Nedanstående riskvärdering är begränsad till koffein i ovan nämnda livsmedel. Självfallet innehåller dessa livsmedel också en mängd andra substanser, som kan ha potentiella fysi- ologiska, farmakologiska eller toxiska effekter. Dessa behandlas dock inte i detta sam- manhang.
Faroidentifiering
Koffein finns naturligt i till exempel kaffe, te, kakao och guarana, som är en produkt som utvinns av frön från växten Paullinia cupana Kunth som växer i Sydamerika. Som arom- ämne kan koffein finnas i många typer av livsmedel, till exempel läskedrycker, främst coladrycker och så kallade energidrycker. Koffein förekommer också i vissa läkemedel.
Koffein stimulerar centrala nervsystemet, vilket leder till ökad vakenhet och mental aktivitet. Detta medför dock inte att den intellektuella förmågan eller kapaciteten för in- lärning ökar. Koffein stimulerar andning och hjärtverksamhet och vidgar perifera blod- kärl. Koffein har diuretisk effekt, det vill säga är vätskedrivande.
Om koffein överdoseras kan det leda till sömnproblem, huvudvärk, ångest och oro, yrsel och hjärtklappning. Stora intag av koffein kan ge illamående, kräkning och diarré. Vid allvarlig överdosering ses effekter som upprepade kräkningar och stora urinmängder, vilket kan leda till störd vätskebalans. Hur mycket koffein den enskilda individen tål vari- erar, liksom vilka symtom som uppträder.
Som läkemedel har koffein bland annat använts för att stimulera andningen hos ny- födda. Tabletter mot ”tillfällig trötthet” som innehåller 100 mg koffein finns att köpa på apotek. Om koffeintabletter eller motsvarande har en rekommenderad dagsdos på över 300 mg koffein eller innehåller mer än 30 mg/tablett klassificeras de av Läkemedelsver- ket som läkemedel.
Farokaraktärisering
Koffein är ett speciellt ämne, eftersom övergången från positiva till negativa effekter sker så snabbt och människor effektivt anpassar sitt intag så att de inte konsumerar för stora mängder. Risken för vuxna att överdosera koffein via traditionella livsmedel, som kaffe, te, choklad och läskedrycker, är mycket liten. Det finns dock data som tyder på att det kan finnas risker med koffeinkonsumtion under graviditet. Det är troligt att relativt höga intag av koffein kan öka risken för missfall speciellt tidigt i graviditeten. Vidare kan man inte utesluta att det finns ett samband mellan intag av koffein och tillväxthämmande effekter på fostret, som skulle kunna medföra lägre födelsevikt. Denna effekt är dock troligen liten och därmed sannolikt av mindre betydelse för barnets hälsa (1).
Högt koffeinintag under lång tid kan leda till viss tolerans mot en del av de farmako- logiska effekterna. I vetenskaplig litteratur framgår att 20 mg koffein/kg kroppsvikt kan ge lindrig förgiftning, vilket motsvarar 1 200 mg (=1,2 g) för en person som väger 60 kg. Allvarlig eller dödlig förgiftning kan uppstå efter intag av 150–200 mg/kg kroppsvikt,
Även hos barn räknar man med att doser i storleksordningen 20 mg/kg kan ge upphov till lindrig förgiftning.
Giftinformationscentralen har följande gradering av koffeinintag och förgiftning hos vuxna:
1. 12 gram lindrig förgiftning 2. 3 gram – medelsvår förgiftning 3. 6 gram allvarlig förgiftning
4. 10 gram mycket allvarlig förgiftning
Exponeringsuppskattning barn
Koffein allmänt
Läskedrycker av colatyp och chokladprodukter är de livsmedel som anses ge barn och ungdomar mest koffein. Kaffe och te spelar också roll för lite äldre ungdomar (1). Kon- sumtionen av läskedrycker som innehåller koffein har ökat påtagligt i vissa av de nordis- ka länderna, dock inte i alla. Dessutom konsumeras denna typ av drycker i stor utsträck- ning av barn och ungdomar.
Hur mycket koffein barn och ungdomar i Sverige får i sig i dag varierar mycket med ålder och individ. Vi har i Sverige data från en kostundersökning, där barn i åldrarna 4, 8 och 11 år ingår (2). Det genomsnittliga totala intaget av koffein från alla källor uppgår till cirka 0,4 mg per kg kroppsvikt och dag för barn i alla tre åldersgrupperna (3). Siffrorna är ett genomsnitt för alla deltagare, alltså inte bara för dem som intar koffein (”consumers only”). Intaget av koffein enligt den 95:e percentilen hos alla deltagare var 1,3 mg/kg kroppsvikt för 4-åringarna och 1,4 mg/kg kroppsvikt för både 8- och 11-åringarna (3).
Kaffe
I Riksmaten 2003 var det få barn som drack kaffe. Även bland 11-åringar var det bara 20 av 1 016 barn som rapporterade kaffekonsumtion. Om man bara räknar med utgångspunkt från ”consumers only” varierade den genomsnittliga konsumtionen mellan 22 och 81 ml/dag. Man räknar med att kaffe innehåller 69 mg koffein/100 ml (3).
Te
Medelintaget i Riksmaten 2003 var 317 ml/dag. Enligt den 95:e percentilen var intaget av te 50 ml/dag för 4-åringarna och 113 ml/dag för 11-åringarna. Man räknar med att te innehåller 24 mg koffein/100 ml (3).
Chokladprodukter
Bidraget av koffein från denna typ av livsmedel spelar störst roll för den yngsta ålders- gruppen, dvs. 4-åringarna. I denna åldersgrupp utgjorde koffein från chokladprodukter 35 procent av det totala dagsintaget av koffein, medan det hos 11-åringarna utgjorde 19 pro- cent.
Det genomsnittliga dagsintaget av koffein från
chokladprodukter som chokladmjölk och varm drickchoklad var 0,6 mg för 4-år-
ingarna, 0,7 mg för 8-åringarna och 0,8 mg för 11-åringarna. Man räknar med att dessa produkter i medeltal innehåller 1,5 mg koffein/100 ml (3).
konfektyrprodukter (godis) som innehåller choklad var 0,5 mg för 4-åringarna, 0,8
mg för 8-åringarna och 1,0 mg för 11-åringarna. Man räknar med att dessa produkter i medeltal innehåller 2.3 mg koffein/100 gram (1).
kakor som innehåller choklad var 0,8 mg för 4-åringarna, 0,9 mg för 8-åringarna och
0,8 mg för 11-åringarna. Man räknar med att dessa produkter i medeltal innehåller 20 mg koffein/100 gram (3).
desserter som innehåller choklad var 0,7 mg för 4-åringarna, 0,6 mg för 8-åringarna
och 0,5 mg för 11-åringarna. Man räknar med att dessa produkter i medeltal inne- håller 14.6 mg koffein/100 gram (3).