För att säkerställa en god forskningsetik följde studien Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) som behandlar samtyckeskravet, nyttjandekravet, informationskravet och konfidentialitetskravet.
Informationskravet ska säkerställa att studiens deltagare blir tilldelade relevant
information om både studiens syfte och dess utförande (Vetenskapsrådet, 2002). Detta uppfylldes genom att intervjupersonerna i en första kontakt tilldelades allmän information om vad studien ämnade till samt vad deras medverkan skulle innebära. Efter att intervjupersonerna därefter bekräftat sitt intresse att delta i studien mottog samtliga intervjupersoner både ett missivbrev och en GDPR- blankett via mail. GDPR-blanketten innehöll en redogörelse för hur intervjupersonernas personuppgifter skulle komma att behandlas i studien samt vilka parter som skulle kunna komma att ta del av uppgifterna. Blanketten redogjorde även för att intervjupersonernas personuppgifter skulle raderas från samtliga användningsområden efter att studien avslutats (Vetenskapsrådet, 2002). Vidare innehöll missivbrevet en mer ingående beskrivning av studiens syfte, hur intervjuerna var upplagda men även hur det insamlade materialet skulle komma att användas. I enlighet med nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002) informerades då studenterna om att materialet inte skulle komma att användas i något annat syfte än studien samt att allt material kopplat till intervjuerna skulle komma att raderas efter att studien avslutats.
Det redovisades även för vilka rättigheter intervjupersonerna hade, där det tydligt framgick att deltagandet var frivilligt och att intervjun när som helst skulle kunna avbrytas utan specifik orsak. Detta förtydligades inte bara i missivbrevet utan även muntligt inför samtliga intervjuer. På så vis uppfylldes likaså
samtyckeskravet, som syftar till att deltagarna själv har en rätt att bestämma över
sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Intervjupersonerna blev även informerade såväl muntligt som i missivbrevet att intervjuerna med deras godkännande skulle komma att spelas in men att deras medverkan skulle
behandlas konfidentiellt (Bryman, 2011; Vetenskapsrådet, 2002). Studien präglades därigenom av konfidentialitetskravet, som också genomsyrade bearbetningen av den insamlade empirin. Intervjupersonerna kodades om till IP 1, IP 2 och så vidare för att minimera chansen att avslöja en medverkandes identitet.
3.4.1 Personuppgiftsbehandling
I samband med datainsamlingsmetod samlades personuppgifter in. Personuppgifter som behandlades var kön, födelseår, programinriktning, studiestart samt examensår. Dataskyddsförordning GDPR skyddar sedan maj 2018 enskilda personers rättigheter och rätt till skydd av personuppgifter. Studien har genomförts och förhållit sig i enlighet med GDPR. Intervjupersonerna tilldelades information via mail innan intervjun om vilka personuppgifter som skulle samlas in samt hur studien skulle behandla dessa. Under intervjun fick intervjupersonen möjlighet att än en gång läsa igenom den skriftliga informationen om GDPR för den aktuella studien samt samtyckte muntligt till behandlingen. Intervjupersonen gav oss tillåtelse att förvara uppgifterna fram till att studien examinerats, därefter ska samtliga uppgifter raderas. Intervjupersonerna informerades angående deras rättigheter utifrån Vetenskapsrådets etiska riktlinjer (2017) och intervjun inleddes med att de muntligt behövde besvara frågorna “Samtycker du till denna behandling av dina personuppgifter?” och “Samtycker du till att delta i denna studie?”, dessa samtycken spelades in. Att inhämta samtycke, skriftligt eller muntligt, är obligatoriskt för korrekt hantering av personuppgifter enligt GDPR.
3.5 Kvalitetsaspekter
För att garantera att undersökningen genomförts med noggrannhet följer en beskrivning hur studien har kvalitetsgranskats. Trots COVID-19 har studien genomförts, slutförts och inte påverkat studien vilket bidrar till en styrka för föreliggande studie. Tillförlitligheten för studien har tagits i beaktning för att nå god kvalitet. Inom kvalitativ forskning består tillförlitligheten av olika delkriterier (Bryman, 2018). Trovärdigheten visar på att studien utförts i enlighet med de regler som finns och att intervjupersonerna som är en del av den social verklighet som studerats kan bekräfta att det som framkommit i intervjun uppfattats på rätt sätt (Bryman, 2018). Vid samtliga intervjutillfällen ställdes tolkande frågor kontinuerligt för att säkerhetsställa att utsagorna var rätt uppfattade av intervjupersonerna, därigenom klargjordes att det som framförts av intervjupersonerna var korrekt uppfattat. I slutet av intervjun bekräftade intervjupersonen att det gick bra att återkomma om något var oklart eller saknades i empirin vilket inte behövdes då allt var tillräckligt tydligt och informativt i utsagorna. Däremot framkom det i efterhand vid genomläsningen av intervjupersonernas utsagor att de hade svårt att separera statlig sektor från den offentliga sektorn. Då studien i detta läge inte mätte vad den avsåg att mäta togs
beslutet att ändra i studiens fenomen från statlig sektor till offentlig sektor, eftersom samtliga intervjupersoners svar berörde den offentliga sektorn i sin helhet. Studiens tillförlitlighet stärktes vid analysprocessen som följde Dahlgren och Johanssons (2019) fenomenografiska analysmodell bestående av sju steg samt med hjälp av den förhandlade samstämmigheten då analysens fenomen och kategorier växte fram.
Pålitligheten är den del som säkerställer att det som skapats är en genuin och
tillgänglig redogörelse för de olika faserna i studiens process (Bryman, 2018). I föreliggande studie eftersträvades hög pålitlighet genom ett utförligt beskrivet och genomarbetat metodavsnitt som redogjort för processens steg samt utförande. Genom en tydlig redogörelse tilldelas läsaren en möjlighet att sätta sig in i tillvägagångssättet för att bilda sig en egen uppfattning av studien. Tillvägagångssättet av analysarbetet genomfördes systematiskt och noggrant för att stärka studiens kvalitet. Innan de inspelade intervjuerna transkriberades beslutades tillvägagångssättet samt genomförandet av kodningen, i avsikt att nå en helhetsbild vilket även underlättade för det senare analysarbetet. Interbedömarreliabilitet beskrivs utifrån Bryman (2018) som ett strukturerat och konsekvent sätt att koda för att säkerställa kvalitet i undersökningen. Kvaliteten stärks utifrån hur enhetligt kodningen eller kategoriseringen av ett empiriskt material behandlas. Interbedömarreliabiliteten stärks även eftersom arbetsmodellen förhandlad samstämmighet användes vid bearbetningen och analysen av materialet.
Kvalitativa studier har fokus på det unika gällande det fenomen som studerats utifrån dess sociala verklighet (Bryman, 2018). I denna studie berörs variationer i uppfattningar från specifika individer, civilingenjörsstudenter i data, angående ett specifikt fenomen, att arbeta med IT inom offentlig sektor. I kvalitativa studier går det i strikt mening inte att generalisera resultaten i studien (Bryman, 2018). Studiens överförbarhet kan beskrivas utifrån att slutsatser och resultat från föreliggande studie gäller enbart för det studerade fenomenet, däremot kan möjligtvis vissa delar liknas vid eller överföras på andra snarlika fenomen (Patel & Davidson, 2011). Samtliga intervjupersoner uppvisade intresse av att ta del av studien som färdig produkt där de påtalade att det var nyttigt att reflektera kring studiens problemområde då de befinner sig i slutskedet av sina studier och snart ska ut i arbetslivet. Detta visar på att det finns en viss relevans för att resultaten praktiskt kan komma till användning.
Tillförlitlighetskriteriet möjlighet att styrka och konfirmera nås då studiens författare säkerställt att de agerat i god tro, då det inte går att nå fullständig objektivitet i samhällelig forskning (Bryman, 2018). Det ska således vara uppenbart att studiens författare inte färgats i den omfattning att det påverkar studiens genomförande samt slutsatser. I föreliggande studie har neutralitet
eftersträvats genom att inta ett reflekterande och självkritiskt förhållningssätt. Under studiens genomförande var det av vikt att inta ett kritiskt förhållningssätt både till teori men också till studiens tillvägagångssätt för att nå trovärdighet och därmed tillförlitlighet. Ett extra kritiskt förhållningssätt intogs eftersom författarnas förförståelse samt befintliga kunskap användes då intervjuguiden konstruerades samt då empirin samexisterade med teorin. Förförståelsen har även tagits i beaktning då både författarna tillhör Generation Y och har erfarenhet av att studera på statligt lärosäte. Att ta hänsyn till förförståelsen och tidigare kunskap är vanlig utifrån ett fenomenografiskt tillvägagångssätt (Dahlgren & Johansson, 2019). Att helt åsidosätta den egna förförståelsen är svårt vilket möjligen kan ha påverkat bearbetningen av data och tolkningsprocessen utifrån egna erfarenheter. Slutligen redogör Patel och Davidson (2011) för problematiken med att kvalitativa studier kännetecknas av en stor variation varpå det blir svårt att presentera ett facit för att uppnå god kvalitet, att finna entydiga regler, procedurer samt kriterier är följaktligen svårt.
4. RESULTAT
I följande kapitel presenteras studiens resultat. Kapitlet inleds med en presentation av den föreliggande studiens intervjupersoner. Vidare redovisas resultatets disposition i form av en tabell där studiens fenomen, delfenomen, teman samt kategorier presenteras. Därefter presenteras studiens delfenomen attraktiv arbetsgivare samt IT-arbete inom privat och offentlig sektor. Varje delfenomen presenteras separat med hjälp av teman och kategorier som utvunnits ur empirin. Temana samt kategorierna är ordnade horisontellt där ingen uppfattning är överordnad någon annan. Slutligen presenteras en sammanfattning där studiens frågeställningar besvaras.