Äktenskapet och familjen
Åren 1600 ─ 1800 var en en mörk tid för ogifta mödrar konstaterar författaren Jan Sundin i sin avhandling i rättshistoria, För Gud, Staten och Folket. Brott och rättskipning i Sverige
1600─184074. I kapitlen ”Till religionens försvar” och ”Pragmatism och religiöst nit” kan
man läsa om lagstiftning kring kvinnor, äktenskap och sexualitet samt världsliga och kyrkliga rättsförhållanden och normer för familjebildning före 1900─talet i Sverige.
1734 års äktenskapslagstiftning hade skapats i luthersk, patriarkalisk anda och vigseln blev äktenskapets fullbordan. Enligt lagen framträdde mannen som familjens naturliga överhuvud och hustrun som hans underlydande medhjälpare. I och med de nya ekonomiska och demografiska förhållanden som uppstod i samband med industrialiseringen framkom behovet av en självständigare kvinna, som var lönsam ur samhällssynpunkt.
Familjebildning och den offentliga moralen innebar bland annat ett normsystem som uteslöt ensamma kvinnor som föräldrar; all reproduktion skulle ske inom äktenskapets ramar. Både det fornnordiska och det kristna normsystemet för familjebildning och könsmoral hade ett patriarkalt ursprung, men den lutherska kristendomen framhävde den religiösa aspekten framför den juridiska. Men äktenskapet var enligt Luther besmittat med synd och stod under Djävulens inflytande. Läran om arvsynden förlägger synden till det sexuella samlivet. Normsystemet kring det kristna äktenskapet förväntades omfattas av alla. Sundin menar att Sverige från mitten av 1600─talet till 1700─talets slut var ett av de europeiska länder där den formella kontrollen av utomäktenskapliga barn gick längst. Förklaringen finner han i ett stabilt politiskt och religiöst system där civila myndigheter och kyrka hade ömsesidiga behov av att stödja varandra. Före 1600─talet hade rättvisan haft en mer pragmatisk inriktning men nu infördes den mosaiska lagen för hor där båda könen brottslingar drabbades av dödsstraff. Den tidigare mökränkningen omvandlades till lönskaläge och brottet såg som en synd mot Gud. År 1723 befästs prästernas rätt till att upprätthålla kyrkotukten. De lidanden kvinnorna utsattes för genom den hårda kontrollen resulterade i att barnamorden ökade. Ny lagstiftning i slutet av 1700─talet lindrade straffen och 1810 avkriminaliserades första och andra resan lönskaläge samtidigt som böter för ogifta kvinnor som umgåtts med gifta män sänktes. Åtalet blev mer och mer ett sätt att utöva press på fäder som inte ville betala underhåll. Sundins analys kommer fram till att kontrollen av utomäktenskapliga förbindelser, liksom beviskraven i våldtäktsmål, kom att sätta klara gränser för kvinnornas roller. Idealet var den tillbakadragna
32
kvinnan, som ömt vårdade sin ärbarhet inför eller innanför äktenskapet. Även om kontrollen minskade med tiden bidrog den till att befästa den borgerliga kvinnoroll vi finner i respektabla kretsar på 1800─talet.75
Utomäktenskapliga barn
År 1914 utkom på lagberedningens begäran en utredning om ”Utom äktenskapet födda barn”
av Kungliga Statistiska Centralbyrån i Stockholm.76 Lagberedningen behövde underlag för sina lagstiftningsfrågor rörande de utom äktenskapet födda barnens rättsliga ställning: ”Med anledning härav har Statistiska centralbyrån i underdånig skrivelse den 11 november framhållit önskvärdheten av att en dylik utredning komme till stånd och framlagt förslag rörande de förhållanden, utredningen i huvudsak borde belysa, […].” 77 Det första kapitlet i
Statistiska meddelanden har rubriken ”De utomäktenskapliga födelserna ur social och
moralisk synpunkt. Metoder för mätande av frekvensen”. Man inleder med att framföra att till oäkta barn räknas varje barn, vars föräldrar inte är och inte heller vid barnets avlande var förenade i äktenskap. Textens författare slår fast att de utomäktenskapliga födslarna ur social synpunkt är en synnerligen ogynnsam företeelse. Eftersom föräldrarna i stor utsträckning tillhör de fattigare klasserna och där fädernas barnuppfostringsbidrag ofta är otillräckliga och ”mödrarna, som ej sällan sakna nödiga förutsättningar för modersplikternas fyllande, äro ej i stånd att ensamma bära det moraliska och ekonomiska ansvar som ett barns uppfostran medför.”78 Dessa sociala och ekonomiska synpunkter råder det enligt författaren enighet om,
men man frågar sig hur det är med bedömningen ur moralisk synpunkt: ”Äro de oäkta födelserna att anse såsom en måttstock för ett folks eller ett samhälles moraliska tillstånd?”79
De kommande data som presenteras, förtydligar man, är inte uttryck för en ensartad företeelse utan de oäkta börderna sig emellan visar på stora skiljaktigheter, varför följande indelning i grupper är vanlig: 1) barn, som är resultat av ”okända fäders” erotiska utsvävningar 2) modern ingår äktenskap med någon annan än barnets fader 3) barn där föräldrarna efter födelsen ingår äktenskap. Det fastslås att den utomäktenskapliga födelsefrekvensen bestäms av sådana faktorer som förekomsten av preventiva medel, fosterfördrivning, offentlig eller hemlig prostitution, alla ägnade att förminska antalet födelser utom äktenskapet och alla mer eller mindre omätbara:
75 Sundin, s. 344 ff.
76 Statistiska meddelanden. Ser. A. Band I:4. Utom äktenskapet födda barn av Kungl. Statistiska centralbyrån.
Stockholm 1914.
77 Statistiska meddelanden.s. 3. 78 Statistiska meddelanden. s. 3. 79 Statistiska meddelanden s.3.
33
Allt detta har gjort, att medan man fordom oftast ansett de oäkta födelserna såsom en god värdemätare för det moraliska tillståndet, hava moderna statistici i allmänhet varnat för förhastade slutsatser. […] Att ett sammanhang förefinnes emellan de oäkta födelserna och det sedliga tillståndet, lärer dock få anses såsom visst.80
I Sverige är det årliga antalet utom äktenskap födda barn perioden 1906─ 1910 3,44 på 1000 av medelfolkmängden. Blekinge län tillhörde under perioden 1810─20 de fem län med högsta oäkta födelsefrekvensen. Blekinge är det enda län där, under 1901─1910, den utomäktenskapliga fruktsamheten är högre på landsbygden än i städerna. I trakter där inflyttningen och till följd därav de ogiftas numerär är ovanligt stor, är de oäkta födelserna ofta talrika. Vad gäller dödfödda barn är antalet talrikare utanför äktenskapet.81
År 1917 kom den nya lagen som innebar ett förnyat sätt att se på oäkta barn som nu kommer att kallas ’barn utom äktenskapet’. Men då kamrarna hade delade meningar om arvsrätten, ledde detta till att denna huvudfråga sköts på framtiden. Inte förrän 1970 fick barn födda utanför äktenskapet ärva fadern.82
I mars 1915 kan man i Blekinge Läns Tidning läsa en lång artikel om ”Oäkta barns arvsrätt”. Artikeln handlar om en ny lagstiftning i Norge som har kommit med viktiga bestämmelser om ogifta mödrar, en lagstiftning som ger den ogifta modern rättigheter, långt större än i Sverige. Den ogifta kvinnan ska understödjas de sista fyra månaderna före nedkomsten varjämte han [barnafadern] även under barnsängstiden skall betala utgifterna för hennes vård. Kommunen ska sörja för de tre första månaderna. Underhållsbidrag betalas till barnet fyllt 16 år. Minimikostnad 12 kr/mån på landsbygden, 15 kr i städer. Barnet ska ha arvsrätt efter fadern och rätt att begagna hans familjenamn. Artikeln refererar även kritiska röster mot den nya lagen:
Den framstod som ett hot mot äktenskapet och familjelivet. Nu skulle många hellre leva i fria förhållanden. Moralen slappas och lättsinniga kvinnor skola skaffa sig barn med förmögna män för att få stora uppfostringsbidrag och arv, och det skall bringa olycka i många hem om fadern blir tvungen att berätta sin hustru och sina ”äkta” barn att han har oäkta barn som skola ha arv efter honom. Socialdemokraterna och liberalerna hävdar motsatsen. Lagarna skola bidraga till att höja moralen, ålägga männen större ansvarskänsla, bringa mera sanning i familjelivet, öka äktenskapens antal samt minska antalet barn som föds utom äktenskapet och därmed den ohyggliga
80 Statistiska meddelanden s. 4.
81 Statistiska meddelanden s. 25 ff. 1901 ─ 1910 var 32,97 promille dödfödda i jämförelse med 23, 59 promille
för dödfödda inom äktenskapet. En nedgång har dock skett jämfört med 1830─talet då 6% av de oäkta födelserna var dödfödslar i jämförelse med 3% för den senare perioden. s. 36.
34
barnadödligheten. […] lagarnas anhängare smickra sig med att Norge genom dessa reformer visat sig som ett föregångsland på detta område och tro att andra länder skola följa exemplet.83
Eftersom Sverige inte införde arvsrätt för barn födda utanför äktenskapet förrän 1970, vilket kan tyckas märkligt med tanke på att det rådde socialdemokratisk makthegemoni från 1940─talet och framåt, gör att de konservativa värderingarna kring äktenskapet och familjen stod starkare i Sverige än i grannlandet Norge.
Jag har tidigare refererat till Statistiska meddelanden från 1914, som tar upp de utomäktenskapliga födelserna ur social och moralisk synpunkt. De utomäktenskapliga födslarna kostade samhället pengar, eftersom, konstaterar utredningens författare, att föräldrarna i stor utsträckning tillhör de fattigare klasserna och där fädernas barnuppfostringsbidrag ofta är otillräckliga. I Karlskrona stad handhas dessa frågor av Fattigvårdstyrelsen enligt 1862 års kommunallagar och omtalas som fattigvårdens barnavårdande verksamhet. År 1902 kom en lag om särskild barnavårdsnämnd för uppfostran av vanartiga barn, men fattigvården hade fortfarande ett ansvar för barnavården:
[Den] bestod förnämligast i omhändertagning och utackordering av utomäktenskapliga och frånfallna barn, hjälp med uppfostringsbidrag till barn i fattiga hem, samt vård åt sjuka, lytta och sinnesslöa barn. De hjälpbehövande barnens antal har företett en fortgående ökning. Då t.ex. 1905 59 barn voro utackorderade och 86 erhöllo uppfostringsbidrag, så var år 1925 antalet av dem som utom sina hem åtnjöto fattigvård 127 och med uppfostringsbidrag understödda. […] Den vård, som sedan fattigvårdens tillkomst inom anstalten beretts ogifta mödrar med sina späda barn, har för samhället och de hjälpbehövande varit av stor betydelse. En eller flera sådana mödrar äro ständigt att räkna till vårdtagarna, och synes vistelsen å anstalten bekomma såväl dem som barnen synnerligen väl.84
Det är i denna diskurs Anette gör sina val och handlingar, i en värld där kyrka och samhälle utgår från att ett barn ska födas av äkta makar.
Samhällets lagar: kön och klass
Samhällets lagar grundades på en patriarkal och religiös världsåskådning. Samtidigt höjdes krav på en sekulariserad lagstiftning i ett samhälle som håller på att omvandlas i takt med den
83 Blekinge Läns Tidning. 13/3 1915. Universitetsbiblioteket, Lund. 84 Bromé, s. 207.
35
pågående moderniseringen. I debatten om utomäktenskapliga barn dominerade sociala och moraliska aspekter, då man menade att samhällets ekonomi belastades och omoralen härskade Den nya lagen från år 1917 innebar inga större förändringar mot tidigare kvinnodiskriminerande lagstiftning. Beteckningen ’oäkta barn’ ändrades dock till ’barn utom äktenskapet’, men dessa barn hade fortfarande ingen arvsrätt. De ogifta mödrar som oftast åsyftades i samtalsdebatten var fattiga arbetarklasskvinnor som sågs som omoraliska och en belastning för samhället. Samhället med dess lagar behöll familjen och äktenskapet som den rätta vägen till ärbarhet för kvinnan.