Ett fiberintag motsvarande 2-3 gram per MJ är lämpligt för barn från 1-2 års ålder. Intaget kan gradvis ökas från tidig skolålder (6-7-årsåldern) för att under tonåren (14-17 år) mot- svara rekommenderat intag för vuxna, dvs. 25-35 gram per dag, motsvarande omkring 3 gram per MJ. Detta innebär att fiberintaget bland svenska barn i allmänhet behöver öka. Kostfiberintaget bland barn i åk 2 var i genomsnitt 13 gram per dag enligt Livsmedels- verkets barnundersökning 2003, och borde då öka till 15-23 gram per dag.
Exempel på referensvärden för dagligt fiberintag för barn i olika åldrar
Ålder Medelvikt1
kg
Uppskattat energibehov2
MJ/dag Rekommenderat intag g/dag
12-23 mån 11,6 4,1 8-12 2-5 år 16,1 5,3 11-16 6-9 år 25,2 7,7 15-23 Flickor 10-13 år 38,3 8,6 17-26 14-17 år 53,5 9,6 19-29 Pojkar 10-13 år 37,5 9,8 20-29 14-17 år 57 12,3 25-37
1 Uppgifter om kroppsvikter för barn 0-5 år baseras främst på genomsnittliga referensvärden från
Danmark, Finland, Norge och Sverige. Nyare data för skolbarn visar en ökning i vikt i relation till längd och på ökad prevalens av övervikt. Värden för åldersgruppen 6-17 år baseras därför på me- delvärden från 1973-1977.
Referenser
1. Aggett PJ, Agostoni C, Axelsson I, Edwards CA, Goulet O, Hernell O, Koletzko B, Lafeber HN, Micheli JL, Michaelsen KF, Rigo J, Szajewska H, Weaver LT; ESPG- HAN Committee on Nutrition. Nondigestible carbohydrates in the diets of infants and young children: a commentary by the ESPGHAN Committee on Nutrition. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2003;36:329-37.
2. IoM (Institute of Medicine). Dietary reference intakes for energy, carbohydrates, fiber, fat, protein and amino acids (Macronutrients). The National Academy of Sciences, In- stitute of Medicine, National Academic Press, Washington:2005. Se www.nap.edu. USA.
3. GR (Gezondheidsraad). Health Council of the Netherlands. Guideline for dietary fiber intake. The Hague: Health Council of the Netherlands, 2006; publication no. 2006/03). 4. Efsa. Scientific Opinion on Dietary Reference Values for carbohydrates and dietary
fibre.
EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition, and Allergies (NDA). EFSA Journal 2010; 8(3):1462. http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/1462.htm
5. Kaitosaari T, Ronnemaa T, Raitakari O, Talvia S, Kallio K, Volanen I et al. Effect of 7-year infancy-onset dietary intervention on serum lipoproteins and lipoprotein subc- lasses in healthy children in the prospective, randomized Special Turku Coronary Risk Factor Intervention Project for Children (STRIP) study. Circulation 2003;108:672-7. 6. Kaitosaari T, Ronnemaa T, Viikari J, Raitakari O, Arffman M, Marniemi J et al. Low-
saturated fat dietary counseling starting in infancy improves insulin sensitivity in 9- year-old healthy children: the Special Turku Coronary Risk Factor Intervention Pro- ject for Children (STRIP) study. Diabetes Care 2006;29:781-5.
7. Ruottinen S, Lagström HK, Niinikoski H, Rönnemaa T, Saarinen M, Pahkala KA, Hakanen M, Viikari JS, Simell O. Dietary fiber does not displace energy but is associ- ated with decreased serum cholesterol concentrations in healthy children. Am J Clin Nutr 2010;91:651-61. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20071642
8. Lagström H, Seppänen R, Jokinen E, Niinikoski H, Rönnemaa T, Viikari J, Simell O. Influence of dietary fat on the nutrient intake and growth of children from 1 to 5 y of age: the Special Turku Coronary Risk Factor Intervention Project. Am J Clin Nutr 1999;69:516-23.
9. Räsänen M, Lehtinen JC, Niinikoski H, Keskinen S, Ruottinen S, Salminen M, Rön- nemaa T, Viikari J, Simell O. Dietary patterns and nutrient intakes of 7-year-old child- ren taking part in an atherosclerosis prevention project in Finland. J Am Diet Assoc 2002;102:518-24.
10. Alexy U, Kersting M, Sichert-Hellert W. Evaluation of dietary fibre intake from in- fancy to adolescence against various references--results of the DONALD Study. Eur J Clin Nutr 2006;60:909-14.
11. Buyken AE, Cheng G, Günther AL, Liese AD, Remer T, Karaolis-Danckert N. Rela- tion of dietary glycemic index, glycemic load, added sugar intake, or fiber intake to the development of body composition between ages 2 and 7 y. Am J Clin Nutr 2008;88:755-62.
12. Enghardt Barbieri H et al. Riksmaten – barn 2003.
13. Edwards CA, Parrett AM. Dietary fibre in infancy and childhood. Proc Nutr Soc 2003;62:17-23.
14. Kranz S, Mitchell DC, Siega-Riz AM, Smiciklas-Wright H. Dietary fiber intake by American preschoolers is associated with more nutrient-dense diets. J Am Diet Assoc
Kompletterande litteratursökningar i PubMed gjordes i samband med publicering- en. Sökningarna täckte perioden 1 januari 2009 t.o.m. 23 mars 2011. Se Bilaga.
Sökning 1 inkluderade hälsoutfall och gav 11 abstracts. 2 utvaldes för vidare granskning:
Ruottinen et al. 2010: STRIP-studien, flerårig kostintervention av barn från 8 månader. Omfattar åldersgruppen 8 mån till 9 år.
Davis JN, Alexander KE, Ventura EE, Toledo-Corral CM, Goran MI. Inverse relation between dietary fiber intake and visceral adiposity in overweight Latino youth. Am J Clin Nutr. 2009;90(5):1160-6. Omfattar överviktiga 11-17-åringar.
Endast artikeln av Ruottinen omfattade den aktuella målgruppen 6 mån – 5 år.
Sökning 2 gjordes utan hälsoutfall och gav 95 abstract. 6 utvaldes för närmare granskning:
Barba G, Sieri S, Dello Russo M, Donatiello E, Formisano A, Lauria F et al. on behalf of the ARCA Project Study Group. Glycaemic index and body fat distribution in children: The results of the ARCA project. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2010 Jul 29. [Epub ahead of print]: tvärsnitts- studie, omfattar 6-11 åringar.
Zanovec M, O'Neil CE, Cho SS, Kleinman RE, Nicklas TA. Relationship between whole grain and fiber consumption and body weight measures among 6- to 18-year-olds. J Pediatr.
2010;157(4):578-83: tvärsnittsstudie, 6-12 åringar.
Kynde I, Johnsen NF, Wedderkopp N, Bygbjerg IB, Helge JW, Heitmann BL. Intake of total die- tary sugar and fibre is associated with insulin resistance among Danish 8-10- and 14-16-year-old girls but not boys. European Youth Heart Studies I and II. Public Health Nutr. 2010;13(10):1669- 74: Omfattar barn8-10 år och ungdomar 14-16 år.
Ruottinen et al. 2010: se ovan Davis et al. 2009: se ovan
Cheng G, Karaolis-Danckert N, Libuda L, Bolzenius K, Remer T, Buyken AE. Relation of dietary glycemic index, glycemic load, and fiber and whole-grain intakes during puberty to the concurrent development of percent body fat and body mass index. Am J Epidemiol. 2009;169(6):667-77. Prospektiv studie av 10-14 åringar.
Av dessa bedömdes endast artikeln av Ruottinen som relevant för målgruppen.
Bilaga.
Kompletterande litteratursökning för underlag till rekommendationer om kostfiber till barn
"Dietary Fiber"[Mesh] OR "fiber"[Title/Abstract] OR fibre[Title/Abstract] AND intake[Title/Abstract] AND children[Title/Abstract] OR child*[Title/Abstract] OR "Child"[Mesh] OR
serum lipids[Title/Abstract] OR insulin sensivity[Title/Abstract] OR glucose tolerance[Title/Abstract] OR glucose intolerance[Title/Abstract]OR growth[Title/Abstract]AND "2009/01/01"[PDAT]: "2011/03/23"[PDAT] Söksträng:
("Dietary Fiber"[Mesh] OR "fiber"[Title/Abstract] OR “fibre”[Title/Abstract]) AND (“in- take”[Title/Abstract]) AND (“children”[Title/Abstract] OR child*[Title/Abstract] OR
"Child"[Mesh] OR "Child, Preschool"[Mesh]) AND (“serum lipids”[Title/Abstract] OR “insulin sensivity”[Title/Abstract] OR “glucose tolerance”[Title/Abstract] OR “glucose intoler-
ance”[Title/Abstract] OR “growth”[Title/Abstract]) AND ("2009/01/01"[PDAT] : "2011/03/23"[PDAT])
Sökning 1 smalare: med utfall Sökning 2 bredare: utan utfall
Kökshygien
av Mats Lindblad, Risk- och nyttovärderingsavdelningen
En stor del av de matförgiftningar som sker beror på felaktig hantering av livsmedel i hemmet [1]. God kökshygien är viktigt för att förhindra detta, särskilt för känsliga grup- per som barn.
I en utvärdering av vilka typer av åtgärder som är viktigast för att förhindra matför- giftningar rankas personlig hygien, att förhindra spridning av bakterier från rått kött till ätfärdiga livsmedel och att genomsteka vissa livsmedel högst [1]. Människor är en bety- dande källa till direkt eller indirekt spridning av mikroorganismer. Om den som hanterar maten bär på sjukdomsframkallande bakterier eller virus finns det risk för omfattande spridning. Rått kött kan också vara en smittkälla. Förekomsten av campylobacter på kycklingkött är välkänd, men sjukdomsframkallade bakterier kan också finnas på kött från andra djurslag (se avsnittet om rått kött ovan). När man lagar livsmedel som köttfärs, rå korv och kyckling är det viktigt att maten genomsteks för att alla bakterier ska avdö- das.
Andra viktiga åtgärder är att förvara livsmedel vid rätt temperatur och att undvika osäker mat, till exempel opastöriserad mjölk [1]. Om livsmedel förvaras vid fel tempera- tur kan sjukdomsframkallade mikroorganismer växa till. Det kan röra sig både om att kylvaror förvaras i rumstemperatur under längre tid, att mat varmhålls vid för låg tempe- ratur eller kyls ned för långsamt. Det är svårt att säga exakt hur lång tid mat som ska spa- ras kan förvaras i rumstemperatur efter tillagning utan att halten bakterier ökar till skadlig nivå. De främsta hälsofarorna är sporbildande bakterier som kan överleva tillagningen eller stafylokocker som kan tillföras maten via händerna efter tillagningen. Risken för att maten ska bli hälsofarlig påverkas både av hur mycket bakterier som finns i eller tillförs maten och av hur snabbt maten svalnar, vilket i sin tur beror på hur stor mängd mat som tillagas, om den fördelas på mindre förpackningar eller ej och på temperaturen i köket och kylskåpet.
Referenser
1. Medeiros, L.C., et al., Food safety education: what should we be teaching to consum- ers? J Nutr Educ, 2001. 33(2): p. 108-113.