År 1928 framlade Alarik Klefbeck sin avhandling Etiska idéer i svensk frikyrklig
väckelsereligiositet. I förordet skriver han att han metodiskt har gått sina egna vägar, ”då inga
direkta förebilder till liknande undersökning finnas i den vetenskapliga litteraturen.”85 Han
bygger sin avhandling på olika skrifter av frikyrkliga författare, på tidnings- och tidskriftsartiklar, som till exempel Wecko-Posten, olika utredningar och diskussionsinlägg, kyrkopolitiska─ och övriga riksdagsmotioner. Klefbecks framställning utifrån hans källmaterial kommer att ligga till grund för min bakgrundsframställning av de etiska idéer jag kommer att behandla och jämföra med Karlskona baptistförsamlings protokoll.
Frikyrkan, baptisterna och den så kallade världen
Den troende kännetecknades främst av att tillhöra ett frikyrkosamfund vilket visar på att hon eller han ingår i den troende skaran. Man hade skilt ut sig från den stora hopen av gudlösa människor och i stället slutet sig till ’Guds barns gemeskap’ i en från synden renad och helgad församling. Att formulera egna teologiska trossatser ansågs dock inte viktigt då man accepterade svenska kyrkans lutherska teologi:
I stort sett accepteras utan vidare ortodoxins trossatser. […] ett viktigt karaktärsdrag hos den svenska frikyrkligheten är avsaknaden av särskilt formulerad lära och trosbekännelse. […] endast dopet och församlingsorganisationen skilja baptisterna från svenska kyrkan.86
85 Klefbeck. Förordet.
86 Klefbeck. s. 76 f. Björn Cedersjö omnämner denna avhandling som det hittills enda större vetenskapliga
36
Man anser att då bibeln i sig innesluter all sanning, behövs ingen särskild lära eller bekännelse. Men i predikningar och uttolkningar av bibeltexter dominerar den lutherska ortodoxins terminologi. Den etiska biblicismen är ett av frikyrklighetens mest utmärkande grunddrag. Bibelordet ska utgöra trons innehåll men även vara förpliktigande för människans sedliga handlande: ”Bibeln är ”den enda och fullkomliga regeln” för människans vandel ─ på denna punkt har den baptistiska ståndpunkten från första början varit bergfast och orubblig.”87 Fördelarna med denna fasta princip, är enligt Klefbeck, att osäkerheten försvinner och kravet på sedligt ren vandel kan hållas högt och framför allt att sedligheten kunde kontrolleras genom sträng församlingstukt.
Förhållandet mellan den troende och världen är ett ofta förekommande ämne i de frireligiösa etiska texterna. Grundsynen är den negativa etikens, det vill säga en asketisk inställning till världen. Man uppfattar bibeln som en lag som ska tillämpas bokstavligt och där stora delar av det världsliga livet framstår som oförenliga med bibeln. Bibelns lag bestämmer det sedligas innehåll till världen som negativt och hämtar stöd i vissa bibelcitat, till exempel ”Älsken icke världen, ej heller vad som är i världen. Om någon älskar världen, så är faderns kärlek icke i honom. Ty allt som är i världen…det är icke av Fadern utan av världen. Joh.2, 15.”88 Ur ett individualistiskt perspektiv ska, med Klefbecks ord, en personlig upplevelse höja
den enskilde till ett så högt andligt plan, att jordelivets världsliga intressen och bestyr försvinner ur synkretsen. Klefbeck visar på de dogmatiska texternas starka ortodoxa karaktär i framlyftandet av syndafallet och arvssynden. Världen har genom syndafallet blivit genomträngd av synd. Nu visar sig detta i en kompakt massa av ordningar och inrättningar som är fientliga mot Gud och står i Djävulens tjänst. Man uttalar sig om världen som de icke troende människornas människovärld.89 Den troendes förhållande till världen och dess ordningar ställde etiska krav, för det första att utgå från världen och för det andra att inte sammanblanda andligt och världsligt:
Den på Kristus troende människan måste vara afskild från verlden, hon har som kristen ingen rätt alls att beblanda sig med den otrogna massan, som trotsar Gud och religionen. Om man säger sig vara kristen, så har man dermed bekänt, att man icke tillhör den ogudaktiga hopen; men då måste man ock i alla andra fall bevisa, att man
87 Klefbeck, s. 154. 88 Klefbeck, s. 165. 89 Klefbeck, s. 167.
37
säger sanning. Så väl i klädedräkt som i mat och dryck bör en kristen vara olik verldens fåfänga människor.90
Omvändelsen innebär ett utgående ur världen. Människan förlorar intresse och lust för världens flärd och fåfänglighet. I stället vänder hon sig mot ett översinnligt mål:
Hvad är nu denna verld för oss, sedan den tillkommande verlden är vår? […] Vi hafva icke vårt hem här. [………] Jordens fröjder hafva förlorat sitt behag för oss. De locka oss icke mer …. Vi hafva förlorat smaken för dem …. Vår beundran för dem är förbytt i liknöjdhet eller fruktan ….”91
När det gällde det inflytande den troende kunde utöva på världen utgår man ofta från bibelordet om världens ljus och jordens salt. Genom att vara föredömen kunde de troende motverka det moraliska förfallet och sedernas förvildning. Någon revolutionerande princip för detta arbete var det inte tal om utan ”tålamod och stilla förbidande anbefalles tillika med lydnad för överhet och lagar.”92 Uppmaningen att lyda överhet och lagar ledde till att arbetare
som var medlemmar i någon församling inte fick delta i strejker, som den stora strejken 1909.93
Skötsamhetsidealet för baptisterna kom till stor del från Luthers påbjudna lydnad av överhögheten och kom tillsammans med etisk─religiösa idéer att transformeras till en ny kultur. Horgby talar om världsbilden som ett grundackord i en kultur och som erbjuder sin bärare ett raster att strukturera verkligheten med.94 I denna nya kultur florerar dock enligt baptisterna nöjen som är syndens lockelser. Särskilt är man orolig för hur ungdomar ska kunna motstå den syndiga världen och man ställer till exempel frågan om dansen är ett oskyldigt nöje eller att drunkna i dyn.
Församlingsgemenskapen
Klefbeck betonar vikten av församlingsgemenskapen. Förutom en strävan att utveckla den enskildes individuella personlighet måste man arbeta för en individernas gemenskap. Som sann kristen måste du vara medlem i församlingen, där alla bildar en slags andlig familj. Här finner man gemensamt skydd mot världen, dessutom är det nödvändigt för den troendes etiska
90 Klefbeck, s. 169. 91 Klefbeck, s. 169 92 Klefbeck, s. 177.
93 Författaren Maria Sandel skildrar i sin roman Virveln kvinnor och familjer under strejken 1909 och den
konflikt de frireligiösa ställdes inför då den frikyrkliga församlingen förbjöd dem att strejka. (Virveln.Tidens förlag 1913). Även Fabian Månsson tar upp konflikten mellan väckelserörelserna och samhället i sin roman
Rättfärdiggörelse genom tron. Tidens förlag 1916.
38
fostran att man ställs under en församlings tukt och vård. Församlingen representerar en mot världen fientlig makt, vilket innebär att man anser att världen betraktar församlingen med hat och fiendskap och att den med tusen konstgrepp försöker återvinna det förlorade bytet:
Den lägger skickligt ut sina snaror och bjuder på förföriska lockelser, för vilka många av de troende har fallit. […] Den som visar tecken till att åter vilja gå i ok med de otrogna, bör kärleksfullt varnas, men, om detta icke skulle hjälpa, bör han uteslutas från församlingsgemenskapen, för att han icke skall bliva i tillfälle att förrädiskt utlämna församlingen till världsligt inflytande, varigenom dess renhet äventyras.95
Familjen, kvinnan och äktenskapet
Klefbeck framställer lutherdomens syn på sexualiteten inom äktenskapet som något naturligt och normalt för alla människor, och därför tillerkänns den äktenskapliga kärlekslyckan ett självständigt etiskt värde. Här har också den patriarkala lutherska läran sin fasta utgångspunkt.96 Men inom kalvinismen, menar han, har äktenskapet och familjen i första hand fått en rationell och ändamålsenlig motivering. Detta kom att innebära att äktenskapet fick en anvisad plats bland andra mänskliga ordningar, som ska syfta till att förverkliga Guds ära. Sexualiteten krävde därför en sträng disciplinering av driftlivet, och kyrkotuktsförordningarna upprätthöll hårda krav till bevarande av den yttre anständigheten. Denna kalvinistiska linje har fullföljts inom frikyrklig ─ pietistisk religiositet. Det sexuella livet hänfördes till det av synden behärskade området, och man talar om människans syndiga natur. Äktenskapet är till för att människan enligt Guds befallning skall skaffa barn till världen, och familjens förnämsta uppgift är att fostra dessa barn till goda församlingsmedlemmar. Såsom religiösa individer har makarna var för sig lika värde inför Gud. Äktenskapet sågs som en rent borgerlig inrättning, där det var viktigt att både maka och make var troende. Därför fanns det ett förbud mot äktenskap mellan troende och icke troende.97 I Karlskrona baptistförsamling förekommer flera uteslutningar på grund av att de
blivande makarna inte tillhör församlingen.
Frågan om kvinnans ställning och rättigheter inom och utom äktenskapet innehöll en spänning mellan individualismens krav och biblicismens med luthersk konservativ ortodoxi.
95 Klefbeck , s. 191. Denna fundamentalistiska syn på världen som syndig överensstämmer med den forskning
jag har refererat till. ’Världen’ som begrepp blir komplex och beroende av vilket perspektiv det tolkas från, baptistiskt eller sekulärt och modernt.
96 Klefbeck tillhörde själv svenska kyrkan och viss kritik för partiskhet riktades mot hans avhandling. Se Björn
Cedersjö, Bortom syndakatalogen. Se också Jan Sundin om sexualitet och arvssynden.
39
Frikyrkan i Sverige kom att inta en konservativ och ortodox inställning till kvinnans ställning, där biblicismen dominerar med Paulus uttalande om hennes underdånighet och att hon skulle tiga i församlingen. Mot denna lutherska inställning fanns den anglo- amerikanska som stod för att även kvinnor skulle få predika. Under 1900─talet utvecklas inom baptismen en organisation med kvinnliga evangelister, en motsvarighet till manliga predikanter. I en minnesskrift från församlingen i Karlskrona berättas det om att år 1904 ville två flickor besöka församlingen. De var evangelister från Ongmans bibelskola och ville komma och predika i Johanneskapellet. Att kvinnor skulle predika var församlingen inte beredd på utan det bestämdes att pastorn i församlingen skulle leda mötet och att de två flickorna skulle få avlägga vittnesbörd. Kommentaren i minnesskriften från 1860 ─ 1935 lyder: ”Man var tydligen något ovan vid dylika predikanter och mötte det nya med stor försiktighet.”98
Mats Larssons avhandling om unga kvinnor i Askers församling bekräftar lutherdomen konservativa syn på kvinnan, då han kommer fram till att den kvinnliga tystnaden och blygsamheten är idealet för livsidealen för församlingens unga kvinnor. 99
Religiös etik: kön och klass
Det fanns en skiljelinje mellan de troende och ’världen’, eftersom världen var genomträngd av synd. De troendes uppgift blev att vara föredömen och motverka moraliskt förfall och sedernas förvildning. Luthers patriarkala inställning gällde, liksom påbudet att lyda överheten, vilket innebar att protester mot gällande normer och lagar var förbjudna, som till exempel att strejka. Vad äktenskapet beträffade sågs detta av baptisterna som en borgerlig inrättning, som hade en rationell funktion, nämligen att sätta barn till världen och sedan uppfostra dem till goda församlingsmedlemmar. Sexuella handlingar utanför äktenskapet var syndiga och utsatta för tukt, ett straff som skulle få syndaren att ångra sig. Mannen var familjens överhuvud men båda föräldrarna hade i uppgift att uppfostra barnen. Inom den frireligiösa rörelsen rådde alltså en konservativ syn både på samhället och på kvinnan, helt i överensstämmelse med dåtidens lagstiftning.
.
98 Sjuttiofem år i Guds församling. Karlskrona Baptistförsamling 1860 ─ 1935. Karlskrona baptistförsamlings
arkiv. Intressant är att jämföra med svenska kyrkans dåvarande inställning till kvinnliga präster.
40