För masterexamen i historiska studier 91-120 högskolepoäng
Fakulteten för lärande och samhälle
2016-12-12
Elisabet Holmstedt
I epicentrum av världen och synden
Att vara ogift mor under 1900─talets andra decennium under
modernitetens framväxt och i skuggan av en baptistförsamling
In the epicentre of the world and the sin
Being an unmarried mother in the second decade of the twentieth century during the growth of modernism and in the shadow of a baptist congregation
Handledare: Mats Greiff Examinator: Johan Lundin
Abstrakt/abstract
Nyckelord: ogift mor, skuld och skam, moderniteten, samhällets lagar, frireligiösa etiska idéer, stenhuggarmiljö, egensinne och skötsamhet.
Key words: unmarried mother, blame and disgrace, modernity, the laws of society, nonconformist ethic ideas, stone-cutter’s environment and culture, self-will and diligence.
Syftet med uppsatsen är att utifrån en enskild persons sociala situation som ogift mor undersöka hur hennes liv gestaltades. Med utgångspunkt i den ogifta modern Anette Larssons identitet undersöks hur ett liv formades under nittonhundratalets två första decennier i mötet med en stenhuggarmiljö på Sturkö i Karlskrona skärgård, och under påverkan av samhällets lagar och av moderniteten i ett framväxande demokratiskt samhälle samt av familjens och släktens frireligiösa kultur.
Studien bygger på dokument från bland annat Arkivcentrum Syd, Blekinge museum, baptistförsamlingen i Karlskrona och dagstidningarna Blekinge Läns Tidning och Wecko-Posten. De teoretiska begrepp som används är den övergripande diskursen som innehåller moderniteten, samhällets lagar och etiska idéer i den frireligiösa rörelsen, genus och kön med fokus på den ogifta modern och den syndiga kvinnan, mötet och dialogen vad gäller stenhuggaridentiteten, egensinne och
skötsamhet i samband med begreppet klass, samt sociala nätverk kring familj och släkt.
Uppsatsens slutsats är att den ogifta modern Anette Larsson formande sitt liv i epicentrum av den moderna världen i en sekulariserad skötsam arbetarklass, men där samhällets lagar utgick från en religiös föreställningsvärld, där syndabegreppet var i fokus och skam- och skuldbelade kvinnan, men där den egensinniga stenhuggarkulturens hedersbegrepp, som byggde på ansvar och lojalitet, förminskade syndens konsekvenser.
The essay deals with the shaping of the social situation of an individual as an unmarried mother. The identity of the unmarried mother Anette Larsson is examined and her life which was formed during the first two decades of the twentieth’s century in a stone-cutter environment in Sturkö in the archipelago of Karlskrona, and under influence of the laws of society and the coming of modernity in a growing democratic society, together with the culture of her non-conformist baptistic family.
The study is based on documents from Arkivcentrum Syd, Blekinge museum, Karlskrona nonconformist baptistic congregation, and the daily news-papers Blekinge Läns Tidning and Vecko –
Posten. The theoretic concepts which are used are the Order of discourse, which means modernity, the
laws of society and nonconformist ethic ideas, gender and sex with focus of the unmarried mother and the sinful woman, meeting and dialogue in stone-cutter environment, class and self-will and diligence, and the social network about family.
The conclusion of the essay is that the unmarried mother Anette Larsson shaped her life in the epicentre of the modern world in a secularized diligenced working-class, where the laws of society were founded in a religious world of ideas, and where women got the blame and disgrace for a child born out of marriage. But the concept of honour in the self-willed stone–cutter culture, which had its origin in responsibility and loyalty, reduced the consequences of the sin.
1
Innehåll
Introduktion: mitt ämnesval 4
Kapitel I 5
Inledning 5 Syfte 5
Forskningsfrågor 6 Övergripande fråga 6
Konkretiserade frågor utifrån Anette Larssons livsvärld 6 Tidigare forskning 7
Äktenskapet och familjen 7
Sammanfattning av forskning kring familjebegreppet 9 Synden, skammen, världen och kvinnorna 10
Sammanfattning av forskning kring synden, skammen, världen och kvinnorna 13 Tid/plats 14
Teoretiska utgångspunkter 15 Teoretiska begrepp 16
Den övergripande diskursen 16 Genus och kön 17
Mötet och dialogen 17
Begreppen ’egensinne’ och ’skötsamhet’ 18 Sociala nätverk 20
Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter och begrepp 21 Metod 21
Material 23
Kapitel II 25
Den övergripande diskursen 25
2
Moderniteten 25
Moderniteten som begrepp 25
Rationaliteten och ”Entzauberung”, avförtrollning 26 Begreppet världsbild och moderniteten 28
Sekulariseringen och moderniteten 30 Moderniteten: kön och klass 30 Samhällets lagar 31
Äktenskapet och familjen 31 Utomäktenskapliga barn 32
Samhällets lagar: kön och klass 35 Etiska idéer i den frireligiösa rörelsen 35
Frikyrkan, baptisterna och den så kallade världen 35 Församlingsgemenskapen 37
Familjen, kvinnan och äktenskapet 38 Religiös etik: kön och klass 39
Kapitel III 40
Stenhuggarfamiljers liv i Blekinge skärgård utifrån familjen Larssons livsvärld. Social- och kulturhistorisk analys 40
Inledning 40 Arbetsmiljö 41 Boendemiljö 44
Handlingar, normer och värderingar i en stenhuggarmiljö 46 Männens värld 46
Reflektioner kring männens värld: de egensinniga stenhuggarna 48 Kvinnors olika roller 50
Den romantiserade mön 50
Dottern, den ogifta modern: anteckningar i kyrkoböckerna 51 Den fattiga flickan 51
3
Reflektioner kring kvinnornas värld 54
Kapitel IV 57
Anette Larsson och hennes liv i staden 57
Inledning 57
Modernitetens övergripande betydelse 58 Stadens betydelse 60
Det nya livet 61
Militärstaden Karlskrona 62 Orostider 63
Första världskrigets utbrott 63 Ett barn blir till 64
Kapitel V 67
Världen och synden: en borgerlig kultur och en religiös subkultur 67 Inledning 67
Världen representerad genom den borgerliga kulturens nöjen 68 Baptistförsamlingens anti-kulturella inställning 69
Begreppet synd i förhållande till ’världen’ 71 Uteslutningar på grund av synd 72
Aktiviteter för medlemmarna i ungdomsförbundet ”Flit och seger” 74 Karlskrona / Sturkö baptistförsamling som samlingspunkt 76
Kapitel VI 77
Att vara i epicentrum av världen och synden 77
Sammanfattning och slutsatser 77 Avslutning 82
4
Introduktion: mitt ämnesval
3 maj 1915 (Ur Som genom krossat glas: i skuggan av framtidens yttersta)
Majmorgonens grymma gryning/ obevekligt kommer ljuset/ som genom krossat glas/ natten är förbi./ Småfåglarnas kvitter, en konstant kör, omöjlig att stänga ute./ I den kyliga vårmorgonen ska en ung kvinna föda./
Den lilla kammaren/ trång och råkall/en säng och vinterns immiga innerfönster,/ Hon, den tjugoåriga flickan, är tillbaka på ön/ hos mor och far, bröder och lillasyster/
och storasyster som nyss kom hem från staden/ och födde, i synd, ett gossebarn./ Platsen så välbekant./ Den lilla verandan, som sammanlänkar kammaren med ute och inne/
rummet med den svarta skinnsoffan/ denna dag tidigt uppbäddad.
Kaffedoften sprider sig och blandas med vedspisens sotiga os./ Järnspisen med den stora vattengrytan/ i det lilla köket./ Kvinnoträngsel råder./ Ännu ett nytt barn ska komma till världen./
Den av mannen lämnade kvinnan föder ett barn/ en flicka, i kammaren. Utanför står päronträdet och väntar på att slå ut./
På den svarta skinnsoffan, i rad,/ barnaföderskans fader och hennes bröder,
/Bibelns tunna blad prasslar när de vänds i mumlande läsning/ kroppar som vaggar i oro/ två oskyldiga, nyfödda barn, avlade i synd har kommit till dem.
/Kriget i Europa, hotande på andra sidan havet/snart ett år gammalt./ Är det den yttersta tiden som kommit?/ Är katastrofen granne med Gud?/
Ska Uppenbarelsebokens visioner om jordens undergång besannas?/ Där kan man läsa om kvinnan som ropar i barnsnöd och födslovåndor/ och den eldslukande draken/ som ville sluka hennes barn./ Men Gud räddar både barnet och kvinnan. Är de/ de fattiga och obetydliga/ utvalda?/ Är de med i den slutgiltiga kampen mellan det onda och det goda?/ Mellan Djävulen och Gud?/ Är det de som ska rädda barnen? Men var finns skyddet mot det orättfärdiga?/ Är de inte alla döpta i Anden i
baptistkapellet?/ Skriket från den nyfödda föder nyfikenhet och skräck./ Hur ska det bli med allt detta?
Ovanstående utdrag ur min prosadikt utgår från tankar kring när min mormor födde ett barn utanför äktenskapet. Hur gestaltades hennes liv som kvinna före och efter händelsen? Vilken betydelse hade den stenhuggarmiljö hon föddes in i, och hur var det att tillhöra en familj, knutna till baptistsamfundet? Frågor och funderingar kring händelsen den tredje maj 1915 handlar specifikt om Anette Larsson, min mormor, och allmänt om en kvinnas livsvärld, där synd och skam, klass och kön var betydelsefulla för hur hennes liv formades. Dessa frågor har varit betydelsefulla för mitt ämnesval och min formulering av syftet med uppsatsen.
5
Kapitel I
Inledning
Jag introducerar min uppsats med en text, som kan kallas en imaginär etnografi och vars story döljer en värld utanför texten, som väcker frågor. Hur strukturerades den diskurs vilken innehöll tidens och platsens händelser? Vilka maktförhållanden var förhärskande? Vilken ’verklighet’ kan utgöra en begriplig kontext för innehållet och vilka laddningar finns dolda i orden och uttrycken ’kammaren’, ’barn födda i synd’, ’barnaföderskans fader och bröder’, ’Uppenbarelseboken’, ’kriget i Europa’, ’baptistkapellet’? Teorier om Imaginary
Ethnographies menar att man kan återskapa kultur utifrån skrivna berättelser, då dessa
innehåller ord som kan leda till kunskap om det som för läsaren är okänt. Gabriele Schwab skriver under rubriken ”Literature, Culture, and Subjectivity”:
Given that there almost is a consensus that social relations, culture, and psychology are structured in significantly new ways, we long for imaginary maps or, imaginary ethnographies that help us navigate the unfamiliar terrain. […] Writing culture is writing psychic life with epistemic effects.1
Jag vill undersöka de sociala relationer och den kultur som barnaföderskan, min mormor, befann sig i. De epistemologiska inslagen vill jag knyta till en rekonstruerad berättelse om den ogifta modern Anette Larsson, som föddes 1895 på ön Sturkö i Karlskrona skärgård som stenhuggardotter med stor kringboende släkt. Under 1910─talet kom både hennes föräldrar och många släktingar att bli medlemmar i Karlskrona baptistförsamling. Den tredje maj 1915 föder hon i föräldrahemmet på Sturkö en dotter som i Karlskrona stadsförsamlings Födelsebok benämns ”oä”, oäkta.
Syfte
Syftet med min uppsats är att utifrån en enskild persons sociala situation som ogift mor undersöka hur hennes liv formades. För att få svar på frågorna vill jag utgå från den ogifta modern Anette Larssons liv och identitet och undersöka hur hennes livsvärld gestaltades i mötet med en stenhuggarmiljö, en frireligiös kultur och under påverkan av moderniteten och ett framväxande demokratiskt samhälle.
1 Schwab, Gabriele, Imaginary Ethnographies. Literature, Culture, and Subjectivity. Columbia University Press,
6 Forskningsfrågor
Övergripande fråga
På vilket sätt påverkade den övergripande diskursen ’moderniteten, samhällets lagar och etiska idéer i den frireligiösa rörelsen’ Anette Larssons handlingar i formandet av hennes liv?
Konkretiserade frågor
1 Hur såg den aktuella socioekonomiska miljön på Sturkö ut för Anette Larsson och hennes familj?
2 Vilka normer och värderingar präglade stenhuggarmiljön? Vilken betydelse hade kön och klass?
3 Hur påverkade moderniteten och staden hennes liv, och vilken betydelse hade det att Karlskrona var en militärstad?
4 Hur talade baptisterna om ’världen’ och ’synden’? Hur förhöll sig den baptistiska etiken till den borgerliga kulturen åren 1912 ─ 1915? Vilka konsekvenser kunde detta medföra för Anette och hennes familj?
7
Tidigare forskning
Äktenskapet och familjen
Begreppet ’familj’ är av intresse för min uppsats. Vilket förhållande hade unga ogifta mödrar till ’familjen’? Historikern Monika Edgren har i sin avhandling undersökt bland annat familjen under industrikapitalismens framväxt.2 Hon beskriver betydelsen av en ny definition av familjebegreppet som kommer år 1870 och som nu bygger på blodsband. Äktenskapet sågs som den kulturella normen, påbjuden av kyrka och överhet, och blev en garanti för att bli accepterad i ett socialt sammanhang. Genom att underordna barn födda utanför äktenskapet, legitimerades en sexualfientlig lagstiftning. Den tidigare storfamiljen ersätts av kärnfamiljen, som enligt Edgren växer fram som en social konstruktion i syfte att sörja för vissa ansvarsområden. Avhandlingen tar också upp grannskapsnätverk som betydelsefulla vad gäller försörjnings- och omsorgsfrågor. Äldre kvinnor, mor─ och farföräldrar, bodde med döttrar, barnbarn och fosterbarn, och detta gav upphov till en ny familjeideologi som kunde användas för att motivera lönearbete. Frågan jag kommer att ställa är vilken roll familjen spelade i mina undersökta sammanhang.
En annan avhandling som berör hushållets, familjens och släktens nätverksbetydelse är historikern Johan Lundins Näten på Limhamn.3 Lundin använder den brittiske socialantropologen John Barnes nätverksbegrepp för att se hur ett lokalsamhälle konstrueras i en specifik historisk kontext. Lundin utgår från att individer och kollektiv genom interaktion med varandra skapar och omvandlar det samhälle de lever i.4 I hans skildrade lokalsamhälle finns, som i min uppsats, en fiskarbefolkning och religiösa föreningar, vilket gör att hans nätverksbegrepp blir användbart för min analys som besvarar frågor kring familjens och släktens nätverkande betydelse för förståelsen av det sociala liv Anette Larsson befann sig i. I avhandlingen Stockholmsäktenskap. Familjebildning och partnerval i Stockholm
1850─1890 visar Margareta Matovic på hur det gamla förindustriella familjebildningsmönstret långsamt övergår i ett annat mer modernt och hur det blir allt
2 Edgren, Monika, Tradition och förändring. Könsrelationer, omsorgsarbete och försörjning inom Norrköpings
underklass under 1800─talet. 1994. Industrisamhället omvandlar familjen från att tidigare ha varit platsen för
hem och huvudförsörjning, där patriarkal lagstiftning rådde och där kvinnan var underställd mannen på grund av försörjningen, till en separation mellan dessa. Denna strukturella förändring medförde tillsammans med en kraftig befolkningsökning att de ogifta inom underklassen levde under ”oordentliga livsförhållanden” och att många barn föds utanför äktenskapet.
3 Lundin, Johan, Näten på Limhamn. Sociala relationer i ett lokalsamhälle 1870─1914. Lund 2006. 4 Lundin, s. 19.
8
vanligare att familjebildning utan officiell legalisering äger rum.5 Detta fenomen kallades
stockholmsäktenskap eller gifta på stockholmska. Enligt statistik föddes i Stockholm under 1860─talets första hälft nästan 41 procent av alla födda av ogifta mödrar. Avhandlingen avser att belysa familjebildning och partnerval i Stockholm under industrialiseringens initialskede. Industrialiseringen, påpekas det, innebar förändringar i livsföringen för de flesta människorna, då den gav upphov till en ny social inkomststruktur, nya statusgrupper och nya sociala relationer. Den var även knuten till ett nytt utbildningssystem och lämnade sina spår inom kyrkan och de religiösa samfunden. Olika teorier om äktenskap, sexualitet och familjebildning tas upp i avhandlingen. Vikten av själva äktenskapet, menar Matovic, måste sökas i dess inre struktur, dess ursprung och syfte. Genom århundraden fram till i dag kan man se grundstrukturen i ett äktenskap som ett bytesförhållande mellan mannen och kvinnan. I utbyte mot mannens ekonomiska understöd ställer kvinnan sin arbetskraft och sin reproduktionsförmåga till förfogande. Utbytesteorin baseras på antagandet att en individ i sitt beteende styrs av en önskan att maximera sina belöningar och minimera sina kostnader. Matovic refererar till sociologen Michael Anderson, som utgår från denna teori, och han visar hur familjebanden stärktes genom industrialiseringen, något som bidrar till kärnfamiljens uppkomst. Under kapitelrubriken ”Äktenskap, könsroller och socialt nätverk” tar Matovic upp socialantropologen Elizabeth Botts undersökningar kring sociala nätverk, som skiljer på ett tätt knutet socialt nätverk och ett löst knutet, varvid faktorer som personlighet, yrke, ekonomi, social omgivning, geografisk rörlighet, grannar och socialt klassmedvetande blir av betydelse. I ett tätt knutet nätverk blir äktenskapet mer en förbindelse med en släktgrupp än en förening av två individer som handlar på eget initiativ. Graden av segregation mellan makarna varierar efter hur mycket alla känner alla inom familjens nätverk. En av mina frågor blir hur Anette Larssons sociala nätverk fungerade.
Arvsrätten har betydelse för hur man såg på barn födda utanför äktenskapet. Om äktenskapets historia finns, enligt Matovic, många olika teorier där man bland annat ser linjer från gruppäktenskap till parningsäktenskap till det monogama äktenskapet. Ur denna parbildning, menar man, uppstod sedan familjen som en monogam sexuell och ekonomisk gemenskap. Det monogama äktenskapet uppstår således samtidigt med uppkomsten av privategendomen. Egendomen krävde en överföringsmekanism som såg till att den gick till de
5 Matovic, Margareta, Stockholmsäktenskap. Familjebildning och partnerval i Stockholm 1850─1890. Liber
9
rätta arvtagarna, det vill säga de barn där mannens faderskap ställdes utom allt tvivel.6
Denna ekonomiska aspekt av äktenskapet har varit dominerande i Europa. Det gällde alltså att överföra ackumulerad egendom till en kommande generation av ”rätt” härkomst. Den arvsöverförande roll som kvinnan fick via äktenskapet innebar normer för hennes uppträdande före och efter vigseln. Man kan även knyta den rådande sexualmoralen till arvsöverföringen.7
I Stockholmsäktenskaps sista kapitel finns rekonstruerade berättelser av livssituationer för sammanboende lysningspar 1864. Författaren ställer frågorna: Vilka var de män och kvinnor som trotsade samhällets normsystem? Vilken social bakgrund hade de? Hur var deras levnadsförhållanden? Författaren har sökt svaren i en kvalitativ studie av dopböcker, vigselböcker, mantalsuppgifter etc., för åren 1862─1865. När jag fokuserar på Anette Larssons liv vill jag på liknande sätt använda en konkret person och med hjälp av kyrkoböckernas anteckningar vidga perspektivet genom att även göra en social analys, som jag förenar med en övergripande diskursanalys för tiden och platsen.
Sammanfattning av forskning kring familjebegreppet
Edgrens avhandling visar att äktenskapet sågs som den kulturella normen, påbjuden av kyrka och överhet och legitimera en sexualfientlig lagstiftning och en samhällssyn, som underordnade barn som föddes utanför äktenskapet. Kärnfamiljen, påpekar hon, växer fram som en social konstruktion för att sörja för vissa ansvarsområden. Avhandlingen tar också upp grannskapsnätverk som betydelsefulla vad gäller försörjnings- och omsorgsfrågor. Äldre kvinnor, mor- och farföräldrar, bodde med döttrar, barnbarn och fosterbarn. Även Lundin utgår från nätverkens betydelse och menar att individer och kollektiv genom interaktion med varandra skapar och omvandlar det samhälle de lever i. Vilken betydelse spelade familjen för Anette Larsson? Vilken betydelse hade hennes släktnätverk?
Margareta Matovics forskning handlar om hur det gamla förindustriella familjebildningsmönstret långsamt övergår i ett annat mer modernt och hur det blir allt vanligare att familjebildning utan officiell legalisering äger rum. Detta fenomen kallades stockholmsäktenskap eller gifta på stockholmska. Dessa äktenskap uppstod under en period då en ny social inkomststruktur växte fram. Vilken betydelse fick nya sociala mönster för Anettes val när hon formande sitt liv?
6 Matovic. s. 19 f.
10
Synden, skammen, världen och kvinnorna
Utifrån min historiesyn att kulturella transformationer präglar uppkomna livsvärldar blir en historisk tillbakablick på synden nödvändig för att se hur syndabegreppet har förändrats över tid. Syndens historiska bakgrund presenteras från fornkyrkan fram till 1900─talet på ett överskådligt sätt i Ove Kennerbergs avhandling Innanför eller utanför: en studie av
församlingstukten i nio svenska frikyrkoförsamlingar.8 Han menar att redan under medeltiden läggs grunden för den uppfattning man hade om synd och tukt i början av 1900─talet. Under medeltiden då kyrkan delades i en östlig och en västlig inriktning kom den östra att betona helandet vid en begången synd, medan den västliga kyrkan kom att se på en syndig handling som ett juridiskt brott som skadade kyrkans rykte. På 1600─talet hade reformationen i Sverige integrerats med den världsliga makten och nu övertog världsliga domstolar bestraffningen av religiöst─moraliska överträdelser. Kyrkotukt kom att praktiseras Först under 1800─talets senare del avskaffades böter för sexuella försyndelser, men skamstraff kunde praktiseras i vissa församlingar in på 1900─taler.9
Kennerberg vill se begreppet ’tukt’, som det kom att tolkas av frikyrkorörelsen, som en inverterad form av forn- och medeltida kyrkliga traditioner. Bekännelsen om en begången synd, som genom århundradena hade förblivit hemlig, blev en offentlig företeelse i väckelsens församlingar och uteslutningar praktiserades flitigt.10 Han undersöker en församlings gränser, medlemskapets villkor och syndens art genom enskilda människors livsöden och kommer fram till att ’okristen livsföring’ blev i församlingarna föremål för tukt. Men i dag kan man säga, menar Kennerberg, att en revolution i det tysta har ägt rum i synen på församling och medlemskap, då begreppet tukt har förlorat sin relevans.
Björn Cedersjö ställer i sin avhandling Bortom syndakatalogen frågorna: Vad är egentligen kristen etik? Hur lär människor sig vad som är rätt och fel och hur skulle människor förhålla sig till ’världen’? Begreppet ställs i en frireligiös kontext där ’världen’ står i motsats till ett syndfritt liv. Cedersjö undersöker i ett kapitel i sin avhandling inställningen
8 Kennerberg, Ove, Innanför eller utanför: en studie av församlingstukten i nio svenska frikyrkoförsamlingar.
Örebro 1996. Han konstaterar att kyrkotukt var av intresse för både stat och kyrka fram till 1800─talet. Sexuella försyndelser beivras av kyrkan redan på 1500─talet och ett vanligt skamstraff var den s.k. ’horpallen’. Böter för sexuella försyndelser avskaffades först 1864. Jan Sundin har i För Gud, Staten och Folket. Brott och rättskipning i
Sverige 1600─1840, Lund 1992, genomfört en undersökning av dessa frågor. Han menar att Sverige från senare
hälften av 1600─talet till 1700─talets slut var ett av de länder i Europa som hade den mest omfattande kontrollapparaten ifråga om utomäktenskapliga förbindelser.
9 En intressant inblick i 1700─talets syn på kvinnor och sexualitet ges i Inger Lövkronas Annika Larsdotter,
barnamörderska. Kön, makt och sexualitet i 1700─talets Sverige. Lund 1999, som visar på kyrkans och statens
gemensamma straffande maktutövning. Se även denna uppsats rubrik ”Övergripande diskurs: samhällets lagar.”
11
till ”världen”, och han kommer fram till att den uppfattades både positivt och negativt hos de intervjuade. Då bör man observera att hans undersökning omfattar 1930─ talet till 1990─talet och han betonar att inställningen förr varit mer negativ. Orsaker till förändringar i synen på ’världen’/samhället’ ser han i ekonomiska förhållanden, utbildningsnivå, könsroller och påverkan från medier. Jag vill koppla dessa förändringsfaktorer till den moderna världens framväxt och en av mina frågor handlar om hur långt moderniseringsprocessen kommit omkring år 1915 och hur Karlskrona/ Sturkös baptistförsamling fungerade i detta möte med det moderna. Vilka uteslutningar, beskrivna i protokollen, berättar om synen på synden och världen?
Alarik Klefbeck, som jag refererar till i kapitlet om den övergripande diskursen
”
Etiska idéer i svensk frikyrklig väckelsereligiositet”, har i sin undersökning av frikyrkorna kommit fram till att deras medlemmar skulle hålla sig borta från världsligt tal och svordomar. Definierat som syndfullt var även spritmissbruk, tobaksrökning, dans, kortspel, teater, romanläsning och läsning av världsliga tidningar. I stället skulle människorna fokusera på nykterhet, sedlighet och mission. Hans avhandling kom på 1920─talet och visar med sitt material att syndakatalogen var synnerligen aktuell under min undersökta period ca 1910─1920.11 Men, som Cedersjös avhandling kommer fram till, så förändras normer ochvärderingar över tid. Han kommer fram till att det förr var vanligare att leva efter religiösa regler och att den apokalyptiska eskatologin då var mer närvarande i människors liv.12
Mats Larssons avhandling om Askers baptistförsamlings identitet och mentalitet 1858 ─ 1887, handlar indirekt om synden när han undersöker församlingens innehåll, händelser, kontinuitet och förändringar samt graden av uteslutningar. Hans slutsats är att identiteten är konstruerad av två typer av relationer, en inre religiös och flera yttre relationer, såsom lutherska statskyrkan, samhället och historien. Församlingen förmedlar sin identitet genom predikningar, genom speciella institutioner och genom normativt vardagligt liv.13
11 Klefbeck, Alarik, Etiska idéer i svensk frikyrklig väckelsereligiositet, Stockholm 1928.
12 Cedersjö, Björn, Bortom syndakatalogen. En studie av svensk frikyrklig etik från 1930─talet till 1990─talet.
Teologiska fakulteten i Lund 2001. Det ges i avhandlingen en bakgrund till frikyrkorna och övriga folkrörelser. Åsikter i en del etiska frågor bland annat utifrån den så kallade syndakatalogen sammanställs i ett kapitel, där avhandlingen kommer fram till att personlig utveckling och en bredare acceptans för nöjen och kultur har utvecklats under tid.
Alarik Klefbecks avhandling är, enligt Cedersjö, den hittills enda större vetenskapliga försöket att teckna en helhetsbild av svensk frikyrklig etik. Materialet är huvudsakligen från slutet av 1800─talet men även senare material finns.
Under rubriken ”Väckelserörelserna och samhällsansvaret” (Cedersjö) nämns avhandlingen Rädda familjen av Nils Kristenson, 1997, en kartläggning av befolkningspolitiska och sexualetiska frågor under 1930─talet.
13Larsson, Mats, De ”riktigt kristna”, deras ”Wänner” och ”motståndare” ─ en lokal ─och frikyrkohistorisk
12
Synd och skam behandlas även i Marie Lindstedt Cronbergs avhandling om ogifta mödrar på landsbygden, och besvarar frågor om hur individens handlingar begränsade av den rådande strukturen.14 När äktenskapet och inte släkten kom i fokus blev sexuallagstiftningen strängare. Den utomäktenskapliga kvinnliga sexualiteten kriminaliserades. Lindstedt Cronbergs undersökning av Torna härad visar bland annat att under den ortodoxa perioden fram till slutet av 1700─talet straffades både mannen och kvinnan med stränga straff, medan den senare perioden då sexuell kontroll blev individuell i lagtexten och ogifta mödrar tilläts vara anonyma, resulterade detta i att utomäktenskaplig sexualitet blev en kvinnlig förseelse. Modern fick ensam bära ansvar för barnet och för skammen.15 Det enda sättet att återtupprätta den förlorade äran var genom äktenskapet.16
Jonas Frykmans Horan i bondesamhället visar på allmogens moral, som är strängt fördömande gentemot kvinnor som hade sexuellt umgänge utanför äktenskapet. Han kommer fram till att det var samhället som producerade horor och som sedan fördömde dem.17 Han för fram kulturella normer för sexualiteten, individens samhälleliga status och själva situationen, det vill säga platsen och tillfället där samlaget kunde ha ägt rum, som orsak och upphov till kvinnor som horor.18 Kyrkans roll i behandlingen av horan var viktig för bondesamhällets skam─och skuldbeläggande. I sitt kapitel ”Horan i kyrkan” visar författaren på den särbehandling kvinnan utsattes för då hon fick sitta längst ner i kyrksalen och bära en speciell huvudbonad. Det oäkta barnet döptes vid annan tid och på annan plats. Denna kyrkotukt innebar att straffa och förnedra så att den syndiga kvinnan skulle söka bot och bättring. I och med samhällsförändringen genom industrialisering och urbanisering kan man tolka kvinnans beteende att bryta mot den sexuella normen som en social akt och ett sätt att kommunicera med en eventuell äktenskapspartner.
Frykman sammanfattar kvinnans situation i bondesamhället med orden: ”Kvinnan blev hora därför att hon levde i ett samhälle som fungerade på männens villkor. Detta kallar jag strukturförtryck.”19
14Lindstedt Cronberg, Marie, Synd och skam. Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680─1880. Historiska
institutionen i Lund 1997.
15 Lindstedt Cronberg under rubriken ”En ny tid”. Annan intressant forskning kring dessa frågor har utförts av
Ann─Sofi Ohlander. Kärlek, död och frihet. Historiska uppsatser om människovärde och livsvillkor i Sverige. Uppsatsen handlar om den ogifta modern som syndabock för samhällets konflikt med sexualiteten.
16 Carlsson, Sten, Fröknar, mamseller, jungfrur och pigor. Ogifta kvinnor i det svenska ståndssamhället. Uppsala
1977. Han kommer fram till att ogifta mödrar klarar sig relativt bra i samhället i. I Oäkta barn och ogifta mödrar
i Sverige. Kyrkans och samhällets officiella syn på konsekvensen av utomäktenskapliga förbindelser, behandlas
frågorna i en magisteruppsats av Susanna Ericson, Göteborg 2012.
17 Frykman, Jonas, Horan i bondesamhället, Lund 1977. 18 Frykman s. 14.
13
Från ett feministperspektiv blir Mats Larssons avhandling Vi kristna unga qvinnor. Askers
Jungfruförening 1865─1903 ─ identitet och intersektionalitet intressant, då han undersöker en
grupp ogifta kvinnor nära knutna till Asker Baptistförsamling. Kvinnorna möttes redan 1865 för bön, bibelläsning och samtal med tidiga demokratiska övertoner. Undersökningen omfattar två perioder, 1865─1880 och 1888─1903, detta för att kunna se förändringar över tid. Syftet är att förstå hur kontinuitet och förändringar under senare delen av 1800─talet, huvudsakligen inom kyrkohistoria, kunde influera tänkandet och livsidealen för nonkonformistiska kristna kvinnor. Två frågor ställs: Hur formuleras och skapas identitet i Askers kvinnogrupp för kvinnor och unga? Varför skapas och formuleras de på det sätt som de gör? Resultat av undersökningen är att den skapade identiteten visar på influenser från väckelserörelsen, men inga klara avsteg från lutherska traditioner och konventioner kan ses. I den avslutande sammanfattande analysen med slutsatser konstaterar Larsson att den kvinnliga tystnaden och blygsamheten är idealet. Det okontrollerade talandet ses som en typiskt kvinnlig frestelse. Att ha definitionsrätt gäller endast för mannen. Detta gav dem hierarkisk makt.20 Karlskrona baptistförsamling bildade år 1883 en förening för mödrar som sammansmälte med syföreningen, bildad år 1863 (församlingen grundades år 1860), som skulle hjälpa fattiga mödrar och familjer. 1908 antar man namnet Dorkas och nu får även ogifta kvinnor bli medlemmar.21 Underförstått kan utläsas att kvinnans uppgifter är att genom
syföreningen, hjälpa behövande mödrar och barn.
Sammanfattning av forskning kring synden, skammen, världen och kvinnorna
Cedersjö frågar sig hur människor lär sig vad som är rätt och fel och varför normer och värderingar förändras. Svaren söker han genom att undersöka frikyrkors normer och värderingar kring äktenskap, skilsmässa och omgifte. Han visar bland annat på att det förr var vanligare att leva efter religiösa regler som bland annat fanns formulerade i den så kallade syndakatalogen. Mats Larsson avhandlar indirekt synden då han undersöker Askers baptistförsamlings medlemmars identitet och mentalitet 1858 ─ 1887 genom bland annat att
20 Larsson, Mats, Vi kristna unga qvinnor. Askers Jungfruförening 1865─1903 ─ identitet och intersektionalitet.
Uppsala 2015. Frågor kring kvinnlig identitet behandlas i Konsten att blifva en god flicka. Kvinnohistoriska
uppsatser, Gunnar Qvist. 1978, som för fram betydelsen av utkomsten av Konsten att blifva en god flicka, en god maka, mor och matmor. Den utkom i tre band och var en översättning från tyskan. Författare var teologen J L
Ewald. Axiomet var att kvinnan var väsensskild från mannen och hennes enda kall var att vara maka och mor. Hennes naturliga uppgift var att behaga mannen. Refererad uppsats sammanfattar vissa avsnitt i Qvists avhandling Kvinnofrågan i Sverige 1809─1846. Studier rörande kvinnornas näringsfrihet inom de borgerliga
yrkena. Göteborg 1960. En avhandling av intresse är Hammar, Inger, Emancipation och religion. Den svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860─1900. Stockholm 1999.
21 Dorkas berättas det om i Apostlagärningarna 9:36. Hon var en lärjunginna som gav rikliga allmosor. Protokoll
14
undersöka graden av uteslutningar. Hans slutsats är att identiteten är konstruerad av två typer av relationer, en inre religiös och flera yttre relationer, såsom lutherska statskyrkan, samhället och historien. Kennerberg undersöker en församlings gränser, medlemskapets villkor och syndens art genom enskilda människors livsöden. ’Okristen livsföring’ blev i församlingarna föremål för tukt. Lindstedt Cronbergs undersökning av Torna härad visar bland annat att lagstiftningen förändras till att den ogifta modern ensam får bära ansvar för barnet och för skammen. Det enda sättet att återtupprätta den förlorade äran var enligt Lindstedt Cronberg genom äktenskapet. Frykman kommer fram till att det är samhället som producerar horor och som sedan fördömde dem. Han betonar kyrkans roll i behandlingen av horan, vilken är skam─och skuldbeläggande. Mats Larssons avhandling om Askers kvinnoförbund besvarar frågorna om identitet och varför denna formuleras som den gör med att visa på influenser från väckelserörelsen, men inga klara avsteg från lutherska traditioner och konventioner kan ses. Han konstaterar att den kvinnliga tystnaden och blygsamheten är idealet. Cedersjö behandlar begreppet världen och hur inställningen till denna har förändrats över tid. Från att ha varit mer negativ har världen framställts alltmer positiv under senare delen av 1900─talet.
Den forskning jag tagit del av handlar om tiden före och efter 1900─talets andra decennium, som är den period jag har i fokus. Vilka förändringar och/eller pågående samhällsprocesser går det att urskilja? Hur stark var den lutherska traditionen i mötet med moderniteten? Hur märkbara var eskatologiska tankegångar? Hur aktuell var syndakatalogen? Vilka orsaker fanns för att utesluta medlemmar? Hur mötte den frikyrkliga världen den nya moderna världen? Levde Anette Larsson i en tid då gryende förändringar började skälva i det religiösa lutherska grundfundamentet?
Tid och plats
Den händelse som blev betydelsebärande för Anette Larsson i formandet av hennes identitet är följande: år 1915 föder hon som ung ogift kvinna ett barn. Handlingen att föda ett utomäktenskapligt barn fördömdes av kyrkan och staten. Barnet betraktades på grund av kvinnans sexuella handling utanför äktenskapet som oäkta och fött i synd. Barnets arvsrätt efter fadern föll utanför lagen. Frikyrkorna, i uppsatsen representerade av Baptistförsamlingen, skilde sig inte i sina värderingar från kyrkan och staten i denna fråga. För att se hur den individuella händelsen interagerar med de övergripande samhällsstrukturerna, vill jag börja min undersökning med en social- och kulturhistorisk analys av den specifika platsen och tiden där den primära handlingen att föda ett barn utanför
15
äktenskapet inträffade.22 Hur såg den rådande kulturen ut på Sturkö, i en stenhuggarmiljö där
väckelserörelsen hade fått stort genomslag och där missionshusens betydelse var stor, och där synden, Djävulen och Jesus var närvarande i mångas vardag. Och hur såg Anettes livsvärld ut i Karlskrona dit hon flyttade? Hon kom till den välbekanta staden i väster, på andra sidan fjärden, väl synlig från ön, med sin varvsmur, sina militära anläggningar, sina kyrktorn och ett gytter av hustak, lockande med den moderna tidens nya möjligheter. Men bland teatrar och andra nöjesetablissemang fanns också Johanneskapellet, baptisternas tabernakel, där de troende från Sturkö döptes. Hur såg hennes värld ut i staden, och hur interagerade kulturerna från stad och land i hennes identitetsskapande?23
Teoretiska utgångspunkter
I uppsatsen kommer jag att använda språkforskaren Norman Fairclough’s teorier om relationer mellan människan och samhället, som de framträder i språket. Han utgår i sina analyser från människors liv, särskilt med fokus på sociala problem. Målet är att förstå hur problem uppstår och hur problemet är rotat i ett socialt liv. Genom kritiska studier kan man säga något om tid och rum, och om de förhärskande maktstrukturerna och därigenom få förståelse för hur dessa maktstrukturer kan förändras. 24
På liknande sätt menar den brittiska historikern E.P. Thompson att något händer i människors medvetande utifrån de erfarenheter de gör i sitt vardagsliv och detta kommer till uttryck i en gemensam kultur. Ett klassmedvetande är detsamma som hur människans erfarenheter uttrycks i traditioner, värdesystem, idéer och i institutionella former; klass definieras med hur människor lever sin egen historia. Om man studerar människor under en viss period av sociala förändringar, kan man observera mönster i deras relationer, i deras idéer och i deras institutioner. 25 Genom att använda Faircloughs och Thompsons perspektiv på människan i historien vill jag utifrån en enskild individ fånga en helhet och se hennes livsvärld som ett historiskt fenomen som förenar olika och till synes skilda händelser. Med hjälp av Fairclough’s teori om att utgå från människors liv med fokus på analyser av samhället, vill jag få en djupare kunskap om de diskurser som rådde kring den unga modern
22 Börjesson, Mats, Palmblad, Eva (red), Diskursanalys i praktiken. Liber 2007. ”Stora och små diskurser”, s. 13. 23 Fairclough, Norman, Analysing Discourse. Textual analysis for social research. Routledge 2003. Se genre
change; genres combined together give new genre. S. 66.
24 Fairclough, s. 209─211.
16
Anette i hennes formande av identitet i tid och rum, och på detta sätt studera en människas livsmiljö.26
En annan forskares teori och resultat som jag kommer att använda är historikern Björn Horgby, som med hjälp av idealtyperna ’egensinne’ och ’skötsamhet’ har undersökt arbetarkulturen i Norrköping 1850─1940, en tidsperiod som inrymmer den här uppsatsens fokuserade år.27 Då jag ser hans kulturanalys som generell för arbetarkulturens framväxt i Sverige, kommer jag att använda den i analysen av begreppet klass.
Teoretiska begrepp
Den övergripande diskursen
Norman Fairclough definierar den övergripande diskursen, ’the order of discourse’, som innehållande särskilda ideologier vilka genom sina maktstrukturer har etablerat konventioner vilka upprätthåller sociala relationer genom språket. Den övergripande diskursens värderingar blir vedertagna som den naturliga ordningen. För att maktstrukturen ska kunna upprätthållas krävs en föreställning om förnuftet (common sense).28 Fairclough anknyter till den italienske teoretikern Antonio Gramscis teori om hegemoni.29 Gramsci har analyserat borgarklassens maktutövning, som enligt honom grundas på en hegemoni som består av en medveten bearbetning av medborgarnas verklighetsbild, världsbild, värderingar, normer och attityder, det vill säga ett allmänt historiemedvetande.30 Gramsci anser att de så kallade mothegemonierna integreras i borgarklassens världsbild utan att motsättningarna för den skull upphävs. Gramscis hegemonibegrepp överensstämmer med Fairclough’s syn på en struktur som dialektisk, där interaktion äger rum mellan olika sociala händelser i olika diskurser. Hegemoni är en dominans över ekonomi, politik, kultur och därmed en ideologisk dominans över samhället. Genom att använda ’common sense’ ska grupper integreras i den övergripande strukturen. På detta sätt kan ojämlika maktrelationer befästas och i stället för att se ett problem orsakat av samhällets strukturer blir problemet individuellt.
26 Fairclough, Norman, Analysing Discourse. Textual analysis for social research, Routledge 2003, s. 223. 27 Horgby, Björn, Egensinne och skötsamhet. Arbetarkulturen i Norrköping 1860 ─ 1940. Carlsons Bokförlag
1993.
28 Fairclough, Norman, Language and Power, 2001, s. 14 och s. 64. 29 Fairclough, Norman, Critical Discourse Analysis, 2010, s. 61 f.
30Linderborg, Åsa, Socialdemokraterna skriver historia. Historieskrivning som ideologisk maktresurs
1892-2000, Stockholm 2001. Linderborg menar att historieskrivningen har varit en maktresurs som både kan frigöra
och förtrycka. Hon använder Antonio Gramscis hegemonibegrepp som betydelsebärande för vad som menas med ett historiemedvetande och hur detta kan brukas. Linderborg kommer i sin avhandling om
socialdemokratins strävan efter hegemoni fram till att man redan i början av 1900-talet hävdade sina egna intressen men samtidigt inte ville framhäva mothegemoniska anspråk och därför skedde en integrering i det redan existerande samhället. Se s. 439.
17
För att kunna tolka tid och plats utifrån Anette Larssons perspektiv kommer jag att ha fokus på åren 1912-1915. Den hegemoni som rådde i Sverige vid denna tid menar jag är den borgerliga kulturens, men där en mothegemoni uppstod i och med arbetarrörelsens växande framgångar. Idealbegreppen egensinne och skötsamhet blev betydelsefulla och integrerades även i stenhuggarmiljön och i den religiösa kultur som finns i Karlskrona baptistförsamling.31 Genus och kön
Min historiesyn grundar sig på att livsvillkoren är beroende av genus, kön och annan social tillhörighet och utifrån detta synsätt vill jag använda teorier formulerade av Joan Acker och Linda Alcoff. Acker har den konkreta analysen i fokus och ser klass och genus som processer, inte system. Alcoff menar att det finns en dubbelhet i positionernas maktstruktur i social makt: den institutionella makten, och könsmakt, som handlar om sociala och kulturella genusrelationer. Alcoff pekar också på att positionen skapar betydelse, och att den situationistiska kontexten avgör handlingen.32 Vid min undersökning angående Anette Larssons positioner som den ogifta modern, den unga kvinnan och dottern blir dessa teorier om handlingar i tid och rum i en institutionell och en social maktkontext till hjälp i analysen av identitet. Viktig är också den könsmaktsstruktur som finns i begreppet ’synd’, vars innebörd även tolkas som en sexuell handling knuten till kvinnans kropp.
Mötet och dialogen
Om användningen av termerna ‘voice’ och ’style’ skriver Fairclough under rubriken “Difference and dialogicality”:
The term ‘voice’ is in part similar to the way I use the term ‘style’ ( meaning ways of being or identities in their linguistic and more broadly semiotic aspect), but it is
31Ett historiemedvetande handlar om att förstå och hantera verkligheten. En företeelse kan förstås på olika sätt
beroende på vad den enskilda individen bär med sig. Hans-Georg Gadamer menar att inom ramen för vår egen tradition har vi förutsättningar att förstå andra människor. För att tolka och förstå verkligheten måste människan tolka ett då, se sitt nu och forma en framtid.( Gadamer, Hans-Georg, Sanning och metod, Daidalos 1997. Se även ”Tidsavstånd, verkningshistoria och tillämpning i hermeneutiken”. Ur Modern litteraturteori, red. Claes
Entzenberg & Cecilia Hanson, Lund 1992.) Aronsson, Peter, Historiebruk – att använda det förflutna, Lund 2004, s. 99-100.
32 Alcoff, Linda Martin,. Identities.Race, Class, Gender and Nationality. Edited by Linda Martin Alcoff and
Eduardo Mendieta. USA 2003. ”Individuals make their own identity, but not under conditions of their own choosing. In fact, identities are often created in the crucible of colonialism, tacial and sexual subordination, and national conflicts, but also in the specificity of group histories and structural position.” Ur “Introduction. Identities: Modern and Postmodern”, Linda Martin Alcoff s. 3 Här kan man jämföra Alcoff med Bachtins handlingsfilosofi.
18
useful in also allowing us to focus on the co - precence in texts of the ‘voice’ of particular individuals.33
Han refererar till den ryske litteraturforskaren Mikhail Bachtins teori om dialogen. Jag vill komplettera Fairclough,s analytiska modell med Bachtins teori om dialogen i min analys av de röster som hörs i dokumenten. Bachtin skiljer det dialogiska språket från det auktoritativa eller absoluta. Specifikt för dialogiska texter är att varje yttrande är en länk i en mycket komplext organiserad kedja av andra yttranden och där yttrandet ingår i en relation. I sin bok
Toward a Philosophy of the Act gått djupare in på betydelsen av ordet och dialogen där han
menar att individens självförståelse grundas utifrån människans unika position i varat.34 Varje mänsklig handling händer i varat och denna händelse avgörs i mänskliga val. Från denna människans position kan ingen annan handla:
I, too, participate in Being in a once-occurrent and never-repeatable manner: I occupy a place in once-occurent Being that is unique and never-repeatable, a place that cannot be taken by anyone else and is impenetrable for anyone else. In the given once-occurent point where I am now located no one else has never been located in the once-occurent time and once-occurent space of once-occurent Being.35
För att uppleva sig själv som man är, behöver man den andre. Först när ett jag blir till ett jag-för-den andre finns det en rumslig och tidslig enhet. Ett jag saknar perspektiv för att se sig själv utifrån. Man måste se sig med hjälp av den andres ögon. I mötet och dialogen förankras individen i en bestämd tid och i ett bestämt rum. Männen som talar i Östra häradsrätten och äldre kvinnor och män som berättar om sina minnen från öarna i Blekinge skärgård i början av 1900─talet formulerar sina upplevelser i språket, som ger därmed kunskaper om människors identitet och relationer i ett stenhuggarsamhälle. Jag väljer att citera den kvinnliga meddelaren från Tjurkö i långa citat, då hon formulerar sina upplevelser med sitt eget språk. I Karlskrona baptistförsamlings protokoll framträder röster, som är förankrade i en religiös värld, vilken utgör delar av medlemmarnas identitet.
Egensinne och skötsamhet
Olika diskurser är, enligt Fairclough, olika sätt att representera världen, och den övergripande diskursen innehåller sociala strukturer och sociala handlingar. En sådan övergripande diskurs
33 Fairclough, s. 41.
34 Bachtin, Mikhael, Toward a Philosophy of the Act,Texas 1993. 35 Bachtin, Towards a Philosophy of the Act, s. 40.
19
framställs i Björn Horgbys undersökning av arbetarkulturen i Norrköping mellan åren 1860 och 1940 i boken Egensinne och skötsamhet.36 Han vill med sin undersökning visa
arbetarkulturens förändring när arbetarbefolkningen som social grupp mötte en ny verklighet, som man tolkade och valde handlingsalternativ utifrån beroende på sina bestämda erfarenheter och kulturella kodsystem. Resultatet av denna process var, menar han, att arbetarbefolkningen i praxis byggde och förändrade de kulturella koderna ─ sin kultur. Det kulturbegrepp Horgby använder har utvecklats av etnologer och antropologer, där det är idéerna, idealen, föreställningarna, kunskaperna och värderingarna som utgör kärnan.37
En viktig term är ’disciplineringsbegreppet’, som Horgby för tillbaka till Norbert Elias och hans Über den Prozess der Zivilisation (1937/1939), som handlar om att de västerländska staternas historia kan förstås som en lång civilisationsprocess från barbari till civilisation. Den strukturella samhällsförändringen har, enligt Elias, påverkat driftlivet så att känslolivet har disciplinerats. Horgby skiljer mellan disciplinering som norm och effekt och mellan syfte och verklighet samt mellan olika typer av disciplinering. En tilltagande disciplinering leder till ett skötsamt beteende. Viktiga disciplinära institutioner utöver arbetet och den legala apparaten är skolan, staden, familjen, religionen och föreningsväsendet.38 Kulturen är viktig och har en borgerlig dominans. En småborgerlig livsstil, framför allt uttryckt genom normer som ordentlighet, skötsamhet, finhet, anständighet och respektabilitet, blev också eftersträvansvärd i arbetarklassen, då man kunde distansera sig från de sämst ställda. Trenden var att skötsamheten tilltog. Mot den integrerande skötsamhetsprocessen stod en egensinnig, disintegrerande process, som egentligen är delar av samma process, och som kan avläsas i förändrat alkoholkonsumtionsmönster, avtagande våldsbrottslighet med mera. 39 Horgbys slutsats är att det finns ett nära samband mellan rationaliseringsprocessen och de förändrade relationerna mellan skötsamhet och egensinne.40 Han konstaterar även att rationaliseringsprocessen var könsbunden och påverkade männen mer och snabbare än kvinnorna, då den hade sin utgångspunkt i den manliga erfarenhetsvärlden, i arbetet och den kollektiva organiseringen.41
I min analys av stenhuggarkulturen, kommer jag att använda Horgbys idealtypiska begrepp ’egensinne’ och ’skötsamhet’ och de teorier han knyter till sitt undersökningsmaterial. Jag
36 Horgby, Björn, Egensinne och skötsamhet. Arbetarkulturen i Norrköping 1860 ─ 1940. Carlsons Bokförlag
1993. 37 Horgby s 501f. 38 Horgby, s. 60 f. 39 Horgby s. 59.
40 Horgby, s. 61. 41 Horgby, s. 501.
20
kommer även att sätta rationaliseringsprocessen i samband med begreppet ’modernitet’ i min undersökning av tiden, 1900─talets andra decennium, och platsen Sturkö/Tjurkö och Karlskrona.
Den borgerliga kulturens dominans kan avläsas i Blekinge Läns Tidning, vilket jag kommer att visa på i kapitlet ”Världen och synden: en borgerlig kultur och en religiös subkultur”.
Sociala nätverk
Den brittiske socialantropologen J.A. Barnes menar att varje person är i kontakt med ett antal andra människor av vilka några har direkt kontakt med varandra och andra inte. Man kan säga att sociala nätverk är system av informella relationer.42 Även Margareta Matovic använder sig av begreppet nätverksanalys i sin avhandling om stockholmsäktenskap och hänvisar till socialantropologen Elizabeth Bott, som har undersökt sociala nätverk, där hon skiljer på ett tätt knutet socialt nätverk och ett löst knutet, varvid faktorer som personlighet, yrke, ekonomi, social omgivning, geografisk rörlighet, grannar och socialt klassmedvetande blir av betydelse.43
Horgby använder hedersbegreppet som ett strukturellt raster och påpekar att arbetarbefolkningens sociala relationer var täta under den tidiga industrialiseringen. En generell ömsesidighet mellan till exempel släktingar rådde och sammanhållningen var arbetarklassens egen socialförsäkring. Här kom hedersbegreppet in, då anständighet och anseende är gällande hedersuttryck. Med hjälp av hedern reglerades arbetarklassens sociala samspel och man kan se hedern både som ett socialt och ett mentalt begrepp. Begreppet står för vad som är rätt och riktigt och är samtidigt det kitt som binder samman de sociala relationerna.44
Genom att använda ’nätverk’ i den betydelse Barnes och Bott gett uttrycket tillsammans med Horbys hedersbegrepp, vill jag undersöka vilken betydelse nära släktskapsförhållanden hade i en identitetsskapande process. Vilken roll spelade släktnätverket i dialektik med den övergripande diskursen? Vilken betydelse fick familjen och den närboende släkten för Anette Larsson som ogift mor?
42 Lundin, Johan, s 19.
43 Matovic, Margareta, Stockholmsäktenskap. Familjebildning och partnerval i Stockholm 1850─1890, s. 21f. 44 Horgby, s. 155 f.
21 Identitetsskapande teoretiska begrepp i samverkan
Fairclough definierar den övergripande diskursens sammansatta helhet som aspekter av ett nätverk av sociala händelser där valet av handlingar är socialt strukturerat.45 Nedanstående figur visar hur jag ser på hur Anette Larssons identitet formas i hennes tid och på hennes plats. I centrum finns Anette Larsson och ytterst den övergripande diskursen, vilken interagerar med delarna, eller cirklarna runt henne, med diskurserna genus/kön, klass och släktnätverk. I samverkan utgör de en helhet, nämligen hennes livsvärld.
Metod
Jag kommer att arbeta utifrån Norman Fairclough’s ’Critical Discourse Analyse’, CDA, vilken han presenterar med fokus på ett socialt problem som har semiotiska, betydelsebärande aspekter. Han definierar begreppet diskursanalys som ett språkligt begrepp, vars innehåll speglar ett socialt liv, vilket står i ett dialektiskt förhållande till andras liv och andra
45 Fairclough, 2003, s. 220. ‘Genre’ is a way of acting in its discourse aspect (eg various genres of interview), s.
216. ‘Style’, social identity and personality, s. 223.“An order of discourse is a particular combination or configuration of genre, discourses and styles which constitutes the discoursal aspect of a network of social practices. […] The term derives from Michel Foucault, but is used in critical discourse analyses in a rather different way. We can see orders of discourse in general terms as the social structuring of linguistic variation of difference ─ there are always many different possibilities in language, but choice amongst them is socially structured.”, s. 214f.
22
företeelser.46 Uppsatsens utgångspunkt är ett socialt problem som handlar om att vara ogift
mor under den tidens och platsens gällande normer och värderingar. Hinder, menar Fairclough, angrips genom analys av den aktuella händelsen och en strukturell analys av den övergripande diskursen. De aktuella språkliga diskurserna i uppsatsen handlar om kön och genus utifrån ’den ogifta modern’ och den ’syndiga kvinnan’, om klass utifrån en stenhuggarmiljö och en arbetarklass som från egensinne närmar sig skötsamhetsidealet och om betydelsen av nätverket kring familjen och släkten. Målet är att förstå och få kunskap om hur problemet uppstår och hur problemet är rotat i ett socialt liv och hur Anette Larsson och kvinnor i hennes situation påverkas av alla dessa faktorer och hur identitet formas i denna komplexa livsmiljö.47 Fairclough menar att representation och identifikation finns i en övergripande diskurs som innehåller sociala strukturer och sociala handlingar. Denna övergripande diskurs kallar han ’order of discourse’, vilken även kan uttryckas genom begreppet hegemoni. Den övergripande diskurs, eller hegemoni, som råder i Anettes tid och rum handlar i uppsatsen om moderniteten, samhällets lagar och religiösa etiska idéer. 48 Jag kompletterar Fairclough med att använda begreppen små och stora diskurser. Dessa begrepp används av sociologerna Mats Börjesson och Eva Palmblad. De menar att diskurser ger oss raster med vars hjälp vi kan urskilja vad som är sant, relevant, rimligt och möjligt; språket ’gör’ något med världen, nämligen det frammanar eller konstituerar, hur vi uppfattar vår verklighet.49 En diskurs stakar ut gränser för det tänkbara: ”Inom diskursanalysen handlar
det om att det vi kallar egenskaper, tillhörigheter, och så vidare, är diskursivt formade, språkligt burna och satta genom handling.”50 Diskurser kan länkas till olika samhällsarenor och kan operera på specifika platser och tider och över institutioners gränser. Så, menar Börjesson och Palmblad, laborerar etnometodologin med mindre diskurser, där fokus är på hur framställningen av världen sker på ort och ställe, och där aktörernas egna yttranden står i fokus.51 Med små diskurser menar jag de lokalt förankrade språkliga miljöerna på Sturkö och
46 Fairclough, Norman, Analysing Discourse. Textual analysis for social research. Routledge 2003, s. 214 f. 47 Fairclough, s. 209─211.
48 Vad gäller ’rum ─ tid’ (’space ─ time’) skriver Fairclough i ”Glossaries”: ”The term ’space ─ time’ is used to
register the view that it is difficult or even impossible to treat space and time as different qualities. Space and time are not just naturally given. Space ─ times are social constructs, different social orders construct space ─ times differently, and constructions of space time are dialectically interconnected with other social elements in the construction of a social order as networks of social practices. […] Bakhtin’s concept of ‘chronotopes’ is also of relevance here. ( Bakhtin 1981, Bourdieu 1977, Giddens 1991, Harvey 1996a), s-. 224. ‘Hegemony* se Fairclough, 2003, s. 61.
49 Börjesson, Mats, Palmblad, Eva (red), Diskursanalys i praktiken. Liber 2007 s. 10. 50. Börjesson, Palmblad,”Stora och små diskurser”, s. 8.
23
i Karlskrona, som bland annat framkommer i mitt material från domstolsprotokoll, baptistförsamlingens protokoll och nedtecknade intervjuer.
Material
För att hitta material som kan besvara mina frågor om Anette Larssons livsvärld särskilt med fokus på tiden och platsen åren 1912 ─ 1916 på Sturkö/Tjurkö och i Karlskrona, har jag sökt i dokument från Blekinge Museum, Arkivcentrum Syd i Lund, Krigsarkivet i Stockholm och Karlskrona stads arkiv. För att lägga hennes livspussel har jag fått faktauppgifter från
Födelse- och dopböcker för Sturkö församling för åren 1895 – 1913,1915 angående barn
födda utanför äktenskapet samt uppgifter kring familjen och släkten och Födelse- och
dopböcker från Karlskrona stads församling för år 1915 eftersom Anette är mantalsskriven i
denna församling. Ett annat viktigt material har varit utredningen om ”Utom äktenskapet
födda barn” av Kungliga Statistiska Centralbyrån i Stockholm, som kom år 1914. Dokument
kring den utpekade barnafadern har varit Födelse-och dopböcker från Moheda
församling1893 samt Rulla för N:r Berg, Hugo, Riksarkivet i Stockholm Genom Blekinge
museum har jag fått dokument angående stenhuggarmiljön. Värdefullt har varit att kunna använda lundaetnologen Jonas Frykmans intervjumaterial från 1960- och 1980-talen. I domstolsprotokoll från Östra häradsrätten har jag funnit brott begångna av stenhuggare. När det gäller mina undersökningar kring religiösa etiska idéer har protokollen från Karlskrona/Sturkö baptistförsamlings arkiv varit betydelsefulla för förståelsen av en frikyrklig miljö. Artiklar och annonser i Blekinge Läns Tidning används från nittonhundratalets två första decennier som reflektioner över lokala händelser, med fokus på det kulturella utbudet och aktuella händelser i världen åren 1912-1915. Jag valde denna tidning då den hade störst spridning. Tidningen som sade sig vara frisinnad och oberoende liberal, utkom dagligen och hade 1911 en upplaga på 3500 exemplar.52Janrik Bromés Karlskrona stads historia. Del III, 1862
─ 1930,som utkom år 1930, har också varit en värdefull källa.
Materialet till den övergripande diskursen om moderniteten har jag hämtat från Sven-Erik Liedmans I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria och vad gäller dokumentationen kring samhällets lagar använder jag Jan Sundins forskning, framställd i För Gud, Staten och
52 Blekinge Läns Tidning utkom med första numret den 18/12 1869 och kallade sig för sant liberal och ville vara
”ett mäktigt medel för folkets frihet och verkliga förbättring.” Tidningen ville stå i kontakt med den s.k. folkrörelsen. Bromé, Janrik, Karlskrona stads historia. Del III, 1862 ─ 1930. Karlskrona MCMXXX. S. 487.
24
Folket. Brott och rättskipning i Sverige 1600─1840.53 I kapitlen ”Till religionens försvar” och
”Pragmatism och religiöst nit” kan man läsa om lagstiftning kring kvinnor, äktenskap och sexualitet samt världsliga och kyrkliga rättsförhållanden och normer för familjebildning. När jag undersöker frireligiösa normer och värderingar i den övergripande diskursen utgår jag från Alarik Klefbecks avhandling från år 1928, Etiska idéer i svensk frikyrklig
väckelsereligiositet.54 Avhandlingen känns som ett viktigt samtida dokument då dess
forskning tar upp de frågor uppsatsen handlar om. Björn Cedersjö påpekar i sin avhandling
Bortom syndakatalogen att Klefbeck själv tillhörde svenska kyrkan och viss kritik för partiskhet riktades mot hans avhandling.55 Ett annat tidsdokument i dessa frågor är Wecko-Posten, baptiströrelsens dagliga tidning, vars målsättning formulerades med orden ”för befrämjande af gudsfruktan, nykterhet, religionsfrihet och sann upplysning.”56 Tidningen innehåller också uppbyggelseartiklar, bibelstudier, ledare anknuten till Baptistförsamlingen, brev och in─ och utrikes om utrymmet medger.
Vad gäller teoretiska utgångspunkter, metod och material kommer jag att arbeta integrerande, vilket innebär att materialet, det vill säga Anette Larssons livspusselbitar, blir en del av analysen. Viktigt är att som uppsatsskrivare och forskare vara medveten om tillvarons perspektivbundenhet.57 För mitt arbete och min analys innebär detta en medvetenhet om att
materialurvalet är gjort av mig som författare.
53 Sundin, Jan, För Gud, Staten och Folket. Brott och rättskipning i Sverige 1600─1840.Lund 1992. 54Klefbeck, Alarik, Etiska idéer i svensk frikyrklig väckelsereligiositet, Stockholm 1928.
55 Cedersjö, Björn, Bortom syndakatalogen. En studie av svensk frikyrklig etik från 1930─talet till 1990─talet.
Teologiska fakulteten i Lund 2001, s. 21.
56 Wecko-Posten. Information på förstasidan. Universitetsbiblioteket, Lund. 57 Börjesson, Palmblad, Diskursanalys i praktiken, s. 12.
25
Kapitel II
Den övergripande diskursen
Inledning
I denna del av uppsatsen vill jag studera texter och strukturer i den övergripande diskursen som dialektiskt kommunicerade med de lokala diskurserna som utgjorde Anette Larssons tid och rum. Här vill jag knyta an till min teoretiska utgångspunkt att målet är att förstå hur problem uppstår och hur problemet är rotat i ett socialt liv och att genom kritiska studier säga något om tid och rum, och om de förhärskande maktstrukturerna vad gäller kön och klass. Först behandlar jag den så kallade moderniteten, som innebar en förändrad syn på ’världen’ utifrån ett rationalistiskt perspektiv och med denna den medföljande sekulariserings- och demokratiseringsprocessen. Därefter följer en redogörelse för och kommentarer till de lagar som hade betydelse för ogifta kvinnor och för barn födda utanför äktenskapet. Den sista övergripande diskursen handlar om den frikyrkliga etikens religiösa värld med dess normer och värderingar som de framkommer i olika typer av texter.
Moderniteten
Moderniteten som begrepp
Begreppet modernitet kan tolkas och beskrivas på olika sätt. I sin bok I skuggan av framtiden.
Modernitetens idéhistoria gör Sven-Erik Liedman, professor i idé- och lärdomshistoria, en
genomgång av modernitetens historia.58 En betydelsefull röst i den aktuella debatten om vad ’modernitet’ står för, menar Liedman, tillhör Seyla Benhabib. Hon vill se upplysningsprojektet som en strävan att förena den vetenskapliga och teknologiska framstegsprocessen med människors frihet och lycka.59 Liedman samtycker med Benhabib och använder hennes definition i sin syn på vad upplysningsprojektet handlar om.60
58 Liedman, Sven-Erik, I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria. Albert Bonniers Förlag. 1997.
(Bonnier Pocket 1997)
59 1986 utkom Benhabibs bok Critique, Norm, and Utopia , Benhabib är professor i filosofi och statsvetenskap
vid Yale University www.yale.edu/polisci/sbenhabib/papers.html .”The Enlightenment projekt of combining human freedom and happiness with the scientific-technologically based progress of productive forces”. Liedman s. 41.
