• Hur brukar arbetet med avgränsningen gå till?
• Hur avgörs vilka geografiska områden och markslag som kan bli aktuella att ingå i en nationalpark?.
Förstudieområdets avgränsning är mycket översiktlig. Ytterligare kartläggning behöver göras för att utreda vilka områden som upp fyller de naturvärden och upplevelsevärden som är aktuella att ingå i en national park. Detta görs inom ramen för ett nationalparksprojekt när beslut har fattats om att gå vidare med att bilda en nationalpark.
De områden som finns utpekade i Nationalparksplan för Sverige – långsik- tig plan har översiktliga gränser. När bildandet av en national park påbörjas arbetas en mer detaljerad avgränsning fram. Vanligtvis behövs kompletterande utredningar som underlag för en mer detaljerad avgränsning.
Utgångspunkter vid avgränsningen är de kriterier som finns för Sveriges national parker. Ett grundkriterium är att nationalparken ska omfatta ett större sammanhängande landskapsavsnitt med höga naturvärden.
Ett annat kriterium för en nationalpark är att området ska vara en sevärdhet och att det ska vara möjligt för besökare att komma till området och uppleva dess storslagenhet.
Det behöver därför även utredas var sevärda platser finns ur ett besökar- perspektiv, vilka områden som kan tillgängliggöras med leder och anlägg- ningar och var lämpliga platser för entréer till området finns.
Avgränsning på land
Naturen i förstudieområdet präglas av en stor variation vad gäller vegetation, naturtyper och geologi. Vegetationen består av magra och glesa tallskogar som bildar en mosaik med öppna alvarmarker, fuktängar, rikkärr och vätar. I området finns även ängs- och hagmarker präglade av bete och slåtter sedan lång tid tillbaka. Det är variationen tillsammans med mosaiken som bidrar till att området har höga naturvärden.
En utförligare beskrivning av områdets naturvärden finns i den första förstudierapporten, Förstudie nationalpark Bästeträsk, Rapport 6785.
Avgränsningen på land kommer i första hand utgå från befintliga natur- reservat och Natura 2000-områden samt mellanliggande och anslutande områden med höga naturvärden.
En nationalpark ska omfatta ett stort, sammanhängande område, men hus och tomter tas inte med. Det är alltså möjligt att bo kvar med en national park runt omkring. Generellt sett så är inte åkermark något som kommer att ingå i en nationalpark. Mark som omfattas av tillstånd för kalk- brytning kommer inte heller att ingå. Det är naturvärdena som är utgångs- punkten när nationalparkens avgränsning ska utformas.
Avgränsning i havet
När det gäller avgränsning i havet är naturvärdena inte lika väl kända. Läns- styrelsen har därför påbörjat en undersökning av naturvärdena i kustvatten mellan Kappelshamnsviken och Fårösund. Fördjupade undersökningar av de marina och limniska värdena är påbörjade och slutförs under nästa år.
Tre värdefulla marina naturtyper har identifierats i undersökningen och den indikerar att det finns höga naturvärden längs den inventerade kuststräckan:
• Ängar av ålgräs och andra marina kärlväxter som borstnate förekommer rikligt inne i Fårösund.
• Blåmusselbankar är rikligt förekommande längs med hela kuststräckan. • Fleråriga makroalger och blåstång dominerar i havsvikarna och i
Naturtyperna erbjuder varierande livsmiljöer för många organismer, rygg- radslösa djur, kräftdjur, havsborstmaskar, snäckor, fiskar och sjöfågel. Ålgräsängar är viktiga lek- och uppväxtområden för fisk och ryggradslösa djur. De marina kärlväxterna och makroalgerna ger möjlighet för olika arter att söka skydd samtidigt som de letar efter föda. Blåmusslorna i musselban- karna är föda för den rödlistade alfågeln. Musslorna filtrerar även havs- vattnet och ökar på så sätt ljustillgången för alger.
Så brukar arbetet med avgränsning gå till
Förstudieområdet är väl tilltaget och omfattar även mark och vatten som inte håller de naturvärden som en nationalpark ska omfatta. Arbetet med att avgränsa området är en del i processen med att bilda en nationalpark. Om ett projekt startas för att bilda en nationalpark så är avgränsningsfrågan en av arbetsuppgifterna. Ytterligare kartläggning av området och kompletterande underlag tas fram för att kunna avgöra vilka områden som bör ingå i en nationalpark. De samlade kunskaperna om naturvärden på land och i havet kommer att ligga till grund för en bedömning av vilka områden som kan bli aktuella att eventuellt skyddas som nationalpark. Kunskap och underlag om upplevelsevärden och om besöksperspektivet behöver kompletteras och är en viktig aspekt att väga in i bedömningen.
Karteringar av kusten gjordes 2017 och visade på områden i havet med höga naturvärden. Källa: Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund, rapport 2018:5.
Ett projekt för att bilda en nationalpark inleds genom att Naturvårdsverket tar fram ett projektdirektiv där projektledare och styrgrupp utses. En styr- grupp med representanter från Naturvårdsverket, länsstyrelsen, kommu- ner och Havs- och vattenmyndigheten bildas. Styrgruppen ska bland annat besluta om projektplan, utse arbetsgrupp och referensgrupp, ha översikt över projektets utveckling och inriktning samt ansvara för slutligt förslag inför hemställan till regeringen. När projektet organiseras så efter strävas en bred delaktighet i processen. En brett sammansatt referensgrupp med representan- ter för lokalbefolkning och intresseorganisationer är ett sätt att säkerställa delaktighet i processen. Under hela arbetet med att bilda en nationalpark är information till och dialog med berörda sakägare och övriga intressenter viktig. Arbetet sker med stöd av en kommunikationsplan.