En översikt av de svenska kapitalskatterna ges i tabell 4.1. Tabellen återger intäktsnivåer utvalda år sedan 1991 och deras andel av bnp. Det framgår att några skatter har försvunnit och andra har tillkom- mit. De totala intäkterna har varierat över tiden. Efter en uppgång på 1990-talet har kapitalskatternas andel av bnp sjunkit från drygt 7 till cirka 5 procent. Samma utveckling går att se om man betrak- tar kapitalskatternas andel av de totala skatte intäkterna.
Man kan mäta kapitalbeskattningens storlek och betydelse på olika sätt. Skatteintäkter i relation till ekonomins storlek eller de totala skatteintäkterna är de vanligaste måtten. Fördelen med intäktsmåttet är att det är lätt att observera, är jämförbart över tid och även fångar in förändringar i skattebasens konstruktion (undantagsregler, komponenter, värderingsregler). Skattesatser, ofta marginalskattesatser, är ett annat vanligt mått som visar hur mycket skatt man måste betala för varje extra krona i kapitalin- komst, en relevant aspekt i de flesta ekonomiska beslut. Skattesat- ser är också jämförbara över tid, men underliggande viktiga fakto- rer gällande fribelopp, undantagsregler eller inflationens inverkan innebär att den effektiva skattesatsen ofta kan skilja sig från den formella skattesatsen i såväl nivå som trend över tid.1
1. För en diskussion om svensk kapitalinkomstbeskattning och dess historiska utveckling, se Du Rietz, Johansson och Stenkula (2015) samt Henrekson och Stenkula (2015).
Uppdelning mellan kapitalinkomster och kapitalstockar. Uppdelningen mellan kapitalinkomster och kapitalstockar är,
som vi redan har diskuterat, inte uppenbar. Huruvida en skatt på fastigheter tas ut på kapitalvärdet (stocken) eller schablonberäknad intäkt (inkomsten) behöver inte påverka det totala skatteuttaget. Vi följer de konventionella uppdelningar som görs i forskningslittera- turen och det statistiska underlaget i den fortsatta presentationen.
Jämförelser mellan länder är viktiga för att få perspektiv på
Tabell 4.1 Kapitalskatter i Sverige, intäkter i miljarder kronor (2016 års priser).
1991 2005 2016
Statlig fastighetsskatt på småhus/tomt 12,1 20,7 0,7 Kommunal fastighetsavgift på småhus 16,8 Statlig fastighetsskatt på lokaler, industrier m.m. 10,3 7,2 15,8 Skatt på kapitalinkomst, netto 0,9 25,6 58,0 Expansionsfondsskatt, netto 0,2 0,0 Kupongskatt för utomlandsboende 0,4 3,2 5,7 Avkastningsskatt (pensions- och kapitalförsäkring) 4,3 13,5 3,5
Stämpelskatt 9,5 8,8 12,3
Förmögenhetsskatt 3,5 5,6 –
Arvs- och gåvoskatt 2,2 1,0 –
Skatt på företagsvinster (bolagsskatt) 32,7 103,8 108,6
Övriga kapitalskatter 6,0 0,3 0,1
Samtliga kapitalskatter 82,0 189,9 221,5 Andel av totala skatter 7,3 % 12,4 % 11,4 % Andel av BNP 3,6 % 5,8 % 5,0 %
Svårt jämföra kapi talbeskattningens omfattning och tren der mellan länder.
Kapitalinkomst skatten den främsta kapitalskatte intäkts källan i Sverige.
Sverige har nästan lägst uttag från förmögen hetsrelaterade skatter.
Trend mot minskade förmögenhetsrela terade skatter.
beskattningens omfattning och trender. Det finns dock problem, exempelvis på grund av att vissa länder beskattar kapitalinkoms- ter och arbetsinkomster gemensamt, medan andra (däribland Sverige) beskattar dem separat. Uppdelningen mellan företag och individ görs ibland på olika vis. Nedan presenterar vi två figurer baserade på oecd:s officiella statistik över skatteintäkter som bygger på sammanställningar gjorda av oecd i syfte att vara jäm- förbara mellan länder.
Figur 4.1 redovisar den sammanlagda kapitalskatteintäkten som andel av bnp i de rikaste västländerna 2015. I samtliga länder utgör bolagsskatten den största intäktskällan, medan fastighets- skatter är den näst vanligaste intäkten i de flesta länderna. Sverige ligger strax under oecd:s genomsnitt sett till de totala skatterna, men sticker ut som det land där kapitalinkomstskatten på indivi- der har störst betydelse. I många länders statistik redovisas emel- lertid kapitalinkomster tillsammans med arbetsinkomstskatter- na, och deras nivå på kapitalinkomstskatten skulle därför höjas om de i stället räknades som kapitalskatter.
Det finns också anledning att särredovisa vissa av de skatter som faller på hushållens kapitalägande, såsom fastigheter, för- mögenhet och arv och gåvor (vilka dock även kan ses som en in- komst när den fås). Figur 4.2 visar skatteintäkter som andel av bnp för skatter uppdelade mellan dessa former av kapital. Sverige ligger här i botten av fördelningen, med nästan lägst skatteuttag från förmögenhetsrelaterade skatter. Vi saknar helt intäkter från förmögenhets-, arvs- och gåvoskatter eftersom dessa inte längre beskattas i Sverige, men även när det gäller nivån på intäkter från fastighetsskatter ligger Sverige bland de allra lägsta.
Trenden de senaste decennierna har gått mot en minskad bety- delse av förmögenhetsrelaterade skatter. Både förmögenhetsskatt,
arvs- och gåvoskatt har förvunnit i många länder. Figur 4.3 visar förändringen i intäkter från förmögenhetsrelaterade skatter som andel av bnp från 1991 till 2015. Sverige sticker ut på två sätt, dels genom att vara det land där minskningen har varit störst, dels, och framför allt, genom att minskningen inte enbart skett via läg- re intäkter från skatter på förmögenhet, arv och gåvor utan även via lägre intäkter från fastighetsskatten. Som framgår av figur 4.3
Figur 4.1 Kapitalskatteintäkten i OECD, 2015 (procent av BNP).
Källa: OECD Revenue Statistics.
8
6
4
2
0
LuxemburgFrankrik e
ItalienBelgien Storbrit
annienSchweiz USADanmarkNorge
SVER IGE Spanien Irland Nederländerna Finland Österrik e Tyskland Procent av BNP
Bolagsskatt Kapitalinkomstskatt Fastighetsskatt Förmögenhetsskatter Arvsskatt
Fastighetsskattens bety delse har ökat i många länder, men inte i Sverige.
Figur 4.2 Skatt på fastighet, förmögenhet och arv, 2015 (procent av BNP).
Not: Gäller individers skatter. Källa: OECD Revenue Statistics.
4 3 2 1 0 Frankrik e LuxemburgBelgien It alien USA Storbrit
annienSpanienDanmarkSchweiz Irland Nederländerna Finland NorgeTysklandSVERIG E Österrik e Procent av BNP Fastighetsskatt Överlåtelseskatt Förmögenhetsskatter Arvsskatt
har fastighetsskatten ökat i betydelse i många andra länder. I de länder där dess betydelse sjunkit beror detta främst på fallande bo- stadsvärden, i Sverige, däremot, beror minskningen framför allt på sänkta skattesatser.
Figur 4.3 Förändring i förmögenhetsrelaterade skatter 1991–2015 som procent andel av BNP.
Not: Gäller individers skatter. Källa: OECD Revenue Statistics.
2,5 2 1,5 1 0,5 0 –0,5 –1 SVER IGE Österrik e Nederländerna
USA Norge IrlandTysklandFinlandSchweiz
DanmarkSpanienLuxemburgFrankrik e ItalienBelgien Storbrit annien Procentenheters förändring Fastighetsskatt Överlåtelseskatt Förmögenhetsskatter Arvsskatt
Kapital och arbets inkomster beskattas separat i Sverige
Parallella system: beskatt ning av faktisk inkomst och schablonbeskattning.