• No results found

Avdelningsledning

6. Förslag till organisation för en ny avdelning

6.2 Avdelningsledning

Avdelningen bör ledas av en avdelningschef.

Det bör finnas ett ledningsstöd. Vidare har det bedömts att arbetet med myndighetens nationella risk- och förmågebedömning och arbetet med myndighetens tillsyn bör stärkas, ges tydliga roller och rätt förutsättningar att lösa uppgifterna.

Skäl till att dessa uppgifter bör placeras under avdelningschefen är bl.a. att uppgifterna är myndighetsövergripande och har särskild betydelse för utvecklingen av samhällsskydd och beredskap.

6.2.1 Avdelningsledningens stöd

Under avdelningschefen bör finnas ett stöd. Stödets uppgift är att bistå

avdelningschefen i arbetet med inriktning, styrning, prioritering, planering och uppföljning av verksamhet. Vidare är stödets uppgift att svara för

utredningsuppdrag, samordna EU- och internationella frågor, strategisk kommunikation, samordning av övergripande frågor samt övrigt stöd till avdelningen.

Stödet bör på en övergripande nivå samordna verksamheten inom avdelningen.

I det ingår att svara för avdelningens planerings- och uppföljningsprocess samt budget och prognosarbete. Stödet bistår avdelningen i den strategiska

styrningen och kommunikationen. Vidare svarar stödet för samordningen av avdelningens EU- och internationella arbete. Stödet bör hålla i utredningar som är av verksamhetsövergripande karaktär och som berör avdelningen eller är avdelningsövergripande. Ledningsstödet bör svara för planeringen av ledningsgruppens möten.

Resurser

Inom ledningsstödet bör finnas kompetens inom följande områden:

• Avdelningsadministration

• Verksamhetssamordning

• Ekonomi

• Kommunikation

Dessutom bör det finnas utredare med bred allmän kompetens inom

avdelningens arbetsområde, juridisk kompetens samt erfarenhet från EU och internationellt arbete.

En av de som ingår i stödet kan vara verksamhetsansvarig alternativt chef.

6.2.2 Funktion för nationell risk- och förmågebedömning Det bör skapas en funktion för nationell risk- och förmågebedömning. Syftet med nationell risk- och förmågebedömning är att identifiera och analysera risker, sårbarheter och brister i samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser och därmed vara ett strategiskt underlag för att inrikta och utveckla samhällsskydd och beredskap. Funktionen bör ansvara för att hålla samman processen med den nationella risk- och förmågebedömningen samt de samlade bilder och rapporter som lämnas. De samlade bilder som tas fram ska kunna svara på frågor av typen ”hur beredskapen i landet ser ut och vilken förmåga som finns”. Underlaget till arbetet ska innefatta analyser av RSA:er och scenarioanalyser men även omfatta flera andra ingångsvärden, t.ex.

sammanställningar och slutsatser från utvärderingar, övningar och inträffade händelser. En stor del av underlaget för analysen kommer att produceras och sammanställas vid enheten för kunskaps- och informationsförsörjning (se kapitel 6.3). En viktig framtida ambition för att säkerställa en helhet är att pröva möjligheten att inkludera hela hotskalan, dvs. även arbetet med skydd mot olyckor och civilt försvar.

Funktionen bör också förvalta den övergripande inriktningen för

samhällsskydd och beredskap och vara beredd att stödja myndighetsledningen med underlag för inriktningsarbete.

Att inrikta vilka scenarier för scenarioanalyser som ska tas fram vid enheten för kunskaps- och informationsförsörjning bör vara en uppgift för funktionen.

Funktionen är en myndighetsgemensam resurs och resultatet från arbetet bör användas brett inom myndigheten och stödja utvecklingen inom

samhällsskydd och beredskap. Verksamheten ska utvecklas och stärkas. För att tydliggöra den viktiga rollen bör en separat funktion därför skapas och

resurserna öka något.

Resurser

Inom funktionen för den nationella risk- och förmågebedömningen bör finnas kompetens inom områdena:

 Projektledning

 Analysmetodik

 Analys

En av de som ingår i funktionen kan vara verksamhetsansvarig alternativt chef.

6.2.3 Funktion för tillsynsverksamhet

Tillsynen inom de områden som MSB har tillsynsansvar bör stärkas. Det bör bl.a. ske genom att tillsynsfunktionen får ansvar för att styra, inrikta, följa upp och utvärdera tillsynen inom MSB:s ansvarsområden samt genom att

kompetens för såväl den materiella granskningen inom tillsynen som tillsynskompetensen inom myndigheten tas tillvara och utvecklas.

Funktionen bör svara för de uppgifter som ankommer på MSB som central tillsynsmyndighet enligt lagen om skydd mot olyckor och Sevesolagen samt vissa särskilda tillsynsuppgifter som ankommer på MSB bl. a. enligt

författningarna om skydd mot olyckor. Begreppet central tillsynsmyndighet är inte definierat. Uppgiften bör tolkas som att en central tillsynsmyndighet har de befogenheter som tillsynsmyndigheter har enligt aktuell författning. Vidare att en central tillsynsmyndighet bör ha uppsikt över hur tillsynen tillämpas och genomförs, vilket kan ske genom uppföljningar och utvärderingar av den tillsyn som genomförs inom lagstiftningsområdet. En central tillsynsmyndighet bör också uppmärksamma uppdragsgivaren i de fall det finns oklarheter i

bestämmelserna om tillsyn. Mot den bakgrunden bör funktionen i rollen som central tillsynsmyndighet svara för tillsynsärenden som riktar sig direkt mot den enskilde i de fall MSB finner anledning att agera i ett sådant ärende.

Funktionen bör ansvara för den tillsynsvägledning som ankommer på

myndigheten enligt Sevesolagen och författningar inom miljöområdet. Vidare bör funktionen svara för stöd till enheterna i tillsynsfrågor. Det stöd som funktionen bör lämna är frågor som hör samman med tillsynen, t.ex.

tillsynsplanering och dokumentation. Inom området skydd mot olyckor bör funktionen lämna vägledning till länsstyrelserna i tillsynsfrågor, t.ex. planering, urval och frekvenser av tillsyn. I rena sakfrågor bör stödet lämnas av

sakenheterna. Arbetet förutsätter en nära samverkan mellan funktionen och sakenheterna.

Funktionen bör ansvara för att utvärdera och bedöma effekter och utfall av tillsyn som genomförs av MSB och av andra myndigheter inom de

lagstiftningar där MSB är central tillsynsmyndighet och lagstiftning där myndigheten har uppgifter att samordna tillsynen. Själva inhämtningen och sammanställningen av underlag från andra tillsynsmyndigheters tillsyn bör samordnas mellan tillsynsfunktionen och sakenheterna. Resultatet av utvärderingarna bör ligga till grund för att i samverkan med berörd sakenhet planera, styra och inrikta tillsyn. Tillsynsfunktionen bör också, med stöd i de utvärderingar som genomförs, kunna vägleda andra tillsynsmyndigheter inom MSB:s ansvarsområden i tillsynsfrågor som t.ex. inventering av tillsynobjekt, tillsynsplanering och liknande. Stöd i tillsynsmetodik bör inte MSB lämna då tillsynsuppgifter snarast är huvuduppgifter för länsstyrelsen och frågor som den enskilda länsstyrelsen bör kunna hantera själv. Något liknande stöd från MSB som slutligt riktar sig till kommunen bör heller inte lämnas.

Funktionen bör:

 ansvara för de tillsynsuppgifter som ankommer på den centrala tillsynsmyndigheten enligt 5 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO),

 utöva tillsyn enligt 5 kap. 1 § förordningen (2003:779) om skydd mot olyckor (FSO) över samordningen av den statliga räddningstjänstens olika grenar,

 ansvara för de tillsynsuppgifter som ankommer MSB som central tillsynsmyndighet enligt 12 § förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen). I fråga om normgivning bör funktionen svara för sådan normgivning som är direkt relaterad till tillsyn, t.ex. föreskrifter om skyldighet för länsstyrelse om att lämna information som behövs för att MSB ska kunna utöva sitt ansvar,

 ge tillsynsvägledning enligt 3 kap. 8 § miljötillsynsförordningen (2011:13) till de operativa myndigheter som avses i 83 § förordningen (2013:319) om utvinningsavfall,

 utöva tillsyn av statens alarmeringsavtal med SOS Alarm AB,

 samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet för de myndigheter som utövar transport av farligt gods på land enligt 10 § förordningen (2006:311) om transport av farligt gods, samt

 utifrån ett helhetsperspektiv sammanställa och utvärdera resultatet av MSB:s tillsyn och den tillsyn som genomförs inom de områden där MSB är central tillsynsmyndighet eller har i uppgift att samordna tillsynen.

Genom att funktionen bör analysera sammanställningar av tillsyn som genomförs av MSB och av andra myndigheter inom de lagstiftningsområden där MSB har uppgifter som central tillsynsmyndighet eller uppgifter att samordna tillsynen bidrar funktionen till att styra och inrikta arbetet inom samhällskydd och beredskap. Funktionen är en myndighetsgemensam resurs och resultatet från arbetet bör användas brett inom myndigheten och stödja utvecklingen inom samhällsskydd och beredskap.

Resurser

Inom funktionen bör finnas kompetens inom följande områden:

 förvaltningsrätt,

 tillsynsmetodik,

 kompetens inom de lagstiftningsområden som myndigheten har uppgifter inom, samt kompetens inom

 uppföljning och utvärdering

En av de som ingår i funktionen kan vara verksamhetsansvarig alternativt chef.

6.3 Enhet för kunskaps- och