Attraktiv arbetsgivare

För att besvara studiens första frågeställning gällande studenternas uppfattningar angående vad som är attraktivt hos en framtida arbetsgivare, delfenomenet attraktiv arbetsgivare, har fyra teman identifierats vilka består av: första jobb,

drömarbetsgivare, attraktionsfaktorer samt avstå anställning. Varje tema består i

sin tur av ett antal olika kategorier som innehåller studenternas skilda uppfattningar för respektive tema (se Tabell 1). Dessa kategorier bildar vardera temas utfallsrum. Utfallsrummet för temat första jobb består av kategorierna:

intressanta arbetsuppgifter, ledare samt erfarenhet. Utfallsrummet för temat

drömarbetsgivare består av kategorierna: utveckling, egenintresse samt

egenföretagare. Utfallsrummet för temat attraktionsfaktorer består av

kategorierna: utveckling, trivsel, samhällsnytta samt ledarskap. Slutligen består det sista utfallsrummet, för temat avstå anställning, utifrån kategorierna:

värderingar, arbetsuppgifter, arbetsgivarens karaktär samt rykte. Respektive

tema presenteras följaktligen utifrån dess utfallsrum.

4.3.1 Första jobb

Det var få variationer i intervjupersonernas uppfattningar gällande hur de bedömer sina chanser till ett första jobb efter avslutade studier. Intervjupersonerna beskriver sig själva som eftertraktade och kritiska på arbetsmarknaden. Däremot varierar deras uppfattningar kring var de vill arbeta samt hur de kommer sig att de vill arbeta just så när de tagit examen. Några av intervjupersonerna vill arbeta på ett mindre nystartat företag där de får vara en del av utvecklingen. Andra anser att det är av stor vikt att arbetsgivaren är framgångsrik och etablerad medan vissa intervjupersoner menar att det beror på. De menar att det finns en charm i ett mindre nystartat företag, men att ett större etablerat företag innebär trygghet och säkerhet. Skillnaderna i studenternas uppfattningar om var de vill arbeta när de är klara har kategoriserats in till tre olika kategorier som utgör utfallsrummet för temat första jobb. Dessa är intressanta arbetsuppgifter, ledare samt erfarenhet, och presenteras mer ingående nedan.

Intressanta arbetsuppgifter

För några av intervjupersonerna är intressanta arbetsuppgifter det viktigaste vid ett första jobb. De uttrycker att de eftersträvar intressanta arbetsuppgifter som är stimulerande och inriktade mot deras egna intressen. Vad som menas som intresse bygger främst på deras val av masterinriktning, men även på en strävan och utforskande av att finna vad som är intressant. Följande citat belyser masterinriktningens påverkan vid valet av första jobb.

[...] någonting relaterat inom en kombination av IT och management. För jag gillar det här med management och jag ser IT mer som ett verktyg för att kunna utveckla någonting framöver. [...] ett exempel kan vara typ sjukvården. Nu är det en väldigt komplex bransch men den tycker jag är väldigt spännande för vi behöver digitalisera sjukvården, och där behöver man IT för själva

digitaliseringen men jag själv vill jobba med management för jag själv vet att jag är inte den bästa programmeraren, jag är inte så bra på det men jag gillar det här med att se olika perspektiv och se på det (IP 10).

Nästkommande citat visar på drivet av att finna ett jobb som är roligt och intressant genom att prova på olika delar av IT-området.

[...] jag vill ju bredda min kunskapsbas och prova på mycket se vad finns, vad är det som är intressant, vad tycker jag är intressant? Vad brinner jag för? Och det har jag väl inte riktigt hittat eftersom det är ett så brett område liksom som vi pluggar nu jag har läst allt från både matte och fysik och IT och programmering och sådär så man har inte hunnit smalna av sig så mycket än. Så det hoppas jag väl kanske kan vara nice och göra. För jag har ju typ ett år på mig, lite mindre då att försöka känna efter lite vart jag vill ta vägen, men mycket handlar om att prova på mycket, se vad jag tycker är intressant, kör på det. Så länge jag har kul på vägen det är typ det viktigaste (IP 2).

Ledare

En tydlig variation som framkommer är att endast en intervjuperson uppfattar ledarens roll som viktig vid valet av en första arbetsgivare. Att ledaren ska vara ung samt ha energi och passion lyfts upp som väsentliga element vilket nedanstående citat visar.

Asså det är typ ett ställe som jag tänker att där skulle jag kunna tänka mig att jobba liksom direkt om jag var klar liksom och inte hade något annat för mig så där skulle jag kunna jobba direkt och det är ett litet konsultföretag som heter

företagsnamn i stad. [...] det är för att han som är VD där han är extremt bra,

liksom hyfsat ung liksom 28–29 liksom och de är såhär stor skillnad då det är så mycket energi liksom när man kommer till arbetsplatsen (IP 3).

Erfarenhet

Några intervjupersoner uppfattar att de fortfarande är kluvna till var de vill hamna efter avslutade studier. De är osäkra på vad för typ av arbetsgivare samt mer specifikt vilka arbetsuppgifter de vill utföra. Fokus vid valet av ett första jobb efter studierna ligger därför istället i att prova på olika typer av arbetsuppgifter för att tillägna sig erfarenhet. Dessa intervjupersoner uttrycker alltså att de inte är särskilt kräsna vid valet av ett första jobb, då varje val är ett sätt att få mer arbetslivserfarenhet men även ett sätt att få insikt om vad de mer specifikt vill arbeta med i framtiden. Följande citat exemplifierar ovanstående resonemang angående att prova sig fram.

Jag vet inte, men ja det är väl klart man funderar, men jag känner inte att jag vet. Eftersom jag testat så lite, eller det är väl därför jag söker sommarjobb och grejer för jag vill bara testa lite olika arbetsplatser. Men jag är typ lite taggad på att vara konsult, bara för att man kan testa runt lite och hänga på lite olika ställen liksom

och då tänker jag att man hittar nåt som man gillar lite extra mycket och försöker stanna där liksom (IP 5).

4.3.2 Drömarbetsgivare

Intervjupersonernas uppfattningar varierar när de benämner en specifik drömarbetsgivare. Somliga studenter beskriver större företag som attraktivt, andra att mindre företag lockar mer, medan vissa ser sig själva som sin drömarbetsgivare. Vidare är det få studenter som direkt kan ange befintliga företag som exempel och vad som karaktäriserar dessa, då de menar att de ännu inte har någon konkret drömarbetsgivare. De beskriver istället olika önskvärda faktorer som deras drömarbetsgivare ska präglas av. Dessa variationer utgör utfallsrummet för temat drömarbetsgivare, som mynnar ut i följande tre kategorier; utveckling, egenintresse samt egenföretagare.

Utveckling

Några intervjupersoner uppfattar att chans till personlig utveckling är det som främst karaktäriserar deras drömarbetsgivare. Att arbetsgivaren ska satsa långsiktigt på sina anställda och värna om dem genom att erbjuda formell utveckling. Utvecklingen uttrycks även i form av karriärutveckling och genom utlandsmöjligheter. Dessa två skilda syner på utveckling tydliggörs i följande citat.

Asså nä asså inte som jag kan nämna vid namn så nån speciell, utan jag är mer, jag vet att jag vill jobba på ett stort företag typ, det är typ det [...] det känns som att typ en karriärväg är lite tydligare och det är liksom lätt, oftast om dom är större företag så är dom internationella och man har liksom chans till att åka utomlands och göra lite kul grejer det tror jag (IP 6).

Mindre företag den arbetsplatsen verkar väldigt nice och fokuserad på att

utveckla personer och att det liksom ska vara, jobbar du där så är du där för att stanna och utvecklas med dom. Jag vet inte, lite svårt att beskriva. Men det verkar vara som en bra arbetsplats (IP 4).

Egenintresse

En annan variation som synliggörs i utfallsrummet är att en drömarbetsgivare är någon som faller i linje med ens egna intressen. Här kan det handla om såväl ett privat intresse eller ett akademiskt intresse. Vissa intervjupersoner har specifika masterinriktningar som de menar styr och till viss del begränsar valet av arbetsgivare. Följande citat tydliggör ovanstående resonemang.

Eh, vette fan alltså, men jag vet inte, nått coolt AI-företag liksom. Asså jag är lite inne på och söker jobb där på, företagsnamn heter det, de håller på med så här självkörande bilar liksom och håller på med mjukvara för att detektera typ djur och grejer för att så här bilen ska bromsa liksom. Sånt där verkar fett coolt tycker jag. Men ehh nåt där… Jag går ju AI-inriktning liksom så det vore ju coolt att få använda det till nåt nyttigt liksom, typ bilar eller vad som helst. Så aa men nått sånt liksom (IP 5).

Vidare lyfts det att den ultimata drömarbetsgivaren är ett företag där privata intressen och hobbys kan kombineras med jobb. Det redogörs som följande:

[...] det hade varit väldigt roligt att jobba på ett företag som utvecklar applikationer som har liksom med träning att göra [...] Musik tycker jag också är jättekul om man kan jobba på nåt företag som, ah men jag har kollat runt vad typ Universal Music och Sony Music erbjuder om man kan hamna där, Spotify också finns ju, ah men kombinera ens intressen med jobbet så att man inte så att det inte känns som ett jobb utan jag gör bara mitt intresse på arbetstid (IP 1).

Egenföretagare

Slutligen visar sig ytterligare en variation i form av kategorin egenföretagare, då vissa intervjupersoner istället menar att drömarbetsgivaren är dem själva. De lockas av att arbeta i ett företag som de själva har varit med och skapat från grunden med ett syfte som de själva finner är givande och intressant. Det känns även givande att få möjlighet att såväl påverka företaget men även följa med i företagets utvecklingsprocess. Resonemanget redogörs i följande citat:

Man pratar väl ofta om dom här Silicon Valley alltså Facebook, Microsoft, Google. Asså dom här jättarna liksom och det tror jag, jag skulle nog tycka det vore skitballt att jobba för dom, men jag skulle nog inte vilja jobba där livet ut, utan kanske prova på, spetsa sin kunskap, ta del utav liksom deras främsta linje och se vad man kan lära sig av det. Men min drömarbetsgivare är mig själv egentligen. Jag skulle helst vilja jobba för mig och med sånt som jag tycker är kul, åt mig, för att jag vill det. Inte åt någon annan (IP 2).

Att vara egenföretagare innebär även att arbetet får ytterligare en dimension genom att flera olika processer måste inkluderas vilket gör arbetet mer intressant. Det beskrivs på följande sätt:

[...] det är väldigt fascinerande för att arbetet blir så komplext för du måste hantera så många olika synfall för startar du ditt eget så måste du liksom ta hänsyn till marknadsföringen, du måste ta hänsyn till hur du sköter ekonomin samtidigt som du utvecklar en produkt och hur du liksom kan göra det effektivare och optimera verksamheten. Och jag gillar att bolla med alla dom fallen (IP 10). 4.3.3 Attraktionsfaktorer

Utifrån intervjupersonernas uppfattningar av vad som lockar vid valet av arbetsgivare, framkommer fyra skilda variationer. Det finns tre distinkta läger av skilda uppfattningar, dock med undantag av en student som skiljer sig från dessa tre grupper, därav består utfallsrummet av fyra kategorier. Denna student menar på att ledarskapet var det utmärkande för en attraktiv arbetsgivare, till skillnad från de tre större lägrena där de skilda uppfattningarna är centrerade till utveckling, trivsel samt samhällsintresse som attraktionsfaktorer. Nedan följer en

närmare beskrivning av kategorierna utveckling, trivsel, samhällsnytta och

ledarskap som således utgör utfallsrummet av kategorin attraktionsfaktorer. Utveckling

I föreliggande kategori beskrivs en attraktiv arbetsgivare utifrån utveckling. Denna variation redogör för uppfattningen om att utveckling antingen kan ske genom formell kompetensutveckling eller informellt i ett öppet och transparant arbetsklimat. Intervjuperson 5 redogör för detta och menar att “projekt som är givande” och “att man kan få hjälp av andra som är på samma arbetsplats” är viktigt och möjliggör utveckling. Likaså uppfattar intervjuperson 10 att utmaningar i arbetet är väsentligt för att kunna utvecklas. Nedan följer ett citat som beskriver det senast nämnda resonemanget.

För mig, skulle jag nog säga att dom ger mig möjlighet för mig att kunna utvecklas, att jag ser att jag själv kan lära mig väldigt mycket av dom och att det alltid är utmanande, att min tid är värt det här. Dels för företaget men även för mig, det skulle jag säga är viktigaste. Jag skulle säga kompetensutbildning det kan ju vara att jag får jobba med ett område som jag själv har frågat om för att jag själv vill kunna bli bättre på det och lära mig (IP 10).

Trivsel

Den andra kategorin består av variationen beträffande att en attraktiv arbetsgivare uppfattas utifrån trivsel. Uppnådd trivsel beskrivs genom roliga och intressanta arbetsuppgifter eller genom en social arbetsmiljö. För kategorin trivsel betonas vikten av att arbeta med “ett bra gäng” som medför en stark sammanhållning och som på så vis gör det kul på jobbet. Pingisbord, gemensamma luncher och företagsevent med arbetskollegorna uppfattas som önskvärda attribut som är viktiga för känslan av trivsel. “du inte bara går dit och jobbar och sen går hem utan man har ändå en stark relation till sina kollegor [...] jag tror det blir roligare om man lär känna sina kollegor mer än bara liksom arbetsmässigt” (IP 1). I likhet med föregående citat betonar även nästkommande citat vikten av att trivas med sina arbetskollegor.

Jo men det jag tycker, jag tycker att kollegor är bland det absolut viktigaste att ha, man ska trivas med dom man jobbar, man ska trivas… Man ska kunna jobba bra tillsammans, man ska tycka det är kul att jobba med tillsammans det ska liksom finnas ett liv som en grupp inte bara okej vi är tvungna att jobba tillsammans (IP 2).

Samhällsnytta

Ytterligare en variation i utfallsrummet bland studenternas uppfattningar av attraktionsfaktorer var att en attraktiv arbetsgivare uppfattas utifrån möjligheten att göra samhällsnytta. Denna variation belyser uppfattningen om att samhällsnyttan är viktigt i valet av arbetsgivare utifrån masterinriktning samt en

strävan att hjälpa andra. Följande citat redogör för samhällsnytta som variation under temat attraktionsfaktorer:

[…] eftersom jag vill jobba med medicin inom IT så känns det som att aa men jag vill ju hjälpa människor och då liksom det är lite det jag vill göra och då vill jag ju göra så mycket gott för så många som möjligt liksom (IP 8).

Ledarskap

Slutligen beskrivs den sista variationen av temat, där en attraktiv arbetsgivare uppfattas utifrån ledarskapet. En intervjuperson återkom ständigt till ledarskapet i frågan av vad som var den främsta attraktionsfaktorn hos en arbetsgivare. Intervjupersonen tar även upp organisationskulturen som viktig men menar att den är en förlängning av ledarskapet som genomsyrar hela organisationen. Intervjuperson 3 beskriver avslutningsvis organisationskulturen med fokus på ledarskapet som “allt, allt, allt. Det är ju det här med ledarskap och grejer. Allt. Allt”.

4.3.4 Avstå anställning

Tidigare presenterades skillnaderna i vad studenterna lockas av vid valet av en arbetsgivare. Som motsats till det är det av intresse att undersöka vad som skulle få studenterna att avstå från att ta en anställning hos en arbetsgivare. Dessa uppfattningar blir en indikator på hur arbetsgivare inte bör profilera sig för att vara en attraktiv arbetsgivare. Utifrån intervjupersonernas uppfattningar av vad som skulle få de att avstå en anställning hos en arbetsgivare, framkommer tre skilda variationer. Skillnaderna i studenternas uppfattningar om vad som skulle få de att avstå en anställning hos en arbetsgivare har kategoriserats in till tre olika kategorier som utgör utfallsrummet för temat avstå anställning. Dessa är

värderingar, arbetsuppgifter, arbetsgivares karaktär samt rykte, och presenteras

mer ingående nedan.

Värderingar

I föreliggande kategori beskrivs skälen till att avstå en anställning utifrån oetiska värderingar. Denna variation belyser uppfattningen om att intervjupersonerna skulle tacka nej till en anställning om arbetsgivarens värderingar var oetiska. Oetiska värderingar beskrivs på olika sätt av studenterna. Främst handlar det om huruvida arbetsgivarens värderingar står i linje med ens egna centrala värderingar eller inte. Intervjuperson 9 tydliggör ovanstående variation utifrån att hen skulle låta bli att ta en anställning hos en arbetsgivare “om dom håller på med någonting som är typ oetiskt eller nåt som man själv inte står för liksom, det skulle nog inte vara så nice att jobba med.” Nedanstående citat visar på att värderingarna i detta tidiga stadie, när man ska välja eller avstå från en anställning hos en arbetsgivare, bygger på vad man tror sig veta.

Ja du... svårt. Det är så svårt för man kan inte alltid få så mycket från en intervju, så men jag vet inte det är väl om det är så att man direkt vet att dom är otrevliga som jobbar där eller liksom att det är dålig moral, dålig liksom aa eller bara att man vet att dom har dåliga värderingar eller att dom satsat på fel saker så (IP 8).

Vidare beskrivs även variationen utifrån specifika oetiska aspekter som skulle kunna få studenterna att avsäga sig en anställning, där vapenproduktion nämns som den främsta anledningen. Variationen framkommer även när arbetsgivarens värderingar synliggörs i relationen till arbetstagarna. Intervjupersonernas uppfattningar tyder på att de skulle avstå en anställning om arbetsgivaren utnyttjar arbetstagarens arbetskraft. Följande citat exemplifierar denna gren av värderingskategorin.

Istället för att ha ett samarbete arbetsgivare-arbetstagare så vill dom snarare kanske se att aa men det är bara kompetens och utnyttja bara för att driva våra egen syn på det här eller vad man ska säga, det skulle också få mig att ta ett steg bakåt och inte riktigt vilja ha med dom att göra. Jag vill gärna ha en arbetsgivare som bryr sig om sina anställda och gärna ser dom som en resurs där man kan leva i symbios och utnyttja och ta del av varandra än att det snarare ska vara arbetstagare-arbetsgivare där arbetsgivaren bara bestämmer gör exakt såhär, såhär och såhär (IP 2).

Arbetsuppgifter

Den andra kategorin består av variationen beträffande att intervjupersonerna skulle avstå en anställning om arbetsgivaren inte kan erbjuda intressanta arbetsuppgifter. Intervjupersonerna betonar vikten av att arbetsuppgifternas karaktär ska generera trivsel samt tyngden i att ha frihet och möjlighet att påverka arbetsuppgifterna. Trots dessa skillnader kring arbetsuppgifterna är likheterna större eftersom båda uppfattningarna skulle få intervjupersonerna att avstå en anställning om arbetsuppgifterna var ointressanta. I följande citat beskriver intervjuperson 4 betydelsen av arbetsuppgifternas egenskaper.

Det är nog lite motsatsen från det i så fall [möjlighet att påverka]. Och eh, om man liksom får gå dit och se hur [...] eller liksom bara ren kod-talang är viktigt och inget annat, det skulle få mig väldigt inte intresserad så att säga. När de liksom bara fokuserar på att ’nu ska vi få ut det hära liksom i kvalitet och det ska liksom va en ren bra kod blablabla’, det ska va en bra produkt men inge fokus på andra saker, det skulle va jättetråkigt. Jag tror nog det är väldigt viktigt [arbetsuppgifterna] (IP 4).

Arbetsgivarens karaktär

Den tredje kategorin består av variationen beträffande att arbetsgivarens karaktär skulle kunna leda till beslutet att avstå en anställning hos en arbetsgivare. Det går endast att placera en intervjupersons varierande uppfattningar under föreliggande kategori. Det är däremot samma intervjuperson som tidigare poängterat vikten av typen av ledare och ledarskap hos arbetsgivaren som anser att en personlighetslös

arbetsgivare skulle få studenten att avstå från att ta en anställning. Citatet nedan visar på att ett företag måste ha “det lilla extra” för att denna intervjuperson inte ska låta bli att ta en anställning hos en arbetsgivare.

Ja om dom verkar liksom såhär… Ja men ingen personlighet till exempel. Företaget har inget såhär… Det finns ingen som tycker illa om det men det finns ingen som tycker om dom heller utan det är väldigt såhär plant liksom. Då tar man det för att det är väldigt konservativ organisation, dom håller sig helt plant liksom det händer ingenting. Det blir väldigt ointressant liksom [...] nej men jag vet inte. Ointressanta företag, så här man hör ingenting om dom, det är helt plant liksom (IP 3).

Rykte

Slutligen beskrivs den sista variationen av temat, där arbetsgivarens rykte är något som skulle kunna få intervjupersonerna att avstå från att ta en anställning hos en arbetsgivare. Ryktet som påverkar utgår främst från dåliga arbetsförhållande,