Nedan redogörs det för studiens tillvägagångssätt, där inledningsvis 3.2.1
Litteratursökning beskriver hela förloppet av litteratursökningen. Det följs sedan
av 3.2.2 Datainsamlingsmetod, som beskriver hur genomförandet av insamlad empiri har fortlöpt. Avslutningsvis redogörs det för studiens forskningsdesign samt urvalskriterier i stycket 3.2.3 Forskningsdesign och urval.
3.2.1 Litteratursökning
För att få en ökad förståelse och kännedom av problemområdet undersöktes först tidigare forskning kring fenomenet. Bryman (2018) menar att det är av stor vikt att göra en genomgående och grundlig litteratursökning. Detta för att ta reda på vad som redan är känt inom området, vilka begrepp och teorier som tidigare använts, vilka metoder som använts, kartlägga om det råder några oförenligheter inom området samt ringa in de huvudsakliga bidragsgivarna för forskningsområdet. Även Trost (2010) förespråkar vikten av att göra en grundlig genomgång av vad som redan finns på området. Denna form av litteraturgenomgång benämns av Bryman (2018) som en traditionell narrativ genomgång och var något som inspirerade studiens litteratursökning.
Den grundliga litteraturgenomgången inleddes med att en bibliotekarie bokades in i syfte att ge inspiration och förslag på hur relevanta artiklar på bästa sätt kunde hittas. Informationsinsamling fortsatte därefter genom att använda databaserna Scopus och UniSearch via biblioteket på Linköping universitet. För att till en början kartlägga forskningsområdet bestod sökorden av följande: employer
branding, employer brand, brand, talent management, talent, TM practices, sector, generation Y, high performance, IT sector, IT organizations, IT industry, IT employees, private sector, public sector, corporate branding, internal marketing, recruitment, talent identification, reputations, SHRM, employer brand equity, CEBs (companies with employer brand), CWEBs (companies without employer brand), NPM samt New public management. Dessa sökord användes
både separat men även i kombination med varandra för att få en mer relevant och träffsäker sökning kopplat till problemområdet. För att ytterligare avgränsa och spetsa sökresultatet användes funktioner för att sålla ut såväl de mest citerade, nyaste och relaterade artiklarna. Genom de mest citerade artiklarna kunde även fler relevanta artiklar inom samma område hittades. Vidare så undersöktes även referenser från intressanta artiklar som resulterade i att litteratursökningen fortlöpte. Samtliga artiklar var även avgränsade till att vara peer reviewade, för att säkerställa att artiklarna blivit referentgranskade.
Några av de nyaste artiklarna visade sig vara begränsad åtkomst till och behövde därför beställas via Linköpings universitetsbibliotek. Vissa äldre artiklar visade sig även vara beställningsexemplar från Bokladan som är en del av Linköpings universitetsbiblioteks äldre arkiv. I och med det induktiva förhållningssätt som
präglade studien, var denna sökprocess något som kontinuerligt fortlöpte under studiens gång. För att kunna förklara och förstå resultatet som framställts i analysen har det inneburit att nya sökord utformats och tillkommit allteftersom analysarbetet utvecklats. Efter analysprocessen tillkom följande sökord: WOM
(Word-of-mouth), Instrumental-symbolic framework, Perceived person- organizational-fit, Herzbergs motivationsteori, motivationsteori.
3.2.2 Datainsamlingsmetod
Fejes och Thornberg (2019) betonar vikten av att studiens tillvägagångssätt sker i rätt ände, det vill säga att först identifiera fenomenet som önskas studeras, finna en lämplig metodansats och därefter anpassa metod för datainsamlingen utifrån vad som ska studeras. I den aktuella studien samlades datan därför in genom semistrukturerade intervjuer då studiens syfte var att skapa förståelse för intervjupersonernas subjektiva uppfattningar av ett specifikt fenomen, vilket Bryman (2018) beskriver möjliggörs genom semistrukturerade intervjuer. Detta bekräftade även Dahlgren och Johansson (2019) som menar att studier med en fenomenografisk ansats vanligtvis består av intervjuer som är antingen semistrukturerade eller tematiska.
Vidare utgick de semistrukturerade intervjuerna från en intervjuguide (se Bilaga 2) som utformades utifrån två identifierade teman, Attraktiv arbetsgivare och IT
inom privat och statlig sektor, som uppskattades kunna ge svar på studiens tre
frågeställningar. Varje tema präglades i sin tur av mer allmänt formulerade frågor där intervjupersonen fick en stor frihet att utforma sina svar. Frågor i en semistrukturerad intervju behöver heller inte vara bundna till någon specifik ordningsföljd (Bryman, 2018), vilket även präglade studiens intervjuguide. Utifrån Patel och Davidson (2019) hade intervjuguiden således en mellangrad av både standardisering och strukturering.
För att stärka intervjuguiden utfördes även en pilotintervju. Såväl Patel och Davidson (2019) som Bryman (2018) förespråkar att en pilotintervju kan vara fördelaktigt att ha utfört innan intervjuerna genomförs. Detta då intervjufrågor som kan upplevas som upprepande kan tas bort, samt att det även kan inspirera till nya frågor och aspekter som därefter kan läggas till (Bryman, 2018). Pilotintervjun visade sig vara värdefull då intervjuguiden reviderades på ett flertal punkter. En ny fråga tillkom gällande ryktets påverkan i valet av arbetsgivare, samt att frågor som upplevdes som upprepande togs bort. Genom pilotintervjun märktes det även att en begreppsförklaring var nödvändigt gällande privat sektor och statlig sektor, vilket medförde att detta tillkom som inledning till tema två. I detta stadie var statlig sektor separerad från offentlig sektor, detta kom dock att ändras under processens gång till att handla om offentlig sektor i sin helhet vilket beskrivs mer ingående under 3.3 Bearbetning och analys av data samt under 3.5
för att bättre passa den studerade målgruppens språkbruk. Detta kunde dock ha reviderats ytterligare. I efterhand hade språket kunnat bli allt mer förenklat och ledigt för att bättre kunnat tilltala intervjupersonerna. Förutom att förbättra intervjuguiden bidrog pilotintervjun även till att öka tryggheten hos intervjuarna inför de kommande intervjuerna. Kvale och Brinkmann (2014) redogör för tryggheten hos intervjuarna eftersom färdigheter att hålla i en intervju förbättras genom övning, vilket pilotintervjun stärkte.
På grund av den rådande pandemin (COVID-19) genomfördes samtliga intervjuer digitalt via Microsoft Teams. Förhoppningen var att hålla fysiska intervjuer, men då situationen kring COVID-19 drastiskt försämrades krävdes en snabb lösning vilket resulterade i digitala intervjuer. Samtliga intervjupersoner fick via mail en mötesinbjudan till Teams-forumet vilket möjliggjorde en följsam anpassning till den ändrade intervjusituationen. Genom de digitala intervjuerna medverkade intervjupersonen från en ansluten enhet, medan båda intervjuarna närvarade från en annan. Bryman (2018) beskriver att studiens kvalitet samt pålitlighet stärks när båda intervjupersonerna medverkar vid intervjuerna, det vill säga studiens interbedömarreliabilitet. En intervjuare höll i intervjun, medan den andre hade fokus på att såväl tolka intervjupersonens svar och flika in vid behov samt att säkerställa att tidsramen följdes.
Vidare medförde de digitala intervjuerna emellertid vissa nackdelar då fördröjningar av ljud och bild kunde inträffa. Det innebar att kroppsspråket som Bryman (2018) menar är viktigt att kunna avläsa hos en intervjuperson försvårades än mer. Fördelar var dock att intervjupersonerna fick möjligheten att befinna sig i en lugn och trygg miljö efter eget val vilket lägger grunden för en bra intervju (Bryman, 2018).
Intervjuerna inleddes vidare med en kort sammanställning av informationen som tilldelades i missivbrevet (se Bilaga 1), samt en genomgång av GDPR-blanketten som innan intervjuerna skickats ut via mail. Denna inledande del av intervjun syftade till att skapa en avslappnad och trygg miljö för intervjupersonerna (Kvale & Brinkmann, 2014). Efter intervjupersonens samtycke spelades därefter intervjuerna in med hjälp av två mobiltelefoner, detta för att säkerställa en bra kvalitet på ljudupptagningen. Såväl Bryman (2018) som Kvale och Brinkmann (2014) belyser vikten av att spela in intervjuer. Både i bemärkelsen att kunna fånga intervjupersonens egna svar ordagrant, men även för att förbättra samspelet mellan intervjupersonen och intervjuaren. Vidare skedde samtycket till att delta i studien samt godkännandet av GDPR-blanketten efter att ljudinspelningen startat. I och med intervjufrågornas strukturering uppmuntrades fortsättningsvis ett fritt svarande på frågorna. I situationer där intressanta åsikter uppkom, eller där ett djupare svar eftersträvades, användes då en probing-teknik (Dahlgren &
Johansson, 2019), liknande uppföljningsfrågor, för att uppnå fylligare svar (Kvale & Brinkmann, 2014). Tolkande frågor användes även kontinuerligt under intervjuerna, där intervjuaren således omformulerar ett svar från intervjupersonen för att säkerställa att svaret hade tolkats korrekt (Bryman, 2018). Intervjuarna eftersträvade vidare att förbli objektiva i samtliga intervjuer genom att inte ställa ledande frågor (Bryman, 2018; Larsen, 2018). Innan varje intervju avslutades fick intervjupersonerna möjlighet att ställa frågor eller tillägga något som intervjupersonen ansågs sakna. Sammanfattningsvis genomfördes totalt tio intervjuer som varade mellan cirka 45–60 minuter. Samtliga genomfördes med båda intervjuare närvarande.
3.2.3 Forskningsdesign och urval
Föreliggande studie var inspirerad av en intervjustudiedesign med explorativ karaktär. Den aktuella studien baseras på kvalitativa intervjuer kring ett område som ses som relativt obeforskat. Kvale och Brinkmann (2014) anser intervjustudie som lämplig design när syftet är att komma åt intervjupersonernas subjektiva uppfattningar. Urvalet av intervjupersonerna i studien utgjordes av ett så kallat målstyrt urval, vilket är en vanligt förekommande urvalsmetod vid just kvalitativa studier som grundar sig på intervjuer (Bryman, 2018). Det innebar att urvalet av intervjupersoner gjordes på ett strategiskt sätt där de valdes ut baserat på hur relevanta de var för studiens forskningsfrågor (Bryman, 2018). För att enklare kunna klargöra vilka som sågs som intressanta för studien skapades därför inklusionskriterier som urvalet baserades på. I en fenomenografisk studie, där tanken är att hitta variationen av uppfattningar är det mest lämpligt att använda sig av ett fåtal inklusionskriterier då det kan ge styrka åt studien eftersom intresset av att belysa variationen av uppfattningar fanns innan studiens början (Marton & Booth, 2000). De fåtal inklusionskriterier som behövde uppfyllas för att medverka i studien var att deltagaren var student på Linköpings universitet och i slutskedet av sina studier, vilket innebar att deltagaren antingen studerade sitt fjärde eller femte och sista år, samt att deltagaren studerade ett program med inriktning civilingenjör i datateknik, civilingenjör i informationsteknologi eller civilingenjör i mjukvaruteknik. Begränsningen i urvalet beträffande studenter på Linköpings universitet kom att göras utifrån två premisser. Dels på grund av den geografiska närhet till deltagarna, men även då en befintlig kontakt redan fanns vid Linköpings universitet. Den befintliga kontakten tillhörde målgruppen och kunde därför både ge rekommendationer om potentiella deltagare samt ställa upp på en pilotintervju. Efter att den önskade urvalsgruppen hade identifierats användes vidare ett målstyrt urval i kombination med andra urvalsprocesser för att nå den önskade gruppen. Till en början utgjordes detta av ett urval enligt självselektion, vilket innebär att en potentiell deltagare själv får bestämma om de vill delta i studien genom att de antingen anmäler sig själva eller om de blir tillfrågade i exempelvis en grupp (Larsen, 2018). I och med en befintlig kontakt på Linköpings universitet
kunde en intresseanmälan med tillhörande anmälningsformulär läggas upp på en Facebookgrupp tillhörande dataingenjörerna på Linköpings universitet. I intresseanmälan återgavs det information om studien samt vilka kriterier som var tvungna att uppfyllas för att kunna medverka. Om läsaren uppfyllde dessa kunde de då själva bestämma om de ville vara med i studien genom att anmäla sig i formuläret. Detta valde att göras i hopp om att snabbt kunna nå en större grupp potentiella intervjupersoner, dock, trots att en stor grupp uppfyllde urvalskriterierna resulterade det ändå i få frivilliga anmälningar. Detta kunde delvis förklaras genom att samtliga studenter under denna tid antingen skrev tentamen eller studerade till kommande tentamen. Likväl behövdes därför en ny metod användas för att locka intervjupersoner till studien.
Lösningen blev att återigen ta hjälp av den tidigare nämnda befintliga kontakten, som själv var student på ett av de tre nämnda civilingenjörsprogrammen. I och med detta kunde kontakten förse namn på personer som såväl passade in på urvalskriterierna men som även potentiellt skulle kunna medverka i studien. Dessa personer blev då direktkontaktade kort därefter genom Facebook med information om studiens syfte samt vad deras medverkan skulle innebär. Ifall de gav deras godkännande att medverka i studien frågades sedan dessa i sin tur om de kunde ange ytterligare personer som potentiellt kunde delta i studien. Det resulterade således i att ett snöbollsurval (Bryman, 2018; Larsen, 2018) användes för att hitta de resterande deltagarna. Denna urvalsmetod kan emellertid ge upphov till en del kritik. I och med att en person föreslår en annan person kan det skapa tankar kring om intervjupersonens identitet kan avslöjas och att personen inte längre är konfidentiell. Detta ansågs dock inte ha haft någon påverkan på intervjupersonernas konfidentialitet då personerna i denna studie som tipsade om potentiella kandidater alltid angav flera namn. På så vis kunde den personen inte veta vem eller vilka av namnen som kom att medverka i studien, om inte intervjupersonen själv redogjort för det. Ännu en kritik till denna metod kan vara att variationerna kan tänkas bli mindre genom denna urvalsmetod. Genom att personer tipsar och andra personer som de själva känner kan det tänkas vara möjligt att dessa individer kan ha liknande tankar och resonemang. Därför kan det på så vis vara möjligt att större variationer mellan uppfattningarna faller bort. Dock med tanke på den dåvarande situationen sågs det vara det enda alternativet för att hitta respondenter till studien. Det resulterade slutligen i tio intervjupersoner som medverkade i studien. Könsfördelningen bland dessa var två kvinnor respektive åtta män. Denna fördelning kunde ses som representativ till den studerade populationen, där endast 12 procent av studenterna som läser sitt fjärde och femte år på civilingenjörsprogrammet inom data vid Linköpings universitet är kvinnor (Linköpings universitet, 2020). I och med att könsaspekten inte var något som var av intresse för studien hade detta ingen påverkan på resultatet.