Fastighetsskatten är en av de mest uppmärksammade kapitalskat- terna i Sverige i modern tid. Som vi beskriver i kapitel 4 beskattas olika sorters fastigheter (småhus, hyreshus, industrifastigheter, obebyggd mark och så vidare) och skatten betalas av både privat- personer och företag. En komplicerande faktor när man ställer frågor om denna skatt är att Sverige sedan 2008 inte längre kallar sin statliga fastighetsskatt på bostäder statlig fastighetsskatt utan 4. För att svarspopulationen och resultaten ska vara nationellt representativa har vi använt populationsvikter.
»kommunal fastighetsavgift«. Därför skriver vi i början av frågan att vi med fastighetsbeskattning menar att man betalar en viss pro- centsats av bostadsvärdet i skatt varje år, och att Sverige hade en sådan skatt fram till 2008 då den ersattes av en mindre, kommunal fastighetsavgift. Svarsfr ek vens (pr ocent )
Varken bra eller dåligt Dåligt Bra 60 50 40 30 20 10 0 Vinst från bostads- försäljning Vinst från aktieförsäljning Ränta på bank- sparande Utdelning av aktier Vinster på lotto Företagare säljer sitt företag
Figur 5.1 Attityder till kapitalinkomstskatter.
Not: Frågan formulerades: »Tycker du att det är bra eller dåligt med en skatt … när man säljer sin
bostad och gör en vinst?/när man säljer aktier och gör en vinst?/när man får ränta på banksparan- de?/när man får utdelning på aktier eller fonder?/när man vinner på lotto?/när en företagare säljer sitt företag?« Alternativet »Bra« utgör summan av »Mycket bra« och »Ganska bra«. Alternativet »Dåligt« utgör summan av »Mycket dåligt« och »Ganska dåligt«.
57 procent vill inte införa en fastighetsskatt.
52 procent ger någon form av stöd för en fastig hetsskatt om den endast träffar dyra bostäder.
Vi ställer flera frågor om en fastighetsskatt på bostäder och re- dovisar svaren i figurerna 5.2 och 5.3. Frågorna gäller både skat- ten generellt och ifall den utformas på ett sätt som tar hänsyn till specifika aspekter, det vill säga att vi frågar vad folk anser om: • att bostäder ska beskattas
• att endast dyra bostäder ska beskattas
• att bostäder ska beskattas om en begränsningsregel införs så att folk med låg inkomst inte behöver betala för mycket skatt. Huvudresultatet i figur 5.2 är att det råder delade meningar om införandet av en fastighetsskatt på bostäder. När vi enbart frågar om en skatt på bostäder svarar 57 procent att de inte vill se en så- dan skatt (svarsalternativet »Instämmer inte alls«), medan endast 13 procent ger ett starkt stöd (svarsalternativen »Instämmer helt« och »Instämmer i stort sett«). Om vi även inkluderar gruppen som ger ett svagt stöd (svarsalternativet »Instämmer delvis«) uppgår de till 36 procent. På ett annat ställe i enkäten ställer vi samma frå- ga men kopplar skatten till sänkningar av andra skatter för att se i vilken grad attityden drivs av generella ståndpunkter kring skatte- höjningar. Intressant nog påverkas inte svaren nämnvärt.
Stödet för en fastighetsskatt på endast dyra bostäder är större, alltså en form av progressiv fastighetsskatt. Vi har medvetet inte angett vad som menas med en »dyr« bostad eftersom detta skulle kräva att man anger en siffra i kronor, vilket i sin tur skulle kom- plicera tolkningen eftersom människor har olika uppfattning om vad som är en dyr bostad. Andelen som tar avstånd från en fastig- hetsskatt sjunker från 57 procent till 44 procent när den endast träffar dyra bostäder. Gruppen som ger ett starkt stöd ökar till 29 procent, en dubblering, och om man även inkluderar de som ger ett svagt stöd är det 52 procent som ger någon form av stöd.
När en begränsningsregel inkluderas i en skatt på alla bostäder (alltså inte enbart dyra bostäder), vilket alltså är precis vad Sverige hade före 2008, sjunker motståndet ytterligare och stödet ökar. Andelarna som tar avstånd och som instämmer helt eller i stort sett är nu lika stora, 40 procent. Gruppen som instämmer delvis är 17
Svarsfr ek vens (pr ocent ) 60 50 40 30 20 10 0
Dyra bostäder Bostäder (om begränsningregel finns) Bostäder
Instämmer helt eller i stort sett
Instämmer delvis
Instämmer inte alls
Figur 5.2 Attityder till fastighetsskatt: svar på frågan om en skatt bör införas.
Not: Formuleringen i enkäten löd: »Här följer några frågor om fastighetsbeskattning. Att beskatta
en bostad innebär att man betalar en viss procentsats av bostadsvärdet i skatt varje år. Sverige hade en sådan skatt fram till 2008 då den ersattes av en mindre, kommunal fastighetsavgift. Vad tycker du om följande påståenden? En skatt på bostäder bör införas/En skatt på endast dyra bo- städer bör införas/En skatt på bostäder bör införas, men låt folk med låg inkomst betala mindre.«
57 procent ger någon form av stöd om begränsningsregel för låginkomsthushåll finns.
procent, vilket innebär att det verkar finnas en klar majoritet som stöder en skatt på bostäder så länge den har en begränsningsregel för hushåll med låga inkomster.
Vi har också tittat närmare på hur olika kategorier i befolk- ningen skiljer sig åt i attityder till skatt på bostäder. Figur 5.3 vi-
70 60 50 40 30 20 10 0 Svarsfr ek vens (pr ocent )
Dyra bostäder Bostäder med begränsningsregel Bostäder
Ålder 18–39 40–64 65–
Bostadssituation Äger
småhus bostads-Äger rätt
Hyr
Utbildning Grund-
skola Gymna-sium Hög-skola
Inkomst Lön < 67 000 kr/mån Lön > 67 000 kr/mån
Figur 5.3 Olika befolkningskategoriers stöd till fastighetsskatt.
Not: Staplarna visar andelen som svarat »Instämmer helt«, »Instämmer i stort sett« och
De som äger sitt boen de är mest skeptiska till fastighetsskatt.
52 procent ger någon form av stöd för att införa en förmögenhetsskatt. sar hur ålder, bostadssituation, utbildning samt inkomst påverkar
inställningen. Mönstret som framträder är att människors attity- der till skatter är i linje med deras privata och framför allt eko- nomiska situation. De som äger sitt boende är mer skeptiska mot fastighetsskatten än de som hyr, och detsamma gäller de som har högre inkomst. Utbildningsnivå tycks också påverka attityden, men sambandet är inte enkelt utan störst stöd återfinns hos de med grundskola och de med högskoleutbildning, medan personer med högst gymnasieutbildning är mest skeptiska. Stödet för skatten är också något större bland de äldre, särskilt de över 65 år.