Det sker en fortlöpande vetenskaplig utveckling och kunskapen om potentiella hälsorisker uppdateras kontinuerligt, inte bara av livsmedelstillsatser utan av kemiska ämnen i all- mänhet. En viktig roll för Efsa är att följa den vetenskapliga litteraturen och ständigt upp- datera sitt underlag för säkerhetsbedömningen av livsmedelstillsatser. Det pågår därför för samtliga livsmedelstillsatser en kontinuerlig uppdatering och genomgång av tidigare utvärderingar och sedan 2009 arbetar man med gruppen färgämnen. En uppdatering av säkerhetsvärderingar av livsmedelstillsatser kan i vissa fall innebära att det sker en för- ändring av tidigare bedömning, vilket även i vissa fall och för vissa tillsatser kan leda till att ADI-värdet förändras.
Media rapporterar frekvent om möjliga biverkningar av livsmedelstillsatser som Efsa och nationella myndigheter hanterar. Det är då nödvändigt för Efsa och nationella myn- digheter att ha aktuell och fullständig information avseende det vetenskapliga underlaget för att bemöta debatten och eventuellt vidta hanteringsåtgärder. Ett nytt sätt att arbeta provas för närvarande av Efsa, där man även samlar in, bearbetar och utvärderar rapporte- rade biverkningar från enskilda individer och nationella organisationer. Den livsmedels- tillsats som har rönt störst uppmärksamhet är sötningsmedlet aspartam, där omfattande arbete har lagts ned på utvärdering av rapporterade biverkningar. I framtiden kommer troligen detta sätt att arbeta att få större betydelse i syfte att utöka bedömningen och upp- följningen av redan godkända livsmedelstillsatser.
Även om säkerheten av livsmedelstillsatserna är noga utvärderad och ADI-värdet har stor säkerhetsmarginal är det inte önskvärt att intaget av tillsatserna överskrider ADI. Nationella konsumtionsmönster varierar emellertid mycket och även intaget bland ”nor- mala konsumenter” och extremkonsumenter. Det innebär att det är viktigt för Efsa att föl- ja hur intaget av livsmedelstillsatser varierar i tiden och mellan de olika medlemsländerna i syfte att säkerställa att intaget av livsmedelstillsatser inte är för stort. I detta arbete an- vänder Efsa inrapporterade intagsdata för olika livsmedel från de olika medlemsländerna.
Svårigheter och brister vid säkerhetsbedömning och användning
av livsmedelstillsatser
En fråga som ofta ställs är vilka kombinationseffekter som kan uppstå, när man samtidigt konsumerar olika tillsatser från samma eller olika livsmedel. Samverkanseffekter är alltid mycket svåra att bedöma, det gäller inte bara för tillsatser utan även för exempelvis ke- miska ämnen, som växtskyddsmedel och föroreningar i vår miljö. När det gäller tillsatser i livsmedel tar Efsa så långt det är möjligt hänsyn till möjliga samverkanseffekter i sam- band med att tillsatserna utvärderas och godkänns. De flesta tillsatser som blandas i livs- medel hör dock hemma i olika kemiska grupper med olika egenskaper, vilket innebär att de därmed har olika egenskaper och effekter även i kroppen. Risken för samverkanseffek- ter är därmed liten. Det är dock viktigt att tänkbara samverkanseffekter med andra ämnen
jer för vilka krav man ska ställa och hur man ska hantera detta område i den fortsatta sä- kerhetsbedömningen av livsmedelstillsatser.
Det är ibland svårt att hantera och kommunicera riskvärderingsdata på ett sätt som är trovärdigt för konsumenten. Ett exempel är studier av huruvida azofärger kan resultera i hyperaktivitet bland barn. De publicerade studier som har gjorts bland barn och utvärde- rats av Efsa visar inte något vetenskapligt belagt samband mellan intag av azofärger och ökad aktivitet. Efsa vidtog därför inte heller några åtgärder i form av begränsning av god- kännanden eller ändring av ADI-värden för de azofärger som ingick i studierna. EU-kom- missionen har trots detta valt att införa märkningskrav på livsmedel som innehåller dessa azofärger. Märkningen ”Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration” speglar en negativ hälsoeffekt som Efsa inte står bakom. Denna märkning är i linje med den uttryckta oron från konsumentorganisationer och en extra försiktighetsåtgärd, efter- som det handlar om barn, men påståendet är alltså inte vetenskapligt förankrat inom Efsa.
Det råder i dagsläget stor brist på data över det faktiska intaget av olika livsmedelstill- satser, vilket många gånger försvårar riskbedömning och hanteringsåtgärder. Orsakerna till detta är många, t.ex. stora kulturella och individuella skillnader i konsumtionsmönster av livsmedel, svårigheter att samla in intagsdata för tillsatser och brist på kunskap om hur stora mängder av tillsatserna som faktiskt används av industrin.
Ett område där man idag har begränsad information är när det gäller det faktiska be- hovet av den mängd av en specifik livsmedelstillsats som behövs för att fylla ett visst teknologiskt behov. Det finns risk att det inom industrin sker en överanvändning av mängden av en tillsats i vissa livsmedel, alternativt att onödiga tillsatser används i vissa livsmedel, vilket inte är önskvärt. I detta sammanhang har exempelvis användningen av konserveringsmedel diskuterats. Här har livsmedelsindustrin ett stort ansvar att se över, kontrollera och i möjligaste mån begränsa sin användning av livsmedelstillsatser, utan att för den skull äventyra livsmedlets säkerhet. Att öka kunskapen om hur och i vilka mäng- der tillsatser används är viktigt, framför allt för tillsatser där intaget idag är stort och i närheten av ADI. Media har under senare år varit mycket kritiska till om tillsatserna alla gånger verkligen behövs och även till de mängder som används i specifika livsmedel. Mot bakgrund av denna debatt och konsumenternas oro har många tillverkare också sett över och i flera fall minskat användningen av tillsatser.
Slutsatser
Intaget av livsmedelstillsatser ska inte överskrida det av EFSA föreslagna ADI-värdet. Enstaka överskridanden innebär dock inte några hälsorisker.
Referenser
EFSA. Guidelines och utvärderingar av enskilda tillsatser. http://www.efsa.europa.eu/ Europaparlamentets och Rådets Förordningar/Direktiv.
Ilbäck N-G, Busk L. Food additives – use, intake and safety. Review article. Scand J Nutr 44:141-149, 2000.
Report from a Nordic Expert Group. Food additives in Europe 2000 – Status of safety assessments of food additives presently permitted in the EU. Tema Nord 560:1-701, 2002 (ISSN 0908-6692).