Ett alternativt sätt att studera förmögenhetsojämlikheten erbjuds av affärspressens återkommande sammanställningar av de allra ri- kaste svenskarnas förmögenhetsstatus. Sedan 1980-talets början har ett antal tidningar publicerat listor över de rikaste svenskarna och deras förmögenheter samt beskrivningar av hur dessa rike- domar har uppkommit. Liknande listor finns även i andra länder, kanske mest kända är de som årligen publiceras i det amerikanska affärsmagasinet Forbes.
I Sverige har tidningarna Affärsvärlden, Månadens Affärer och Veckans Affärer presenterat listor över de rikaste familjerna och individerna med början 1981, då listan innehöll 26 förmögenhe-
178 miljardärer i Sverige.
De superrika är en extremt kapitalstark skara aktörer.
ter. År 2016 innehöll den 178 miljardärer. Att fokusera på en så exklusiv grupp i samhället kan tyckas extremt och ointressant, men en hel del talar emot en sådan inställning. Förmögenhets- beloppen som ägs av denna grupp är betydande. De 154 svenska miljardärsfamiljer som 2016 bodde i Sverige förfogar över 1 136 miljarder kronor, vilket motsvarar 6,5 procent av den totala priva- ta nettoförmögenheten i riket och nästan lika mycket som statens totala nettoförmögenhet (1 176 miljarder). Om vi därtill lägger de 38 svenska miljardärsfamiljer som bor utomlands uppgår de su- perrikas förmögenhet till 2 220 miljarder kronor, eller 13 procent av hushållens (och utlandssvenskarnas) totala kapital, ett belopp som är nästan lika stort som hela statens nettoförmögenhet plus värdet av den samlade socialförsäkringssektorn, det vill säga det statliga pensionssystemet. Med andra ord är dessa superrika ingen marginell grupp i samhället, utan en extremt kapitalstark skara aktörer. Ytterligare en anledning till att studera denna ekonomis- ka elit är att den återspeglar vilka aktiviteter som belönas i den svenska marknadsekonomin, vilka sektorer som dominerar samt om de rika är entreprenörer eller arvtagare.
Datamaterialet över superrika svenskar har insamlats från nämnda affärstidningar och täcker 26 av de 36 år som gått sedan den första listan publicerades.13 Materialets trovärdighet är av- hängig kvaliteten på det journalistiska arbete som ligger till grund. Att kartlägga rika familjer och deras innehav är komplicerat. De största felkällorna finns i värderingen av bolag som inte är börs- noterade, dokumentation av skulder samt tillgångar vid sidan av huvudinnehavet.
13. Tidigare listningar från 1950- och 1960-talen finns också, men dessa baseras på delvis annorlunda metoder för insamling och beräkning och är därför inte fullt jämförbara; se till exempel sou 1968:7 eller Henrekson (2015).
Den rikaste 0,001 procenten äger 6 procent av den privata förmögenheten. Figur 3.6 visar de superrikas förmögenhetsandel under perioden
1981–2016. Data utgörs här av de runt 40 superrika svenska famil- jer som bor i Sverige och som utgör den rikaste 0,001 procenten – den rikaste hundratusendelen – av alla hushåll och deras andel av landets totala privata förmögenhet. Anledningen till att vi här följer en mindre grupp än hela listan av alla rika är att detta är den största andelen som går att följa över hela tidsperioden, vilket därmed ger en jämförbar bild över tid. Andelen har ökat markant över tid, från 1 procent till 6 procent, vilket motsvarar en ökning från 1 000 till 6 000 gånger medelförmögenheten i samhället – och en långt större andel av medianförmögenheten. Trenden påverkas inte av om vi varierar den exakta gruppstorleken i toppen.14 Att kurvan hoppar lite upp och ned beror delvis på skillnader i insamlingsmetod i det underliggande materialet, men delvis även på real ekonomiska för- mögenhetsförändringar. Exempel på de senare är de krisepisoder som Sverige genomlevt: 1990-talskrisen syns i form av ett fall 1992, it-bubblan syns i uppgången 1999–2000 och fallet därefter, och finanskrisen 2008 och rekylen därefter syns också tydligt.
Man kan fråga sig om denna svenska utveckling är unik eller om vi ser liknande mönster i andra västerländska ekonomier. Ty- värr vet vi inte lika mycket om de rikas situation i alla länder, och det finns endast ett fåtal exempel på sammanställningar som möj- liggör en systematisk jämförelse. Ett sådant är usa och tidningen
14. Trenden är densamma om vi använder den rikaste 0,002 procenten (cirka 70–90 familjer, observeras alla år utom två), 0,0007 procenten (cirka 30 familjer, den största andel som observeras samtliga år), enbart miljardärer i 1999 års priser (samtliga från 1999 och en delmängd för tidigare år) eller hela listan. Anledningen är koncentrationen i toppen: de allra rikaste står för merparten av förmögenhetsmassan och det spelar därför mindre roll hur många som inklude- ras längre ned på listan.
Forbes som har analyserats av de franska ekonomerna Emma nuel Saez och Gabriel Zucman.15 Att jämföra Sverige med usa är na- turligtvis inte oproblematiskt med tanke på storleksskillnaden. Samtidigt är parallellen intressant, eftersom länderna står för delvis olika kapitalistiska modeller när det gäller skattesystemets struktur och synen på ekonomiska och politiska incitament för kapitalbildning.
Den vänstra panelen i figur 3.7 visar utvecklingen av de super- 15. Saez och Zucman (2016).
6 5 4 3 2 1 0 Topp 0,001 % andel av total förmögenhet (%) 1985 1990 1980 1995 2000 2005 2010 2015
#)*#" #)*$" #)*%" #)*&" #)*'" #)*(" #)*+" #)**" #)*)" #))!" #))#" #))$" #))%" #))&" #))'" #))(" #))+" #))*" #)))" $!!!" $!!#" $!!$" $!!%" $!!&" $!!'" $!!(" $!!+" $!!*" $!!)" $!#!" $!##" $!#$" $!#%" 2015 $!#'"
Figur 3.6 Superrika svenskars förmögenhetsandel, 1981–2016.
Källa: Egna beräkningar utifrån material i Affärsvärlden, Veckans Affärer och Månadens Affärer.
Totalförmögenheten (nämnaren) är total privat förmögenhet i Sverige, se Waldenström (2016, 2017).
Sverige visar samma utveckling för de super rika som USA.
Inkluderas svenskar i utlandet ökar förmögen hetsandelen dramatiskt.
För USA:s del bor de allra rikaste i landet. rikas förmögenhetsandel i Sverige och usa. Här visar vi andelen
för den största möjliga gruppen som finns i båda länder, de rikaste 0,00025 procent som utgör cirka 250 familjer i usa och 10 famil- jer i Sverige. Resultaten visar att nivå och ökningstakt är nästan identiska i de båda länderna. I början av 1980-talet ägde de super- rika cirka 1 procent av all privat förmögenhet och trettio år senare ägde de cirka 3 procent.
Påverkas bilden om man tar hänsyn till superrika som bor ut- omlands? Sveriges relativt höga kapitalskatter under 1960- och 1970-talen har ibland pekats ut som orsaken till att ett antal super- rika svenskar valde att flytta både sitt kapital och sig själva ut ur landet. Den högra panelen i figur 3.7 visar att detta påverkar bild- en av de superrikas position i Sverige. När vi inkluderar svenskar i utlandet ökar förmögenhetsandelen dramatiskt. Effekten beror delvis på hur man behandlar Ingvar Kamprads enorma förmögen- het: om den inkluderas ökar andelen mellan två och fyra gång- er, om den inte räknas in fördubblas andelen i början av perioden medan den på senare år endast ökar marginellt. När vi gör samma övning för usa uteblir effekten nästan helt, och förmögenhetsan- delen förändras nästan inte alls.16 Förklaringen är helt enkelt att de allra rikaste amerikanska medborgarna bor i usa, varför deras nationella data också är representativa för den globala kapital- koncentrationen.
16. Vi gör denna justering genom att addera förmögenheterna som ägs av de amerikaner som bor utomlands enligt Forbes globala miljardärslistning till de förmögenheter som Forbes 400 listar över de rikaste amerikanerna boendes i usa.
Figur 3.7 Superrika i hemlandet och utomlands: Sverige och USA, 1981–2016 (förmögenhetsandel, procent).
Källa: Sverige; se figur 3.6. USA; se Saez och Zucman (2016, appendix tabell B13), som baseras på
de som bor i hemlandet i Forbes 400 samt egna beräkningar av utlandsamerikaners förmögenhet utifrån Forbes globala miljardärslistor. Naturligtvis justeras även nämnaren när utlandsför- mögenheterna adderas till den nationella privata förmögenhetstotalen.
4 3 2 1 0 10 8 6 4 2 0 Topp 0,00025 % andel av privat förmögenhet
I hemlandet I hemlandet och utomlands
Topp 0,00025 % andel av
privat förmögenhet
1980 1990 1980 2010 1980 1990 1980 2010
Svenskar i Sverige Amerikaner i USA Svenskar i Sverige Svenskar i Sverige och utomlands Svenskar i Sverige och utomlands (exkl. Kamprad) Amerikaner i USA Amerikaner i USA och utomlands