Vilka slags kontroller får genomföras?

Utredningens förslag: Kontroll med kroppsvisitation av prov-

deltagare ska få utföras vid inpassering till eller utpassering från lokaler där högskoleprovet genomförs (in- eller utpasserings- kontroll). Kontrollen ska få utföras för att söka efter elektroniska hjälpmedel.

Andelen kontrollerade provdeltagare får inte överstiga tio pro- cent av de anmälda provdeltagarna vid varje provtillfälle. Ingen provdeltagare ska genomgå in- eller utpasseringskontroll mer än en gång under en provdag. Provdeltagare under 15 år ska uttryck- ligen undantas.

Utredningens bedömning: Inledningsvis bör kontrollerna om-

fatta högst två procent av de anmälda provdeltagarna. I lagen erinras om att regeringen kan meddela föreskrifter om hur stor andel av de anmälda provdeltagarna som ska omfattas av in- eller utpasseringskontroll.

Begreppet kroppsvisitation och gränsdragning mot kroppsbesiktning

Med kroppsvisitation avses, enligt 28 kap. 11 § tredje stycket rätte- gångsbalken en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig. Definitionen i rättegångsbalken är enligt uttalanden i förarbetena till bestämmelsen avsedd att vara vägledande för tolkning och tillämp- ning av begreppet kroppsvisitation även i annan lagstiftning än rätte- gångsbalken.19 _{Vi menar att legaldefinitionen av kroppsvisitation i} rättegångsbalken är lämplig även i nu aktuellt sammanhang, och har inte funnit skäl att frångå den gränsdragning mot andra typer av undersökningar, t.ex. kroppsbesiktning, som framgår av förarbetena till 28 kap. 11 § rättegångsbalken (se närmare avsnitt 4.5).

19 _{Prop. 1993/94:24 s. 37.}

Eftersom vi gör bedömningen att tolkningen av begreppet kropps- visitation vid kontroll i samband med högskoleprovet inte avviker från vad som gäller för kroppsvisitation i annan närliggande lagstift- ning som avser kroppsvisitation, menar vi att det inte finns skäl att införa en särskild definition i den föreslagna lagen.

Med kroppsvisitation avses alltså i den föreslagna lagen en under- sökning av kläder och annat som en provdeltagare bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som han eller hon har med sig. I be- greppet kroppsvisitation innefattas att den som utför visitationen känner utanpå kläderna och i fickor och liknande samt undersöker alla typer av föremål som provdeltagaren har med sig, t.ex. väskor och plånböcker.20 _{I sammanhanget kan dock påpekas att vi menar att} provdeltagare bör ha lämnat ifrån sig medhavda föremål såsom väskor och jackor på en anvisad plats innan inpasseringskontroll med kropps- visitation utförs samt att utpasseringskontroll bör ske innan prov- deltagare hämtat sina tillhörigheter från den anvisade platsen, se av- snitt 7.4.5.

Det bör betonas att en rätt att utföra kroppsvisitation inte inne- fattar rätt att undersöka själva människokroppen. Det är således inte möjligt att, med stöd av den föreslagna bestämmelsen om kropps- visitation, med händerna t.ex. känna i en provdeltagares hårbotten eller undersöka en eventuell protes. Kroppsvisitation medger inte heller undersökning av kroppens håligheter, t.ex. att undersöka en provdeltagares hörselgångar eller munhåla.

Allmänna in- eller utpasseringskontroller

En kontroll med kroppsvisitation i samband med högskoleprovet kan genomföras på många olika sätt. Den typ av kontroller som vi bedömer vara rimliga, och som innebär ett så litet störningsmoment som möjligt för provdeltagarna, är kontroller med kroppsvisitation när provdeltagarna är på väg in i provlokalen innan ett provpass eller när provdeltagarna är på väg ut ur provlokalen efter ett provpass. Båda typerna av kontroller kan antas motverka användningen av otillåten elektronisk utrustning, men på olika sätt.

20 _{Prop. 1993/94:24 s. 40.}

Vår slutsats i avsnitt 6.3.6 är att den huvudsakliga åtgärden för att motverka fusk på högskoleprovet ska vara kontroll med radiovågs- detektor. Kroppsvisitation är emellertid den enda åtgärd som innebär att man rent faktiskt vid en inpasseringskontroll kan hitta fuskutrust- ning innan den kommer till användning eller vid en utpasserings- kontroll kan avslöja en fuskare på väg ut ur provlokalen med fusk- utrustning på sig. För att ytterligare öka den avskräckande effekten bör därför, utöver kontroll med radiovågsdetektor, in- eller ut- passeringskontroller med kroppsvisitation tillåtas av en viss mindre andel av de anmälda provdeltagarna vid varje provtillfälle.

Det bör i sammanhanget lyftas fram att det är fråga om allmänna kontroller, dvs. att det är samtliga provdeltagare som är på väg in i eller ut från en provlokal som ska kontrolleras. Det är inte fråga om stickprovskontroller av slumpvis utvalda provdeltagare i en prov- lokal. Inte heller föreslår vi riktade kontroller där provdeltagare väljs ut för en kontroll med kroppsvisitation när det finns indikation på eller misstanke om att han eller hon har på sig eller med sig ett eller flera elektroniska hjälpmedel på provet (se ovan avsnitt 7.2). Det kan antas att det för den enskilde framstår som ett större integritets- intrång att i en grupp väljas ut för kontroll, i stället för att kontrollen rutinmässigt sker av samtliga provdeltagare i en lokal.21 _{En in- eller} utpasseringskontroll bör därför alltid omfatta samtliga provdeltagare i den utvalda provlokalen. Vi gör dock bedömningen att personer under 15 år bör undantas från sådana kontroller, se avsnitt 7.2.

Högskoleprovet genomförs i många olika typer av lokaler. Vilken typ av kontroll som är mest lämplig i det enskilda fallet samman- hänger främst med när kontrollerna kan ske på provdagen. Lämplig- heten kan vidare exempelvis bero på hur många provdeltagare som skriver provet i lokalen, lokalens utformning och om det ligger flera provlokaler i anslutning till varandra. Som vi anger i avsnitt 7.4.3 bedömer vi att det är den myndighet som ansvarar för att genomföra kontrollen, enligt vårt förslag UHR, som är bäst lämpad att avgöra vilken typ av kontroller som ska utföras vid varje provtillfälle. Lag- stiftningen bör därför utformas så att den gör det möjligt att besluta om inpasseringskontroll eller utpasseringskontroll på det sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. lokalernas utformning och placering. Det kan t.ex. innebära att det utförs en inpasseringskontroll vid en 21 _{Jfr JO:s yttrande över betänkandet Vissa polisfrågor – säkerhet vid förhör samt kränknings-} ersättning (SOU 2018:75), 2019-01-16, dnr R 103-2018.

provlokal inför det första provpasset och en utpasseringskontroll i en närliggande lokal efter provpasset. Det kan också vara så att UHR fått in tips som gör det lämpligt att allokera kontrollerna på visst sätt.

Kontrollerna får inte planeras på ett sådant sätt att en provdel- tagare måste genomgå en in- eller utpasseringskontroll mer än en gång per dag. Däremot bör det inte finnas några restriktioner i förhållande till kontroll med radiovågsdetektor, dvs. en provdeltagare bör kunna åläggas att genomgå in- eller utpasseringskontroll och kontroll med radiovågsdetektor under en och samma provdag.

Syftet med kontrollerna

Vi har i denna framställning fokuserat på åtgärder som har det över- gripande ändamålet att motverka förekomsten av fusk genom använd- ning av elektroniska hjälpmedel. Med hänsyn till den ingripande åtgärd som en kroppsvisitation utgör bör det framgå tydligt av bestäm- melsen att det är elektroniska hjälpmedel som får eftersökas. Vad som avses med ett elektroniskt hjälpmedel definieras i lagens inled- ande paragraf, se avsnitt 7.2.

Begränsning av andelen kroppsvisiterade provdeltagare

Enligt kommittédirektiven ska vi bedöma vid hur stor andel av provlokalerna som kroppsvisitation vid högskoleprov ska genom- föras. Högskoleprovet genomförs i många olika slags lokaler och antalet provdeltagare i provlokalerna kan variera stort. Vi bedömer därför att det är mer rättvisande att ange hur stor andel av antalet anmälda provdeltagare vid ett provtillfälle som får kroppsvisiteras. Inför ett provtillfälle kommer UHR att veta hur många provdeltag- are som har anmält sig och vilka provlokaler som kommer att användas, och kan på så vis planera kontrollerna så att det totala antalet kon- trollerade provdeltagare inte överstiger en bestämd andel av de an- mälda provdeltagarna.

Enligt våra beräkningar kommer radiovågsdetektionen att kunna utformas så att den blir i princip heltäckande eller i vart fall kommer detektion att kunna utföras i en större del av provlokalerna (se av- snitt 8.2.1). Därtill bör det vara möjligt att utföra kroppsvisitation genom in- eller utpasseringskontroller i vissa provlokaler. En sådan

kombination av parallella undersökningar med radiovågsdetektor och in- eller utpasseringskontroller med kroppsvisitation bör, enligt vår bedömning, ha en starkt avskräckande effekt.

Med tanke på att in- och utpasseringskontroll med kroppsvisita- tion är en ingripande åtgärd finns det enligt vår mening anledning att sätta ett tak för hur omfattande dessa kontroller får vara. Vi föreslår därför att det i lagen ska anges att andelen kontrollerade provdel- tagare aldrig får överstiga tio procent av de anmälda provdeltagarna vid varje provtillfälle. Inledningsvis bör kontrollerna dock som högst omfatta två procent av de anmälda provdeltagarna vid varje provtill- fälle. Möjligheten att begränsa omfattningen av kontrollerna faller inom regeringens normgivningsområde. Av tydlighetsskäl bör det i den föreslagna lagen erinras om att regeringen kan meddela före- skrifter – inom det utrymme som medges i lagen – om hur stor andel av de anmälda provdeltagarna som ska omfattas av in- eller utpasse- ringskontroll med kroppsvisitation. Denna konstruktion medger en flexibilitet som innebär att kontrollens omfattning kan ändras om de utvärderingar som UHR föreslås ansvara för (se avsnitt 7.6) visar att det finns skäl för det.

Undantag för provdeltagare under 15 år

Som vi redan avhandlat i avsnitt 7.2 bör provskrivande barn under 15 år inte få kroppsvisiteras. Det kan tyckas överflödigt att reglera det särskilt i lagen eftersom en redan beslutad ändring i högskole- förordningen i praktiken innebär att ytterst få personer under 17 år kommer att kunna skriva provet från år 2022. Den kommande ålders- gränsen är dock en reglering på förordningsnivå och kan när som helst ändras av regeringen. Frågan om undantag för barn under 15 år är principiellt viktig och bör anges uttryckligen i lagen.

7.4.3 Ansvarig myndighet

Utredningens förslag: Universitets- och högskolerådet ska besluta

om och ansvara för genomförandet av in- eller utpasseringskon- troller. Genomförande lärosäte ansvarar dock genom provledaren för beslut om att vägra en provdeltagare tillträde till provlokalen samt för förvaring, återlämnande och anmälan till Polismyndig- heten avseende omhändertagna föremål enligt lagen.

UHR ska, enligt myndighetens instruktion, ansvara för uppgifter i fråga om service, samordning, främjande och utvecklande verksam- het samt internationellt samarbete och mobilitet inom utbildnings- området.22 _{Det kan då tyckas främmande att myndigheten ska ansvara} för genomförande av kontroller med kroppsvisitation i samband med högskoleprovet. Lärosätenas huvudsakliga verksamhet är att ansvara för utbildning och forskning. Det kan också tyckas främmande att myndigheter inom utbildningsväsendet alls ska ansvara för kontroller med kroppsvisitation, då sådana kontroller har en tydlig prägel av tvångsmedel.

I våra direktiv ställs fråga om Polismyndigheten på något sätt bör ansvara för kontroller med kroppsvisitation. Vi menar dock att det framstår som mindre lämpligt att lägga ansvaret för kontrollerna på Polismyndigheten. Syftet med inpasseringskontroller i andra samman- hang där Polismyndigheten har ett ansvar eller delansvar på ett eller annat sätt, som t.ex. i riksdagen eller i domstolar, är att trygga säker- heten vid farhågor om våldsamma incidenter och förhindra allvarliga våldshandlingar. In- eller utpasseringskontroller vid högskoleprovet är av en annan karaktär. Syftet med kontrollerna är att motverka fusk vid högskoleprovet, men fusk är i sig ingen brottslig verksamhet och kontrollerna har ett nära samband med provets genomförande i övrigt. Därför framstår det som närmast systemfrämmande att lägga ansvaret för kontrollerna på Polismyndigheten.

Åtgärden med in- eller utpasseringskontroller är ett av flera sätt att motverka att elektroniska hjälpmedel kommer till användning vid fusk på högskoleprovet, och ska bidra till att högskoleprovet genom- förs på ett korrekt och rättvist sätt, till fördel för alla de provdel- tagare som inte avser att fuska. Arbetet med att motverka fusk på 22 _{1 § förordning (2012:811) med instruktion för Universitets- och högskoleprovet.}

högskoleprovet är en så integrerad del av genomförandet av provet, att det framstår som mest rimligt och naturligt att UHR ansvarar för in- och utpasseringskontrollerna med kroppsvisitation.

Vi har dock övervägt om respektive lärosäte som genomför hög- skoleprovet bör ansvara för beslut och genomförande av kontrollerna eftersom de föreslagna kontrollerna kommer att vara integrerade delar av högskoleprovets genomförande. Utifrån nuvarande rollför- delning finns det en logik i att universitet och högskolor även ansva- rar för in- och utpasseringskontrollerna. Det kan dock konstateras att dessa kontroller med kroppsvisitation generellt sett utgör en in- gripande åtgärd, och att det är av stor vikt att kontrollerna genom- förs på ett enhetligt och likvärdigt sätt utifrån strikta riktlinjer för att så långt det är möjligt skydda provdeltagarns rättssäkerhet. Dess- utom skulle planeringen av kontrollerna kraftigt försvåras med ett uppdelat ansvar. Som vi anger i avsnitt 7.4.2 får in- och utpasserings- kontroller genomföras på en viss andel av de anmälda provdeltagarna. Detta förutsätter att beslutet om i vilka provlokaler kontrollerna ska genomföras fattas av en myndighet med nationell överblick. Därför är det enligt vår bedömning rimligt att en myndighet har det samlade ansvaret för samtliga in- och utpasseringskontroller som genomförs. Den myndigheten bör vara UHR, mot bakgrund av myndighetens centrala roll när det gäller högskoleprovet i övrigt och erfarenheter av myndighetsutövning på nationell nivå.

Det bör alltså vara UHR som har ansvar för att besluta om i vilka provlokaler in- eller utpasseringskontroller med kroppsvisitation ska utföras. Sådana beslut bör fattas efter samråd med berörd hög- skola. I ansvaret för in- eller utpasseringskontrollerna bör också ingå att stå för det praktiska genomförandet, såsom att hyra in personal och utrustning och att ombesörja att det finns förvaringsmöjligheter för omhändertagna föremål (se vidare om omhändertagande i avsnitt 7.4.9).

Eftersom universitet och högskolor ansvarar för provlokalerna och genomförandet av provet i övrigt är det enligt vår bedömning naturligt att planering och genomförande av in- och utpasserings- kontroller sker i nära dialog mellan UHR och respektive lärosäte. Då kan också undvikas att de olika formerna av kontroller – radiovågs- detektion respektive in- eller utpasseringskontroller – sammanfaller på ett olämpligt sätt. Dessutom är samråd med lärosätena viktigt för UHR genom att det är lärosätena som har överblick och information om provlokaler m.m. till ledning för bedömningen av vilken typ av

kontroll som passar bäst i vilken provlokal och hur resurserna ut- nyttjas mest effektivt.

Vidare kan konstateras att vissa av de åtgärder vi föreslår kommer att kräva att det finns personal på plats i provlokalen som kan vidta åtgärder eller upprätthålla reglerna kontinuerligt under hela prov- dagen. Den personal som anlitas för att utföra in- eller utpasserings- kontrollerna för UHR:s räkning kommer inte att kunna stanna kvar i provlokalen efter genomförd kontroll. Vi föreslår i avsnitt 7.4.8 att den som vägrar att genomgå in- eller utpasseringskontroll med kropps- visitation ska vägras tillträde till lokalen vid återstående provpass. Vidare föreslår vi i avsnitt 7.4.9 att elektroniska hjälpmedel under vissa förutsättningar ska kunna omhändertas under provdagen. För att dessa åtgärder ska kunna vidtas krävs det alltså att det finns per- sonal på plats som exempelvis kan kontrollera att en provdeltagare inte släpps in vid ett senare provpass eller kan förvara omhänder- tagna föremål och se till att de återlämnas till rätt person när prov- dagen är slut. Denna personal kan UHR inte tillhandahålla. Genom- förande lärosäte bör därför genom provledaren ansvara för beslut om att vägra en provdeltagare tillträde till provlokalen samt för förvaring, återlämnande och anmälan till Polismyndigheten avseende omhänder- tagna föremål.