Den toxikologiska dokumentationen rörande Gojibär är inte omfattande. Detta är ju också – i någon mening – en konsekvens av att Goji inte faller under förordningen (EG) nr 258/ 97. Tillgänglig information stödjer emellertid föreställningen att Gojibär har liten eller kanske till och med ingen direkt giftverkan vid ordinär konsumtion. En källa uppger t.ex. att LD50 i mus för intraperitoneal administrering av extrakt av Gojibär har beräknats till
8,3 g/kg kroppsvikt106. Ytterst få fall av oönskade effekter som konsekvens av konsum-
tion av Gojibär har rapporterats. Två beskrivna fall rör läkemedelsinteraktion, där kon- sumtion av Gojibär respektive Gojite skapade förhöjda INR-värden (International Norma- lized Ratio) hos patienter ställda på farmakoterapi med warfarin (reducerar koagulations- benägenhet)107,108. I viss konflikt med denna generella bild av oskadlighet, med undantag
av ovanstående läkemedelsinteraktion, kan framhållas att Gojibär inte betraktas som GRAS (generally considered as safe) av US Food and Drug Administration106. Bären är
dessutom kopplade till en räcka av vetenskapligt dokumenterade farmakologiska effekter, vars inverkan på konsumenter i ett längre perspektiv ännu är oklar.
Kliniska studier
En serie kliniska studier av skilda effekter hos friska och sjuka, har rapporterats. Goji har t.ex. tillskrivits uttalad antioxidativ verkan in vitro. En färsk artikel redovisar att doserade
och glutation-peroxidas, relativt kontrollpopulationen109. En annan rapporterad studie
fokuserade på immunomodulerande effekt och omfattade 60 friska individer. De utsattes för endera kontrolldryck eller Gojijuice motsvarande 150 g Gojibär under 30 dagar. I artikeln redovisas bl.a. förhöjda lymfocyttal och högre interleukin-2- och immunoglobu- lin G-nivåer jämfört med kontrollgruppen110. I rapporten diskuteras möjligheten att Goji-
bärens antioxidativa effekt kan bidra till immunomoduleringen, i enlighet med andra be- skrivna fynd. I denna rapport, liksom i en publikation som också beskriver klinisk pröv- ning av Goji på individer i övre medelåldern - dock med fokus på generella parametrar, framhålls att doserade individer uppvisar bättre generell hälsostatus110,111. Dessa studier
har dock publicerats av samma forskargruppering, vilket kanske bör beaktas i samman- hanget.
Exponeringsanalys
Inga uppgifter om konsumtion av Goji har identifierats.
Riskprofil för barn
Sammanfattning av underlag och bedömning
Gojibär innehåller bl.a. diverse sockerarter, aminosyror, fettsyror, vitaminer och karote- noider, dvs. ordinära och närande ämnen, som också finns i andra ätliga frukter och bär. Liksom flera andra vegetabilier förefaller Gojibär ha tämligen uttalad antioxidativ aktivi- tet, vilket inte heller kan anses vara någon uppenbar hälsorisk för barn. Vidare före- kommer enligt litteraturen bara få rapporterade fall av oönskade effekter framkallade av konsumtion av Gojibär, trots att bäret har saluförts som – förvisso en smula exklusivt – livsmedel i stora delar av världen. Emellertid finns en lång historisk etnobotanisk använd- ning av Gojibär, knuten till föreställningar om bl.a. antagonistisk effekt på geriatriska (sjukdoms-) tillstånd. Den folkmedicinska traditionen knuten till Goji har föranlett veten- skaplig aktivitet inom fältet och ett betydande antal därigenom rapporterade fynd om biologiska effekter av Gojibär. Härvid har bl.a. immunomodulerande, tumörhämmande, metabola och neuronala effekter demonstrerats, där man i första hand har använt en poly- sackaridrik fraktion (LBP) av Gojibär. I många fall baseras sådana fynd på experiment utförda in vitro, dvs. med hög exponering och utan interaktion med en fungerande orga- nism. I somliga fall har dock motsvarande observationer noterats också in vivo (råtta och mus), vilket ger resultaten - däribland tumörantagonism, immunomodulering och viss metabol inverkan - betydligt större tyngd. Vidare noteras ett fåtal kliniska prövningar, samtliga av tämligen småskalig karaktär, som ger något stöd till föreställningen att kon- sumtion av Gojibär hos äldre individer kan aktivera vissa immunologiska funktioner (av ofullständigt klarlagd betydelse) och möjligen också framkalla positiva förändringar av mer generell typ, inklusive centralnervös påverkan. Därutöver förefaller frukten innehålla komponenter med farmaceutisk utvecklingspotential. Tyvärr är, det enligt strikt definition toxikologiskt inriktade, underlaget för Gojibär emellertid svagt och lämnar därmed kvar- stående osäkerhet, särskilt vad gäller långtidseffekter. Slutligen är det långt ifrån själv- klart att effekter, som för somliga vuxna i högre åldersgrupper kan uppfattas som gynn- samma, också är önskvärda hos barn.
Slutsats
Gojibär innehåller ämnen som förekommer i många andra frukter och bär, men också komponenter med avgjort farmakologisk verkan. I somliga fall har sådana effekter visats i försöksdjur och dessutom antyder kliniska studier att konsumenter kan påverkas, i viss
överensstämmelse med experimentella fynd. Endast ett fåtal fall av oönskad inverkan av konsumtion av Gojibär har rapporterats, men den toxikologiska dokumentationen av fruk- ten är, å andra sidan, nästan obefintlig. Med hänsyn till en rad vetenskapligt dokumente- rade farmakologiska effekter av Gojibär, en kvarstående osäkerhet om långtidseffekter, särskilt i ljuset av att barns fysiologiska system är känsligare än vuxnas, och att effekter som under vissa omständigheter kan uppfattas som gynnsamma för äldre vuxna kan ifrå- gasättas för barn, finns det anledning till återhållsamhet rörande konsumtion av Gojibär för barn upp till fem år. Sporadiska intag av måttliga mängder av bären bedöms emeller- tid inte utgöra någon uppenbar risk.
Sammanfattning
Under de senaste tio åren har den vetenskapliga dokumentationen och regelverket om nya livsmedel och livsmedelsingredienser ökat betydligt. Därutöver genomfördes en matva- neundersökning bland barn 2003, som har inneburit utökad och uppdaterad kunskap om barns matvanor.
Föreliggande rapport sammanfattar regelverket (förordning (EG) nr 258/97) och pre- senterar bedömningar av två produktkategorier inom lagrummet, med fokus på risker för barn upp till fem års ålder. Dessutom ingår motsvarande värdering av Gojibär, som for- mellt faller utanför förordningen, men som för övrigt kan jämföras med ett annat livsme- del som omfattas av förordningen. De enskilda riskvärderingarna är baserade på regelverk och vetenskaplig litteratur, med fokus på det sistnämnda. Inte sällan noteras motstridiga uppgifter, men detta är en ganska vanlig ordning inom fältet. Värdering av dokumenta- tionens relevans är alltså ett väsentligt delmoment i arbetet. Bedömningar av enskilda livsmedel och ingredienser presenteras enligt en strukturerad form, så att läsare ska kunna tillägna sig generella såväl som mer detaljerat framlagda aspekter av respektive produk- ter. Riskprofilerna omfattar vardera en sammanfattning av underlag och bedömning samt en rekommendation.
Rörande växtsteroler/växtstanoler och desras estrar är slutsatsen att barn i den aktuella åldersgruppen inte bör konsumera livsmedel som tillförts nämnda ingrediensgrupp, dock med reservation för sporadisk exponering. Huvudmotiveringen härtill är att sådana livs- medel reducerar endogena kolesterolnivåer och minskar upptaget av karotenoider, bl.a. β-karoten, båda av betydelse för barns normala utveckling. Slutsatsen överensstämmer i stort sett med innehållet i kommissionens förordning (EG) 608/2004. Nonijuice är – i ett riskvärderingsperspektiv – en mer komplicerad produkt, knuten till en rad skilda experimentellt redovisade effekter in vitro och in vivo och ett fåtal omtvistade fall av levertoxi-citet. Vidare är den toxikologiska dokumentationen rörande Nonijuice inte helt entydig, ett besvärande fynd rör prenatal skelettmognad. Emellertid rapporteras oskadlig- het enligt resultat från flera ganska omfattande studier på friska frivilliga, dock utan aktu- ell åldersgrupp. För övrigt noteras en betydande konsumtion av produkten internationellt liksom, sedan 2003, inom EU. Den sammanvägda bedömningen utmynnar därmed i för- siktighet rörande konsumtion för barn som är fem år gamla eller yngre. Gojibäret slutli- gen, är också knutet till komplex dokumentation. En räcka farmakologiska effekter är vetenskapligt beskrivna på bl.a. immunsystem, metabolism och centrala nervsystemet, dock med väsentligen outredd koppling till effekter i människa vid ordinär konsumtion. Trots ganska utbredd användning har bara få fall av oönskade effekter rapporterats. Den toxikologiska dokumentationen är emellertid mycket svag. Slutsatsen blir sålunda att det finns anledning till återhållsamhet rörande konsumtion för barn upp till fem års ålder.
Referenser
1 EC. (1997) Regulation (EC) No 258/97 of the European Parliament and of the Coun- cilof 27 January 1997 concerning novel foods and novel food ingredients.
2 EC. (1997) Commission Recommendation of 29 July 1997 concerning the scientific aspects and the presentation of information necessary to support applications for the placing on the market of novel foods and novel food ingredients and the preparation of initial assessment reports under Regulation (EC) No 258/97 of the European Par- liament and of the Council. Official Journal L 253, 1-36.
3 Codex. (2007) Working principles for risk analysis for food safety for application by governments Codex Alimentarius.
4 Knudsen I et al. (2005) Risk assessment and risk management of novel plant foods: Concepts and principles (2005:588) Nordic Council of Ministers.
5 Livsmedelsverket. (2008) Delrapport II om regeringsuppdraget om nya livsmedel: Kartläggning av nya livsmedel på den svenska marknaden Livsmedelsverket. 6 EC. (2006) Regulation (EC) No 1924/2006 of the European Parliament and of the
Council of 20 December 2006 on nutrition and health claims made on foods. Off J Eur Union L 404, 9-25.
7 Ostlund RE, Jr. (2004) Phytosterols and cholesterol metabolism. Curr Opin Lipidol 15 (1), 37-41.
8 Berger A et al. (2004) Plant sterols: factors affecting their efficacy and safety as functional food ingredients. Lipids Health Dis 3, 5.
9 EFSA. (2008) Plant sterols and blood cholesterol: Scientific substantiation of a health claim related to plant sterols and lower/reduced blood cholesterol and reduced risk of (coronary) heart disease pursuant to Article 14 of Regulation (EC) No
1924/2006. The EFSA Journal 781, 1-12.
10 Moreau RA et al. (2002) Phytosterols, phytostanols, and their conjugates in foods: structural diversity, quantitative analysis, and health-promoting uses. Prog Lipid Res 41 (6), 457-500.
11 Plat J, Mensink RP. (2000) Vegetable oil based versus wood based stanol ester mix- tures: effects on serum lipids and hemostatic factors in non-hypercholesterolemic subjects. Atherosclerosis 148 (1), 101-112.
12 SCF. (2002) General view of the Scientific Committee on Food on the long-term effects of the intake of elevated levels of phytosterols from multiple dietary sources, with particular attention to the effects on beta-carotene. (SCF/CS/NF/DOS/ADD 1 Final.)
13 SCF. (2002) Opinion of the Scientific Committee on Food on a report on Post launch Monitoring of "yellow fat spreads with added phytosterol esters" (SCF/CS/NF/DOS /21 ADD 2 Final).
14 SCF. (2003) Opinion of the Scientific Committee on Food on applications for ap- proval of a variety of plant sterol-enriched foods (SCF/CS/NF/DOS/15 ADD 2 Final).
15 EC. (2004) Commission Regulation (EC) No 608/2004 of 31 Mars 2004 on labelling of foods and food ingredients with added plant sterols, plant sterol esters, phy- tostanols and/or phytostanol esters. Off J Eur Union L 97, 44-45.
16 EFSA. (2008) Consumption of food and beverages with added plant sterols in the European Union. The EFSA Journal 133, 1-21.
17 EC. (2009) Commission Regulation (EC) No 983/2009 pf 21 October 2009 on the authorisation and refusal of authorisation of certain health claims made on food and referring to the reduction of disease risk and to children's development and health. Off J Eur Union L 277, 3-12.
18 EFSA. (2008) Scientific Opinion of the Panel on Dietic Products, Nutrition and Al- lergies on a request from Mcneil Nutritionals Ltd related to the scientific substantia- tion of a health claim on plant stanol esters and lower/reduced blood cholesterol and reduced risk of (coronary) heart disease. The EFSA Journal 825, 1-13.
19 EFSA. (2009) Scientific Opinion of the Panel on Dietic Products, Nutrition and Allergies on a request from Danone France related to the scientific substantiation of a health claim on phytosterols and lowering/reducing blood cholesterol and reduced risk of (coronary) heart disease. The EFSA Journal 1177, 1-12.
20 Hendriks HF et al. (2003) Safety of long-term consumption of plant sterol esters- enriched spread. Eur J Clin Nutr 57 (5), 681-692.
21 Katan MB et al. (2003) Efficacy and safety of plant stanols and sterols in the man- agement of blood cholesterol levels. Mayo Clin Proc 78 (8), 965-978.
22 Plana N et al. (2008) Plant sterol-enriched fermented milk enhances the attainment of LDL-cholesterol goal in hypercholesterolemic subjects. Eur J Nutr 47 (1), 32-39. 23 Plat J, Mensink RP. (2005) Plant stanol and sterol esters in the control of blood cho-
lesterol levels: mechanism and safety aspects. Am J Cardiol 96 (1A), 15D-22D. 24 EFSA. (2009) Scientific Opinion of the Panel on Dietic Producs, Nutrition and Al-
lergies on a request from the European Commission and a similar request from France in relation to the authorisation procedure for health claims on sterols/stanols and lowering/reducing blood LDL-cholesterol pursuant to Article 14 of Regulation (EC) No 1924/2006. The EFSA Journal 1175, 1-9.
25 Talati R et al. (2010) The comparative efficacy of plant sterols and stanols on serum lipids: a systematic review and meta-analysis. J Am Diet Assoc 110 (5), 719-726. 26 Theuwissen E et al. (2009) Plant stanol supplementation decreases serum triacyl- glycerols in subjects with overt hypertriglyceridemia. Lipids 44 (12), 1131-1140. 27 Scholle JM et al. (2009) The effect of adding plant sterols or stanols to statin therapy
in hypercholesterolemic patients: systematic review and meta-analysis. J Am Coll Nutr 28 (5), 517-524.
28 Ntanios FY et al. (1998) Dietary sitostanol reduces plaque formation but not lecithin cholesterol acyl transferase activity in rabbits. Atherosclerosis 138 (1), 101-110. 29 Ntanios FY et al. (2003) Effects of various amounts of dietary plant sterol esters on
plasma and hepatic sterol concentration and aortic foam cell formation of choles- terol-fed hamsters. Atherosclerosis 169 (1), 41-50.
30 Weingartner O et al. (2008) Vascular effects of diet supplementation with plant ster- ols. J Am Coll Cardiol 51 (16), 1553-1561.
31 Weingartner O et al. (2011) Differential effects on inhibition of cholesterol absorp- tion by plant stanol and plant sterol esters in apoE-/- mice. Cardiovasc Res.
32 Miettinen TA et al. (2005) Plant sterols in serum and in atherosclerotic plaques of patients undergoing carotid endarterectomy. J Am Coll Cardiol 45 (11), 1794-1801 33 Assmann G et al. (2006) Plasma sitosterol elevations are associated with an in-
creased incidence of coronary events in men: results of a nested case-control analysis of the Prospective Cardiovascular Munster (PROCAM) study. Nutr Metab Cardio- vasc Dis 16 (1), 13-21.
34 Teupser D et al. (2010) Genetic regulation of serum phytosterol levels and risk of coronary artery disease. Circ Cardiovasc Genet 3 (4), 331-339.
35 Baker VA et al. (1999) Safety evaluation of phytosterol esters. Part 1. Assessment of oestrogenicity using a combination of in vivo and in vitro assays. Food Chem Toxicol 37 (1), 13-22.
36 Hepburn PA et al. (1999) Safety evaluation of phytosterol esters. Part 2. Subchronic 90-day oral toxicity study on phytosterol esters--a novel functional food. Food Chem Toxicol 37 (5), 521-532.
37 Waalkens-Berendsen DH et al. (1999) Safety evaluation of phytosterol esters. Part 3. Two-generation reproduction study in rats with phytosterol esters--a novel functional food. Food Chem Toxicol 37 (7), 683-696.
38 Kim JC et al. (2002) Subchronic toxicity of plant sterol esters administered by ga- vage to Sprague-Dawley rats. Food Chem Toxicol 40 (11), 1569-1580.
39 Richelle M et al. (2004) Both free and esterified plant sterols reduce cholesterol ab- sorption and the bioavailability of beta-carotene and alpha-tocopherol in normocho- lesterolemic humans. Am J Clin Nutr 80 (1), 171-177.
40 Noakes M et al. (2002) An increase in dietary carotenoids when consuming plant sterols or stanols is effective in maintaining plasma carotenoid concentrations. Am J Clin Nutr 75 (1), 79-86.
41 Moon EJ et al. (1999) A novel angiogenic factor derived from Aloe vera gel: beta- sitosterol, a plant sterol. Angiogenesis 3 (2), 117-123.
42 Gerber, G.S. (2002) Phytotherapy for benign prostatic hyperplasia. Curr Urol Rep 3 (4), 285-291.
43 Awad AB et al. (2001) In vitro and in vivo (SCID mice) effects of phytosterols on the growth and dissemination of human prostate cancer PC-3 cells. Eur J Cancer Prev 10 (6), 507-513.
44 Ratnayake WM et al. (2000) Vegetable oils high in phytosterols make erythrocytes less deformable and shorten the life span of stroke-prone spontaneously hypertensive rats. J Nutr 130 (5), 1166-1178.
45 Ostlund RE Jr et al. (2002) Gastrointestinal absorption and plasma kinetics of soy Delta(5)-phytosterols and phytostanols in humans. Am J Physiol Endocrinol Metab 282 (4), E911-916.
46 Gylling H et al. (1995) Sitostanol ester margarine in dietary treatment of children with familial hypercholesterolemia. J Lipid Res 36 (8), 1807-1812.
47 Tammi A et al. (2000) Plant stanol ester margarine lowers serum total and low- density lipoprotein cholesterol concentrations of healthy children: the STRIP project. Special Turku Coronary Risk Factors Intervention Project. J Pediatr 136 (4), 503- 510.
48 Amundsen AL et al. (2002) Plant sterol ester-enriched spread lowers plasma total and LDL cholesterol in children with familial hypercholesterolemia. Am J Clin Nutr 76 (2), 338-344.
49 Moruisi KG et al. (2006) Phytosterols/stanols lower cholesterol concentrations in familial hypercholesterolemic subjects: a systematic review with meta-analysis. J Am Coll Nutr 25 (1), 41-48.
50 Williams CL et al. (1999) Plant stanol ester and bran fiber in childhood: effects on lipids, stool weight and stool frequency in preschool children. J Am Coll Nutr 18 (6), 572-581.
51 Miettinen TA. (1980) Phytosterolaemia, xanthomatosis and premature atheroscle- rotic arterial disease: a case with high plant sterol absorption, impaired sterol elimi- nation and low cholesterol synthesis. Eur J Clin Invest 10 (1), 27-35.
52 Patel SB et al. (1998) Mapping a gene involved in regulating dietary cholesterol ab- sorption. The sitosterolemia locus is found at chromosome 2p21. J Clin Invest 102 (5), 1041-1044.
53 Lea LJ, Hepburn PA. (2006) Safety evaluation of phytosterol-esters. Part 9: Results of a European post-launch monitoring programme. Food Chem Toxicol 44 (8), 1213- 1222.
54 Pawlus AD, Kinghorn DA. (2007) Review of the ethnobotany, chemistry, biological activity and safety of the botanical dietary supplement Morinda citrifolia (noni). J Pharm Pharmacol 59 (12), 1587-1609.
55 Potterat O, Hamburger M. (2007) Morinda citrifolia (Noni) fruit--phytochemistry, pharmacology, safety. Planta Med 73 (3), 191-199.
56 EC. (2003) Commission Decision of 5 June 2003 authorising the placing on the market of "noni juice" (juice of the fruit of Morinda citrifolia L) as a novel food in- gredient under Regulation (EC) No 258/97 of the European parliament and of the Council. Official J Eur Union L 144, 12.
57 Su BN et al. (2005) Chemical constituents of the fruits of Morinda citrifolia (Noni) and their antioxidant activity. J Nat Prod 68 (4), 592-595.
58 Westendorf J et al. (2007) Toxicological and analytical investigations of noni (Morinda citrifolia) fruit juice. J Agric Food Chem 55 (2), 529-537.
59 Hirazumi A, Furusawa E. (1999) An immunomodulatory polysaccharide-rich sub- stance from the fruit juice of Morinda citrifolia (noni) with antitumour activity. Phy- tother Res 13 (5), 380-387.
60 Furusawa E et al. (2003) Antitumour potential of a polysaccharide-rich substance from the fruit juice of Morinda citrifolia (Noni) on sarcoma 180 ascites tumour in mice. Phytother Res 17 (10), 1158-1164.
61 Taskin EI et al. (2009) Apoptosis-inducing effects of Morinda citrifolia L. and doxorubicin on the Ehrlich ascites tumor in Balb-c mice. Cell Biochem Funct 27 (8), 542-546.
62 Arpornsuwan T, Punjanon T. (2006) Tumor cell-selective antiproliferative effect of the extract from Morinda citrifolia fruits. Phytother Res 20 (6), 515-517.
63 Hornick CA et al. (2003) Inhibition of angiogenic initiation and disruption of newly established human vascular networks by juice from Morinda citrifolia (noni). Angio- genesis 6 (2), 143-149.
64 McKoy ML et al. (2002) Preliminary investigation of the anti-inflammatory proper- ties of an aqueous extract from Morinda citrifolia (noni). Proc West Pharmacol Soc 45, 76-78.
65 Basar S et al. (2010) Analgesic and antiinflammatory activity of Morinda citrifolia L. (Noni) fruit. Phytother Res 24 (1), 38-42.
66 Deng S et al. (2007) Lipoxygenase inhibitory constituents of the fruits of noni (Morinda citrifolia) collected in Tahiti. J Nat Prod 70 (5), 859-862.
67 Horsfall AU et al. (2008) Morinda citrifolia fruit juice augments insulin action in Sprague-Dawley rats with experimentally induced diabetes. Nig Q J Hosp Med 18 (3), 162-165.
68 Pak-Dek MS et al. (2008) Inhibitory effect of Morinda citrifolia L. On lipoprotein lipase activity. J Food Sci 73 (8), C595-598.
69 Palu AK et al. (2008) The effects of Morinda citrifolia L. (noni) on the immune sys- tem: its molecular mechanisms of action. J Ethnopharmacol 115 (3), 502-506. 70 Deng S et al. (2007) Noni as an anxiolytic and sedative: a mechanism involving its
71 Harada S et al. (2009) Preventive effect of Morinda citrifolia fruit juice on neuronal damage induced by focal ischemia. Biol Pharm Bull 32 (3), 405-409.
72 Millonig G et al. (2005) Herbal hepatotoxicity: acute hepatitis caused by a Noni preparation (Morinda citrifolia). Eur J Gastroenterol Hepatol 17 (4), 445-447. 73 Stadlbauer V et al. (2005) Hepatotoxicity of NONI juice: report of two cases. World
J Gastroenterol 11 (30), 4758-4760.
74 EFSA. (2006) Opinion on a request from the Commission related to the safety of noni juice (juice of the fruits of Morinda citrifolia). The EFSA Journal 376, 1-12. 75 Yuce B et al. (2006) Hepatitis induced by Noni juice from Morinda citrifolia: a rare
cause of hepatotoxicity or the tip of the iceberg? Digestion 73 (2-3), 167-170. 76 Stadlbauer V et al. (2008) Herbal does not at all mean innocuous: the sixth case of
hepatotoxicity associated with Morinda citrifolia (noni). Am J Gastroenterol 103 (9), 2406-2407.
77 EFSA. (2009) Opinion on the safety of Tahitian Noni "Morinda citrifolia (noni) fruit puree and concentrate" as a novel food ingredient. The EFSA Journal 998, 1-16. 78 West BJ et al. (2008) Prenatal toxicity test of Morinda citrifolia (noni) fruit. J Toxi-
col Sci 33 (5), 647-649.
79 West BJ et al. (2009) Hepatotoxicity and subchronic toxicity tests of Morinda citrifo- lia (noni) fruit. J Toxicol Sci 34 (5), 581-585.
80 Wang MY et al. (2008) Liver protective effects of Morinda citrifolia (Noni). Plant Foods Hum Nutr 63 (2), 59-63.
81 Muller JC et al. (2009) Morinda citrifolia Linn (Noni): in vivo and in vitro reproduc- tive toxicology. J Ethnopharmacol 121 (2), 229-233.
82 Marque NF et al. (2010) Delayed ossification in Wistar rats induced by Morinda citrifolia L. exposure during pregnancy. J Ethnopharmacol 128 (1), 85-91.
83 West BJ et al. (2006) A safety review of noni fruit juice. J Food Sci 71 (8), R100- R106.
84 Issell BF et al. (2005) Quality of life measures in a phase I trial of noni. In Annu Meet Am Soc Clinical Oncol (Vol. 23), pp. 8217, Am Soc Clin Oncol.
85 Langford J et al. (2004) Effects of Morinda citrifolia on quality of life and auditory function in postmenopausal women. J Altern Complement Med 10 (5), 737-739. 86 Gregory JR et al. (1995) National diet and nutrition survey: Children aged 1.5 to 4.5
years Her Majesty's Stationary Office (HMSO).
87 SCF. (2002) Opinion of the Scientific Committee on Food on Tahitian Noni Juice European Commission.
88 West BJ et al. (2006) Noni juice is not hepatotoxic. World J Gastroenterol 12 (22),