Vårt uppdrag är att ta ställning till om kroppsvisitation kan införas för att förhindra användning av otillåtna hjälpmedel vid högskole- provet. Vi måste dock också överväga andra åtgärder som skulle kunna motverka fusk vid provet och som utifrån olika vinklar ska jämföras med kroppsvisitation. Nedan följer ett antal kriterier som vi använder för att avgränsa valet av möjliga åtgärder att titta närmare på.
5.1
Åtgärderna bör syfta till att motverka fusk
genom användning av elektroniska hjälpmedel
Det är ingen ny företeelse att provdeltagare fuskar vid högskole- provet. Det har t.ex. länge förekommit att s.k. spökskrivare anlitas för att, mot ersättning, skriva provet för någon annans räkning. Det som är nytt är att den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att hjälpa ett stort antal provdeltagare att fuska samtidigt. Trådlös utrust- ning för elektronisk kommunikation möjliggör alltså fusk i större omfattning än tidigare och en kommersialisering av fusket. Det är också svårt att avslöja de provdeltagare som använder sig av dolda mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning med de metoder som står till buds i dagsläget.Som beskrivs i avsnitt 3.3.2 har det redan vidtagits åtgärder för att förhindra användningen av otillåtna hjälpmedel under högskole- provet. Det har införts ett straffansvar för den som i strid med en försäkran använder sig av otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt för- söker vilseleda vid provet. Vidare har vid några tillfällen olika versioner av ett visst provpass använts, vilket lett till att provresultat har under- känts och provdeltagarna har stängts av från att skriva högskole- provet under två år. I vissa fall har personerna även dömts för osann
försäkran. Trots dessa åtgärder tyder det mesta på att den organi- serade fuskverksamheten har fortsatt.
Vi kan konstatera att Universitets- och högskolerådet (UHR) och de lärosäten som anordnar högskoleprovet redan i dag har förut- sättningar att upptäcka och förhindra fusk som sker på mer tradi- tionellt sätt, exempelvis med hjälp av s.k. spökskrivare eller sam- arbete mellan provdeltagare i samma provlokal. De provledare som enligt UHR:s föreskrifter ska övervaka provets genomförande är väl ägnade att upptäcka t.ex. fusklappar och den legitimationskontroll som genomförs torde försvåra att annan person än den anmälda provdeltagaren gör provet och då t.ex. brukar uppenbart förfalskade legitimationer.1 Vårt övergripande uppdrag är i stället att föreslå åtgärder för att förhindra den sortens fusk vid högskoleprovet som sker organiserat och i stor skala med hjälp av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning. En av våra utgångs- punkter är därmed att identifiera och analysera åtgärder som har potential att omöjliggöra eller åtminstone kraftigt försvåra elektronisk kommunikation eller annan användning av otillåtna elektroniska hjälp- medel i provlokalen.
5.2
Åtgärderna bör verka avskräckande
I våra direktiv anges att en faktisk kontroll av provdeltagare för att motverka fusk eller vetskapen om risken att behöva genomgå en sådan kan leda till att fusket minskar. Det är inte realistiskt med noggranna kontroller av samtliga provdeltagare. En utgångspunkt för vårt uppdrag är snarare att hitta åtgärder som avskräcker från fusk vid högskoleprovet.
5.3
Fokus på åtgärder som kräver
författningsreglering
En förutsättning för det organiserade fusket är att provets innehåll på något sätt sprids före provets genomförande eller samtidigt som provet pågår. Vi kan konstatera att arbetet för att förhindra att så
1 Se 19–20 och 35 §§ Universitets- och högskolerådets föreskrifter om högskoleprovet
sker (se avsnitt 3.3.2) är mycket viktigt. Alla typer av proaktiva åt- gärder är betydelsefulla för att säkerställa att provmaterialet inte sprids på ett sätt som underlättar fusket. Denna typ av insatser kräver emellertid inte någon form av författningsreglering i lag eller förordning och myndigheterna är, enligt vår bedömning, väl lämpade att själva driva detta arbete vidare. Såsom vi har uppfattat vårt upp- drag finns det därför inte anledning för oss att närmare behandla dessa slags åtgärder. Vi inriktar oss i stället på att analysera och före- slå åtgärder som kräver författningsreglering i lag eller i förordning och som myndigheterna inte har befogenhet att genomföra med den reglering som finns i dag. Våra förslag i dessa delar ska ses som ett komplement till det redan pågående arbetet med ett brett spektrum av åtgärder för att motverka fusk.
5.4
Högskoleprovets utformning och genomförande
utgör en ytterligare ram för vilka åtgärder som
är realistiska
Det ingår inte i vårt uppdrag att överväga eller föreslå förändringar i hur högskoleprovet är utformat eller hur det genomförs. Högskole- provet genomförs i dag vid två tillfällen per år, en gång på våren och en gång på hösten. Provdagen är i dagsläget 7 timmar och 55 minuter lång, varav den effektiva provtiden är 4 timmar och 35 minuter (för tider för provet, se avsnitt 3.1.2). Den totala provtiden är redan lång och det är enligt vår bedömning inte möjligt att förlänga den ytter- ligare i någon betydande mån. Att ta bort utprövningspasset är inte heller ett alternativ eftersom detta provpass är nödvändigt för att pröva ut nya frågor till provet. Vidare kan resultatet på utprövnings- passet i sig utgöra en indikator vid analys av ett prov vid misstanke om fusk. Vi kan således konstatera att det inte är möjligt att ändra schemat för provet i någon större utsträckning. De åtgärder vi kan föreslå bör alltså kunna genomföras inom de ramar som föreligger i dag.