva nivåer skiljer sig från den tidigare forskningen, framlagd av bland andra Edgren och Lindstedt Cronberg, där kollektiv och sociala grupper varit i centrum för forskningen om familj och äktenskap. Deras forskning visade på att äktenskapet under 1800-talet var den kulturella normen för ett anständigt kvinnoliv, påbjuden av kyrkan och den statliga överheten, och som därmed legitimerade en sexualfientlig lagstiftning. I mina undersökningar kring Anette Larsson finner jag att familjen fortfarande år 1915 utgjorde kärnan i lagstiftning om barn, äktenskap och arvsrätt. En tendens till förändring kan ses i att beteckningen ’oäkta barn’ försvinner från kyrkböckerna på Sturkö omkring år 1910, men var kvar i Karlskrona stadsförsamling. Statistiska Centralbyrån hade fått i uppgift att inför en ny lagstiftning undersöka förhållanden kring barn födda utanför äktenskapet, men dess resultat ledde inte till några större förändringar i den nya lagen som kom år 1917.
Vad gäller ’synden, skammen, världen och kvinnorna’ visar forskningen om baptiströrelsens historia att synden och syndakatalogen var synnerligen aktuella under 1900- talets första decennier, vilket bekräftas av min forskning av protokollen för Karlskrona baptistförsamling. Att föda barn utanför äktenskapet var en syndig handling, och ’okristen livsföring’ ledde till uteslutning från församlingen.
En intressant fortsatt forskning vore att undersöka den egensinniga stenhuggarkulturen i östra Blekinge skärgård, där både män och kvinnor trotsade kyrkans auktoritet genom att bryta mot dess normer och regler. Fanns det skillnader mellan horan i bondekulturen, beskriven av bland annat Frykman, och ’serveringsflickorna’ i Karlskrona? Och vilken roll har den starka modern i egensinniga stenhuggarfamiljer spelat?
83
Käll- och litteraturförteckning
Källor
Arkivcentrum Syd, Lund
Födelse- och dopböcker:
Födelse –och dopböcker för Sturkö församling 1895 – 1913 angående barn födda utanför
äktenskapet
Födelsebok för Sturkö församling och dess Dopbok för år 1895 och år 1896 1915 års Födelsebok för Sturkö församling och dess Dopbok för år 1915
1915 års Födelsebok för Karlskrona stadsförsamling och dess Dopbok för år 1915 1893 års Födelsebok för Moheda församling och dess Dopbok för 1893
Mantalslängder för Karlskrona stadsförsamling 1913 – 1918
Adresskalender för Karlskrona stad 1915
Domstolsprotokoll från Östra häradsrätten i Blekinge 13/1 1913, 11/2 1913, 7/4 1913, 7/6 1914
Karlskrona baptistförsamlings arkiv, Militärhemmet, Karlskrona
Protokoll för föreningen Upplysning och Sedlighet 1912-1917 Protokoll för ungdomsföreningen Flit och Seger 1912-1917 Protokoll från mödra-och syföreningen Dorkas år 1908 Minnesskrifter 1860 – 1910, 1860 – 1935
Lista över biblioteksböcker för Flit och Seger, 1929
Årsberättelser över Arbetsföreningen Myrans verksamhet 1912 – 1919
Adresskalender 1925 – 1926
Stadgar för sällskapet Sturkö Baptistförsamling år 1917
Blekinge museums arkiv
Adresskalender Karlskrona stad 1915
Nedtecknade intervjuer 1967, 1982 (Frykman)
Blekinge skärgård, text av Gustav Syrén
84 Karlskrona stads arkiv
Information från Olivia Simson, arkivarie, via mail våren 2016 angående protokoll från Fattigvårdsstyrelsen och protokoll från Barnavårdsnämnden
Riksarkivet, Stockholm
Rulla för N;r 384 Berg, Karl Hugo vid första Eldarekompaniet
Litteratur
Alcoff, Linda Martin, “Introduction. Identities: Modern and Postmodern”. Ur Identities.Race,
Class, Gender and Nationality. Edited by Linda Martin Alcoff and Eduardo Mendieta. USA
2003.
Albrektson, B., Ringgren, H. En bok om Gamla Testamentet, Lund 1969. Aronsson, Peter, Historiebruk – att använda det förflutna, Lund 2004. Bachtin, Mikhael, Toward a Philosophy of the Act, Texas 1993.
Benhabib, Seyla, Critique, Norm, and Utopia. A study of Foundations of Critical Theory. New York 1985.
Berglund, Hjalmar, ”Dagligt liv och folktro i yttre skärgården i äldre tider.” Ur broschyren
Karlskrona yttre skärgård. Om dess historia, arbetsliv och folktro. Föreningen Carlscrona
årsbok 1978.
Bibeln. Örebro 1999.
Bromé, Janrik, Karlskrona stads historia. Del 3. Karlskrona 1930.
Börjesson, Mats, Palmblad, Eva (red), Diskursanalys i praktiken. Liber 2007.
Carlsson, Sten, Fröknar, mamseller, jungfrur och pigor. Ogifta kvinnor i det svenska
ståndssamhället. Uppsala 1977.
Cedersjö, Björn, Bortom syndakatalogen. En studie av svensk frikyrklig etik från 1930─talet
till 1990─talet. Teologiska fakulteten i Lund 2001.
Edgren, Monika, Tradition och förändring. Könsrelationer, omsorgsarbete och försörjning
inom Norrköpings underklass under 1800─talet.1994.
Fabian, Johannes, Time and the Other, Columbia University Press New York 1983.
Fairclough, Norman, Analysing Discourse. Textual analysis for social research. Routledge 2003.
85
Gadamer, Hans-Georg, Sanning och metod, Daidalos 1997.
Hammar, Inger, Emancipation och religion. Den svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt
om kvinnans kallelse ca 1860─1900. Stockholm 1999.
Helgesson, Michael, Vanartigt kvinnfolk ─ socialhistoria från 1780─talets Karlskrona. Blekinge museum 2003.
Hirdman, Yvonne, Att lägga livet tillrätta: studier i svensk folkhemspolitik. Carlsson, 2010. Horgby, Björn, Egensinne och skötsamhet. Arbetarkulturen i Norrköping 1860 ─ 1940. Carlsons Bokförlag 1993.
Kennerberg, Ove, Innanför eller utanför: en studie av församlingstukten i nio svenska
frikyrkoförsamlingar. Örebro 1996.
Klefbeck, Alarik, Etiska idéer i svensk frikyrklig väckelsereligiositet, Stockholm 1928. Kristenson, Nils, Rädda familjen. 1997
Larsson, Mats, De ”riktigt kristna”, deras ”Wänner” och ”motståndare” ─ en lokal ─och
frikyrkohistorisk studie av Askers bapitstförsamlings identitet och mentalitet, 1858 ─ 1887.
2007.
Larsson, Mats, Vi kristna unga qvinnor. Askers Jungfruförening 1865─1903 ─ identitet och
intersektionalitet. Uppsala 2015.
Liedman, Sven─Erik, I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria. Albert Bonniers Förlag. 1997. (Bonnier Pocket 1997)
Linderborg, Åsa, Socialdemokraterna skriver historia. Historieskrivning som ideologisk
maktresurs 1892-2000, Stockholm 2001.
Lindstedt Cronberg, Marie, Synd och skam. Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680─1880, Historiska institutionen i Lund 1997.
Lundin, Johan, Näten på Limhamn. Sociala relationer i ett lokalsamhälle 1870─1914. Lund 2006.
Lyotard, Jean-Francois, The Postmodern Condition. Manchester University Press 1984 (1979).
Lövkrona, Inger, Annika Larsdotter, barnamörderska. Kön, makt och sexualitet i 1700─talets
Sverige. Lund 1999.
Matovic, Margareta, Stockholmsäktenskap. Familjebildning och partnerval i Stockholm
1850─1890. Liber Förlag. 1984.
Modern litteraturteori, red. Claes Entzenberg & Cecilia Hanson, Lund 1992.
86
Ohlander, Ann-Sofi, Kärlek, död och frihet. Historiska uppsatser om människovärde och
livsvillkor i Sverige.
Oäkta barn och ogifta mödrar i Sverige. Kyrkans och samhällets officiella syn på konsekvensen av utomäktenskapliga förbindelser, behandlas frågorna i en magisteruppsats av
Susanna Ericson, Göteborg 2012.
Qvist, Gunnar, Konsten att blifva en god flicka. Kvinnohistoriska uppsatser, Göteborg 1978.