Enhet för kunskaps- och informationsförsörjning

6.3.1 Bakgrund

MSB är en kunskapsmyndighet och hanterar stora mängder kvalitativ och kvantitativ data. Insamling och analys görs på flera håll inom myndigheten inte minst inom nuvarande avdelningar ROS och UL.

Kunskapsstyrning är ett av tre styrinstrument som MSB förfogar över. De andra två är regelstyrning och ekonomisk styrning. Den huvudsakliga

styrningen och påverkan på andra aktörer som används är kunskapsstyrning, dvs. att få någon att göra något för att den själv ser att det är rätt eller

nödvändigt. En förutsättning för att kunna styra är att det finns välgrundade beslutsunderlag i form av fakta, statistik, forsknings- och studieresultat samt värderingar och bedömningar i t.ex. genomförda risk- och sårbarhetsanalyser.

Enligt instruktionen ska MSB i samverkan med myndigheter, kommuner, landsting, organisationer och företag identifiera och analysera sådana sårbarheter, hot och risker i samhället som kan anses vara särskilt allvarliga.

MSB ska också såväl områdesvis som på en övergripande samhällsnivå följa upp och utvärdera krisberedskapen och bedöma om vidtagna åtgärder fått önskad effekt. Vidare ska MSB kunna göra en samlad bedömning av olycksutvecklingen och det säkerhetsarbete som är kopplat till denna.

MSB ska se till att erfarenheter tas till vara från inträffade olyckor och kriser.

Till stöd för detta ska myndigheten tillhandahålla tvärsektoriella och samlade bilder och bedömningar samt utveckla kompetens och metodik inom området som tillgodoser nationella, regionala och lokala behov. Slutligen ska MSB beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och utvecklingsarbete för skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.

6.3.2 Överväganden

Världen förändras och blir alltmer komplex. Det behövs ny kunskap för att kunna hantera de risker som finns och de nya risker och sårbarheter som uppstår. Idag finns ingen verksamhet som har den samlade bilden över olyckor och kriser även om arbetet har utvecklats åt detta håll de senaste åren.

Bedömningen är också att den kunskap som finns, inte i tillräcklig omfattning används av aktörerna – många agerar på samma sätt som alltid.

Det som behöver utvecklas vidare är bättre beslut baserade på samlade bilder av risker, sårbarheter, olyckor och kriser och en kultur där vi lär av misstag och framgångar i det som inträffat samt där vi ständigt omprövar befintliga

föreställningar. Bedömningen är att det behövs en samlad verksamhet för att systematiskt samla kunskap och relevant information för samlade bilder men också för att försörja en samlad bedömning och det inriktande arbetet för samhällsskydd och beredskap. Samlade bilder och samlad bedömning utgör beslutsunderlag för uppdragsgivare, berörda aktörer samt MSB.

För att kontinuerligt utveckla arbetet med samhällsskydd och beredskap behöver alla aktörer ha en uppfattning inte bara om dagens utmaningar, hot och risker, utan även om morgondagens. MSB:s arbete med långsiktig

strategisk analys är ett stöd i det arbetet. Detta är en av de tio inriktningar som MSB beslutat om i den övergripande inriktningen för samhällsskydd och beredskap. Arbetet inom samhällsskydd och beredskap behöver fortsätta att utvecklas, inom ramen för en ständigt föränderlig värld.

Bedömningen är att det saknas en samlad syn kring vilken data som behöver samlas in eller vilka analyser som behöver göras för att kunna hantera ett visst sakområde inom MSB. Informationen som skulle kunna sammanställas till statistik är lagrad i olika databaser och, i alltför många fall, i dokument ”på V:”.

En effektiv informationsförsörjning av statistisk data och data för erfarenhetsåterföring som stimulerar lärande och analys syftar till en systematisering och utveckling av hur informationen hanteras genom hela processen. Från en behovsstyrd och kvalitetssäkrad insamling till strukturerad lagring som möjliggör kvalificerade analyser och synteser samt utdata av hög kvalitet presenterad utifrån användarnas behov.

MSB upprätthåller ett antal databaser med information från inträffade händelser, med fokus på området skydd mot olyckor. Myndigheten har egna insamlingar av såväl statistik från samtliga kommunala räddningsinsatser, omkomna i bränder, erfarenheter från kommunernas olycksundersökningar som från allvarliga olyckor och naturolyckor. Utöver detta finns bland annat tillgång till personskadestatistik från andra myndigheter och årsuppföljningar enligt LSO och LEH. Mätningar av individers uppfattningar om säkerhet och trygghet, egna säkerhetsåtgärder mm. genomförs med jämna mellanrum och allmänhetens syn på krisberedskaps- och försvarsfrågor mäts årligen i undersökningen ”Opinioner”. Bedömningen är att MSB skulle behöva en mer systematisk och effektiv process för informationsförsörjning med utgångspunkt i det arbete som huvudsakligen bedrivs idag.

För MSB är utvärdering att systematiskt och transparent bedöma dels

hanteringen av inträffade olyckor och kriser, dels genomförande och resultat av åtgärder för att stärka samhällets skydd och beredskap. UL har idag ett särskilt ansvar för att initiera och genomföra utvärderingar som kan beröra hela MSB:s verksamhetsområde, som är av strategisk betydelse eller av särskilt intresse för samhällsskydd och beredskap. Valet av utvärderingsobjekt bör i första hand utgå från ett övergripande perspektiv på myndighetens och samhällets behov av kunskap. Det kan handla om att genomföra utvärderingar utifrån ett tvärsektoriellt perspektiv, men också om utvärderingar inom specifika verksamheter och områden, som inte har genomförts av någon annan enhet inom MSB. Bedömningen är att MSB bör utveckla och stärka förmågan att såväl områdesvis som på en övergripande samhällsnivå utvärdera

krisberedskapen samt att genomföra övergripande utvärderingar.

Forskningsbaserad kunskap är ett av MSB:s strategiskt viktiga medel för en effektiv kunskapsförsörjning för samhällsskydd och beredskap. Det är en förutsättning för att kunna möta framtidens hot, risker och utmaningar och för att skapa ett mer resilient och säkert samhälle. För att säkerställa att det bedrivs relevant forskning inom samhällsskydd och beredskap har MSB i uppdrag att inrikta, beställa och kvalitetssäkra forskning. Myndigheten ska också kommunicera forskningsresultaten med de målgrupper som bäst behöver dem. Bedömningen är att forskning men också studier, som är kortsiktiga (1 år) kunskapsunderlag, fortsatt är viktigt för att kunna utveckla samhällsskydd och beredskap.

Det finns bestämmelser i lagen om skydd mot olyckor att när en

räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Resultatet av olycksundersökningar bör i första hand hanteras av UB, däremot behöver enheten bidra med metodkunskap för arbetet.

Sammanfattningsvis är bedömningen att det finns synergier och fördelar med att samla verksamheter som syftar till kunskaps- och informationsförsörjning inom samhällsskydd och beredskap. Den samlade verksamheten bör stödja det breda perspektivet inom hela myndighetens område som grundtanke. I detta sammanhang är det av vikt att även informationssäkerhet ingår som en del i verksamheten som berörs i ovanstående.

6.3.3 Enhetens uppgifter

Det bör bildas en enhet som ska arbeta med kunskaps- och

informationsförsörjning inom samhällsskydd och beredskap. Enheten ska arbeta inom skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.

Enheten bör:

 Arbeta med strategisk analys, främst långsiktig strategisk analys.

 Genomföra övergripande utvärderingar inom samhällsskydd och beredskap. Utvärderingarna kan genomföras i egen regi, tillsammans med andra myndigheter eller med stöd av externa utförare. Uppgiften behöver stärkas och utvecklas.

 Beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och studier för samhällsskydd och beredskap.

 Ansvara för en samlad statistik- och informationsförsörjning inom MSB för att kunna tillhandahålla tvärsektoriella och samlade bilder och bedömningar. I detta ingår att utveckla kompetens och metodik inom området som tillgodoser nationella, regionala och lokala behov.

Förutsättningar ska finnas för att kunna utses till officiell

statistikmyndighet om så beslutas. I arbetet med en samlad statistik- och informationsförsörjning ingår att ansvara för att det finns system

för att inhämta och presentera rapporteringar av genomförda risk- och sårbarhetsanalyser vid myndigheterna som underlag för fortsatt analys.

 Ha förmåga att genomföra analyser inom samhällsskydd och beredskap främst genom att hålla samman sådant arbete. En del av arbetet

innefattar försörjningsanalyser för krisberedskap och höjd beredskap.

Ytterligare en del kan vara att utveckla nya resultatmål inom krisberedskapen.

 Genomföra scenarieutveckling för scenarioanalys. Arbetet innebär att hålla samman ett sådant arbete. Utgångspunkten för arbetet är den inriktning som ges av Funktionen för nationell risk- och

förmågebedömning.

 Arbeta med metodstöd för lärande av olyckor och kriser samt svara för MSB:s kontakter med Statens haverikommission.

6.4 Enhet för planering och samhällsviktig