Länsstyrelsen arrangerade i april ett studiebesök till skyddad natur på norra Gotland för gotländska politiker. För att visa och berätta om varför lokal delaktighet är viktigt, hur det kan skapas och bidra i för- valtning och skötsel av skyddad natur. Vi besökte Hässleänget, Blå lagunen och Dagghagen där vi fick träffa några av de personer som på olika sätt bidrar i skötseln.
Till naturreservaten finns en skötselplan och det är den som styr vilken skötsel som ska göras och hur i respektive område. Länsstyrelsen planerar, samord- nar och utför enklare skötselåtgärder och underhåll. Upplägget för skötsel och förvaltning ser olika ut för olika naturreservat beroende på förutsättningarna. För skötseln anlitas många olika entreprenörer och leverantörer av en rad olika tjänster.
Hässleänget
Hässleänget i Fleringe ligger i Bästeträsk naturreservat. Änget är gammal gotländsk ängsmark och avviker en aning från många av de andra ängsmarkerna på ön. Marken varierar i området, från helt torra partier, små kuperat och sten- bundet till stora fuktiga områden och kärrmiljöer. En bäck rinner genom området. Marken är mager och ekarna är lågvuxna men mycket gamla. Förutom ek finns även en hel del ask och hassel i området. Hässleänget är mycket artrikt, kärlväxt- floran är rik och varierande och änget bjuder även på flera andra intressanta arter.
En mindre del av Hässleänget, ungefär tre hektar, sköts fortfarande på traditionellt sätt med fagning på våren, slåtter på sommaren och efterbete på sensommaren/hösten. Ängena är en kostnadskrävande naturtyp att sköta på tra- ditionellt sätt, det krävs mycket handkraft och det är svårt att göra skötseln ratio- nell. Flera olika leverantörer av tjänster är involverade och bidrar till skötseln i
Under vintern har Graute gård anlitats för att underhålla stängsel och göra röjningar. Röjningar av till exempel hassel kan behövas för att bibehålla de öppna områdena i änget och hindra det från att växa igen.
På våren när vitsipporna blommar fagas änget. Marken förbereds inför slåttern genom att de gamla torra löven räfsas ihop och grenar som hamnat på marken plockas bort. Att faga ett änge är en stor arbetsinsats, i Hässleänget är det Dalhem Idrottsförening som hjälps åt att faga änget i en till två dagar.
Hässleänget med sina karaktäristiska gamla och lågvuxna ekar. Foto: Karolina Johansson. Politikerna får höra om traditionell ängesskötsel i Hässleänget. Foto: Jenny Lundahl.
På sommaren när höskallran blommat över är det tid för slåtter. Slåttern innehåller många moment och mycket handkraft krävs för att slå, torka och bärga höet. Trädrötter, stubbar, fornlämningar och sten är utmaningar i arbetet. I Hässleänget anlitas Björn Jonsson till slåttern. Björn berättade om de redskap han använder i slåttern. Små maskiner krävs för att ta sig fram utan att skada naturen. I huvudsak används en mindre slåtterbalk till själva slåttern och hästriva (äldre redskap för att räfsa ihop hö), fyrhjuling, trak- tor och rundbalspress används till de andra momenten. Det gäller att kunna änget väl för att få till en effektiv slåtter och skona de maskiner som används. 14–15 dagar tar hela slåttern innan höet är bärgat. Björn sköter slåttern i fler ängen på Gotland och kan nyttja sin maskinpark även på fler ställen.
Förr nyttjades alla tillgängliga foderresurser, så även höstens återväxt i ängena. Ängena erbjöd ofta ett gott bete och ängena har formats av bland annat långa tiders bete med framför allt nöt. Carl-Johan och Johannes Bergbohm som driver en gård i Rute med lamm och nöt fanns på plats och berättade. Bergbohms har även marker och betesdjur i närheten av Hässleänget och förra säsongen var det deras djur som stod för efterbetet. Sex dikor med kalv betade i änget under två månader, förutom daglig tillsyn behövde vatten köras till djuren eftersom det varit en väldigt torr säsong. Betet har fungerat bra och djuren har gjort ett fint jobb i änget. Betet behövs i skötseln och betesdjuren behöver även fungera ihop med besökare till områ- det. Som besökare är det viktigt att respektera djuren och se till att grindar hålls stängda.
På frågan hur de ställer sig till en nationalpark i området svarar Bergbohms att de är positiva till en nationalpark eftersom det innebär mer pengar till området, som exempelvis kan gå till stängsel. De utrycker också en oro för hur det planerade vattenskyddsområdet för Bästeträsk kommer att påverka möjligheten till bete intill träsket.
Blå lagunen
Omgivningarna på Ar präglas av den kalkindustri som bedrivits i området. Blå lagunen är ett vattenfyllt gammalt kalkbrott och ligger inom naturreser- vatet Bästeträsk. När naturreservatet bildades år 2001 var kalkbrottet relativt okänt för besökare men har med åren blivit ett attraktivt besöksmål som varje sommar lockar tusentals badsugna besökare.
Lösningar för skötsel och förvaltning runt Blå lagunen har fått anpassats och ändrats allt eftersom förutsättningarna ändrats och besökstrycket snabbt har ökat. En parkeringsplats, tillfartsväg, toaletter och soptunnor har anord- nats för att möta behoven men också för att minska belastningen på den omgivande naturen. Under en säsong anlitas flera aktörer för skötseln: Region Gotland tömmer sopor och latrin, en vaktmästare ser till platsen, entreprenörer anlitas för underhåll av tillfartsvägen och för kioskverksam- heten och för organisering av parkeringen har upphandlingar gjorts.
Ordföranden i P18 idrottsklubb berättade om hur de sköter parkeringen under sommaren. Tre lag delar på säsongen och fyra personer åt gången finns på plats för att dirigera fordon till lediga parkeringsplatser och ta betalt. Som mest kan de ha 100 bilar parkerade samtidigt, men ändå är det under högsä- songen inte ovanligt att parkeringen är full och många parkerar då istället på andra olämpliga ställen, vilket är ett problem för framkomligheten i området. Från och med midsommar finns klubben på plats vid Blå lagunen, de får ta 30 kronor per parkerad bil och uppdraget ger ett bra ekonomiskt tillskott till föreningens verksamhet.
Restaurang Utsikten driver kioskverksamheten och har sommartid en mobil kioskvagn på plats. De säljer kaffe, glass, smörgåsar, armpuffar och annat som badgästerna efterfrågar. De har ett sommarteam om fem personer och minst två personer arbetar samtidigt i kiosken. Säsongen är beroende av vädret men varar vanligtvis från midsommar till augusti. I kiosken finns en hjärtstartare och personalen har fått utbildning i första hjälpen för att stärka säkerheten vid badplatsen och kunna hjälpa till vid en nödsitua- tion. Restaurang Utsikten har sin huvudsakliga verksamhet i Fårösund och för ägarna Anna Olofsson och Martin Stuxgren är sommarkiosken ett bra komplement till sin andra verksamhet.
Skötsel vid Blå lagunen handlar mest om att möta besökarnas behov och mindre om skötsel för att upprätthålla naturvärden. Upphandling av parkering och kioskverksamheten ger arrendeintäkter som täcker en del av de kostnader länsstyrelsen har för sop- och latrinhämtning sommartid och för att hålla området runt Blå lagunen och besöksanläggningarna i ordning. Blå lagunen har potential och området både kan och behöver utvecklas. Det behövs ett helhetsgrepp för området för att bättre möta de behov som finns och hitta långsiktiga lösningar.
Dagghagen och Hammarsänget
Naturreservatet Dagghagen i Lärbro är en äldre barrdominerad sumpskog med relativt stort inslag av lövträd. Skogen har karaktär av naturskog. I naturreservatet ligger Hammarsänget som är ett klassiskt Gotlandsänge. Änget som domineras av ek är välhävdat och har en ovanligt artrik örtflora och många fornlämningar. I änget finns två skyltade leder för besökare och ett tillgänglighetsanpassat dass. Hammarsänget är drygt fem hektar stort och är därmed ett av Gotlands största hävdade ängen. Det sköts på traditionellt vis med fagning, slåtter och efterbete. Lärbro Hembygdsförening, Lärbro skola, Gotlands Brukshästförening och Gotland skog & miljö berättade om hur de engageras i skötseln av naturreservatet och änget.
Lärbro Hembygdsförening är huvudansvarig för skötseln av den hävdade delen av naturreservatet, Hammarsänget. De underhåller också tillfartsvägen, vandringslederna och dasset. Skötseln av Hammarsänget har en lång tradi- tion i socknen. Hembygdsföreningen engagerar och anlitar sockenbor, Lärbro skola, Lärbro idrottsförening och flera av socknens företagare för att hjälpa till med skötseln av änget.
Drygt 100 elever, lärare och föräldrar från Lärbro skola fagar änget. Det brukar vara en fin och uppskattad vårdag där alla hjälps åt. Eleverna är duk- tiga och ju större del de hinner desto mer pengar till klasskassan. Skolan står för buss till änget och Hembygdsföreningen bjuder på korv. Lärbro idrotts- förening har också en del av det stora änget som de fagar. Att faga ett änge ger ett bra tillfälle för friskvård, lära sig mer om sin hembygd och den got- ländska naturen och kulturen, det borde fler göra!
Gotland skog & miljö (GSM) är ett socialt företag som utför uppdrag inom skog och miljö. De har som övergripande mål att integrera perso- ner som står långt ifrån arbetsmarknaden. GSM utför enklare arbeten som stängsling och röjning. Företaget har ett ramavtal med länsstyrelsen och anli- tas för skötsel i flera av Gotlands naturreservat.
I Dagghagens ohävdade delar har en del gran huggits bort för att gynna gamla lövträd. De fällda träden har sedan Gotlands Brukshästförening dragit ut ur skogen med sina brukshästar. Brukshästarna är duktiga på att dra ut virke ur tät skog och är väldigt skonsamma att använda sig av i känsliga områden. För Gotlands Brukshästförening ger arbetet i naturreservatet en möjlighet att träna och att arbeta praktiskt med hästarna, hästarna är dess- utom en trevlig arbetskamrat.
De gotländska ängena är betydelsefulla i det gotländska natur- och kultur- landskapet och har en lång tradition. Arealen ängsmark har minskat drastiskt och idag har vi kvar cirka en procent av den ängsareal som fanns på 1700- talet. Ängena ligger idag spridda som små frimärken i landskapet.
Det traditionella sättet att bruka eller hävda ett änge innebär att det fagas på våren, slås på sommaren och efterbetas med djur på sensommaren. Ängena har formats av långa tiders fagning, slåtter och bete med framför allt nötkreatur. Ängenas skötsel är svår att rationalisera och det krävs till största delen handkraft i arbetet. Det innebär att ängen är en kostnadskrävande naturtyp.
Olika naturtyper behöver olika former av skötsel. Arbetssätt som är skonsamma mot naturen behövs vid skötsel av skyddade områden, men det är inte alltid det behöver ske med lie eller häst. Rationella metoder med större skogsmaskiner som skördare kan också användas beroende på vilket resultat som önskas.