Några exempel på sekretess för uppgift

Utredningen ska ta ställning till om sekretess ska gälla för sådan uppgift i anmälan om fusk vid högskoleprovet som kan leda till att den som har lämnat anmälan kan identifieras. Det kan därför vara intressant att se hur några nuvarande bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som rör uppgift i anmälan eller utsaga är utformade.

Exempel på sekretessbestämmelser med rakt skaderekvisit

Sekretess gäller enligt 29 kap. 11 § OSL hos Transportstyrelsen vid tillsyn enligt 5 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) för uppgift i anmälan eller utsaga från en enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Skälet till skyddet för anmälaren i detta fall är att t.ex. en sjöman ska kunna göra en anmälan utan att riskera att utsättas för trakasserier eller annan oförmånlig behandling från befälhavaren eller sin arbetsgivare som en ”bestraffning” för sitt handlande.80

Bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit, vilket innebär att presum- tionen vid en sekretessprövning är att uppgifterna är offentliga. Med hänvisning till de grundläggande förarbetena till det raka skade- rekvisitet, se avsnitt 4.11.4, anfördes att om den som begär uppgift om vem som har lämnat en anmälan inte vill uppge ändamålet med sin förfrågan eller uppträder anonymt, får redan detta anses visa att sådan risk är förenad med ett utlämnande att sekretess ska iakttas. 81 Av detta följer att det typiskt sett får antas föreligga risk att anmäl- aren kommer att lida men om dennes identitet röjs för fartygets 79 _{10 kap. 1 § OSL. Vissa begränsningar följer dock av 12 kap. OSL.}

80 _{Prop. 2001/02:108 s. 36.}

befälhavare och ägare. Enligt regeringen innebar utformningen av bestämmelsen att inte bara namnet på anmälaren utan själva inne- hållet i anmälan eller utsagan kan omfattas av sekretess, nämligen om uppgifterna på något sätt kan avslöja vem anmälaren är. Bestämmel- sen medger också, enligt förarbetena, att förekomsten av en anmälan eller utsaga hålls hemlig helt, nämligen då blotta förekomsten av en anmälan skulle kunna avslöja vem som har gjort den.82

Enligt 37 kap. 1 § andra stycket OSL gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar för uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs. Bestämmelsen gäller även i förhållande till den som anmälan avser. Det kvalificerade raka skade- rekvisitet innebär dock att sekretessen endast gäller om det kan antas att den som har gjort en anmälan eller har lämnat en utsaga utsätts för repressalier av mera allvarligt slag om en uppgift ur anmälan eller utsagan röjs.83

Exempel på en sekretessbestämmelse med omvänt skaderekvisit

Enligt 30 kap. 4 c § gäller sekretess i en statlig myndighets verksam- het som består i tillsyn med avseende på auktoriserade och godkända revisorer, registrerade revisionsbolag och revisorer från ett tredje- land för uppgift i en anmälan eller utsaga om överträdelse av en bestämmelse som gäller för den som myndighetens verksamhet av- ser, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att anmälaren eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men.

I förarbetena till bestämmelsen anges generellt om rapportering av missförhållanden att när missförhållanden uppstår inom en orga- nisation finns det vanligtvis ett intresse från ledningens sida att komma till rätta med problemen.84 _{Missförhållandena kan dock vara} dolda på grund av att enskilda personer inom organisationen döljer dessa. Det kan också förekomma situationer då ledningen är med-

82 _{Prop. 2001/02:108 s. 37.}

83 _{Lenberg m.fl., Offentlighets- och sekretesslagen [9 januari 2019, Zeteo], kommentaren till} 37 kap. 1 § andra stycket OSL.

veten om att det förekommer oegentligheter, men av olika skäl under- låter att agera, eller aktivt mörklägger förhållandena. Så kallade vissel- blåsare kan därför ha en viktig betydelse för att avslöja olika former av oegentligheter i både offentlig och privat sektor. Interna rappor- teringssystem kan möjliggöra för anställda att utan risk för repres- salier rapportera om allvarliga händelser.

Vidare anförde regeringen i propositionen att det är angeläget att skapa goda förutsättningar för att missförhållanden som uppmärk- sammas inom ramen för revisionsverksamhet anmäls.85 _{Sekretesskyddet} för den som anmäler bedöms utgöra en faktor som kan påverka benägenheten att anmäla. Sekretess bör därför, enligt regeringen, gälla för en uppgift i en anmälan eller utsaga om en överträdelse, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att anmälaren eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men. Med ett sådant skydd gäller en presumtion för sekretess. Uppgifter vars röjande inte riskerar att medföra skada eller men kan dock fortfarande lämnas ut.

Absolut sekretess

Enligt 30 kap. 4 b § första stycket OSL gäller sekretess i en statlig myndighets verksamhet som består i tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet för uppgift i en anmälan eller utsaga om överträdelse av bestämmelse som gäller för den som myndighetens verksamhet avser, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet. Bestämmelsen saknar skaderekvisit, vilket innebär att sekretessen är absolut.

Bestämmelserna i 30 kap. 4 b § OSL genomför ett antal EU- direktiv och förordningar, bland annat EU-direktivet 2014/65/EU86 om marknader för finansiella instrument. Enligt direktivet ska anställda som anmäler överträdelser av det institut där de är anställda ha ett lämpligt skydd mot repressalier, diskriminering eller andra former av missgynnande behandling (artikel 73.1 andra stycket b). Bestämmelsen i 30 kap. 4 b § första stycket OSL ska uppfylla dessa krav på skydd för s.k. visselblåsare.

85 _{Prop. 2015/16:162 s. 136 f.}

86 _{Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för} finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU.

I förarbetena till bestämmelsen konstaterades att syftet med att införa ett visselblåsarsystem är att eventuella oegentligheter som förekommer inom tillsynsobjekten ska komma fram.87 _{För att uppnå} ett effektivt och ändamålsenligt system är det angeläget, anförde regeringen, att säkerställa att anmälarens identitet inte röjs. Det an- sågs därför inte vara tillräckligt att tillförsäkra uppgifterna sekretess beroende på utfallet av en skadeprövning, där hänsyn tas till om ett utlämnande av uppgifterna kommer leda till att någon enskild lider skada eller men. För att kunna garantera anmälarens anonymitet an- sågs det nödvändigt med absolut sekretess. Det innebär att uppgift- erna i fråga inte får lämnas ut ens för det fall att det står klart att anmälaren inte kommer lida men om uppgifterna röjs.

Absolut sekretess gäller även exempelvis i en statlig myndighets verksamhet enligt lagen (2016:1306) med kompletterande bestäm- melser till EU:s marknadsmissbruksförordning för uppgift i en anmä- lan eller utsaga om överträdelse av bestämmelse som myndigheten övervakar enligt den lagen, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet. Det följer av 30 kap. 6 b § OSL. Paragrafen är införd som en följd av artikel 32.2 c i marknadsmissbruksförordningen.88 _Enligt förarbetena till bestämmelsen är syftet med att införa ett vissel- blåsarsystem att eventuella oegentligheter som påvisas när det gäller förfaranden som påverkar förtroendet för finansmarknaden ska komma fram.89 _{Motiveringen till den starka absoluta sekretessen var i princip} densamma som till 30 kap. 4 b § OSL, se ovan.

Exempel på sekretessbestämmelser som särskilt reglerar sekretess i förhållande till den anmälan avser

Inom hälso- och sjukvård gäller som huvudregel sekretess för upp- gift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.90 _{Detsamma gäller i annan}

87 _{Prop. 2013/14:228 s. 257.}

88 _{Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om mark-} nadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.

89 _{Prop. 2016/17:22 s. 329.} 90 _{25 kap. 1 § OSL.}

medicinsk verksamhet. Det omvända skaderekvisitet innebär att det finns en presumtion för sekretess för uppgifterna. Motsvarande sekretesskydd gäller t.ex. för uppgift om enskilds personliga förhåll- anden inom socialtjänsten och annan därmed jämställd verksamhet.91 Härutöver kan nämnas sekretessregleringen i ärenden inom den all- männa försäkringen m.m. för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, som dock är avgränsad med ett rakt skaderekvisit, dvs. sekretess gäller om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om en uppgift röjs.92

I dessa fall gäller emellertid särskilda regler för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild i förhållande till den som anmälan avser. Enligt 25 kap. 7 § OSL gäller sekretess i hälso- och sjukvård för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som an- mälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs. Mot- svarande bestämmelser finns i 26 kap. 5 § OSL, som rör anmälan eller utsaga inom socialtjänsten och 28 kap. 3 § OSL som rör anmä- lan eller utsaga inom socialförsäkringen. Bestämmelserna innebär att den som anmälan avser som huvudregel ska få ta del av uppgifter i en anmälan eller utsaga som rör honom eller henne. Endast under de förutsättningar som anges i paragrafen, ska uppgifter i anmälan eller utsaga kunna hemlighållas för den som uppgifterna rör.93 _Bestäm- melsen innebär en klar begränsning av den sekretess som annars gäller inom verksamheterna, dock enbart i förhållande till den an- mälde. Bestämmelserna gäller inte bara uppgifter om vem som har gjort anmälan eller lämnat utsagan, utan också själva innehållet i an- mälan eller utsagan. Eftersom bestämmelsens syfte är att ge skydd för anmälaren och hans eller hennes närstående i förhållande till den anmälde torde dock bara sådana uppgifter i anmälan m.m. som på något sätt kan avslöja vem anmälaren är kunna hemlighållas. Bestäm- melsen medger också att förekomsten av en anmälan eller utsaga hålls hemlig helt, nämligen då redan existensen av anmälan skulle kunna avslöja vem som måste ha gjort den.

91 _{26 kap. 1 § OSL.}

92 _{28 kap. 1 § OSL.}

93 _{Lenberg m.fl., Offentlighets- och sekretesslagen [9 januari 2019, Zeteo], kommentaren till} 25 kap. 7 § OSL.

I förarbetena till 25 kap. 7 § OSL motiverades sekretesskyddet för den som lämnar uppgifter till sjukvården eller socialtjänsten om andras förhållanden att det är angeläget att allmänhetens intresse för att lämna uppgifter om t.ex. barnmisshandel till de sociala myndig- heternas kännedom inte försvagas.94 _{Det ansågs vara en lämplig av-} vägning mellan motstående intressen att enskilds anmälan etc. får hemlighållas för den som anmälan gäller, om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Telefonterror eller andra trakasserier av allvar- ligare natur kan utgöra anledning till hemlighållande. Det måste dock, enligt propositionen, i det enskilda fallet finnas ett visst fog för an- tagandet att anmälaren verkligen är i behov av sekretesskydd. Ett rutin- mässigt hemlighållande med stöd av paragrafen är alltså inte tillåtet.

Bestämmelsen är avsedd att ge skydd mot våld, men också t.ex. telefonterror eller andra trakasserier av allvarligare slag.95 _{Om den} som t.ex. anmäler en närstående, granne eller arbetskamrat känner påtagligt obehag torde det ibland kunna räknas som allvarligt men. Att anmälaren anser det obehagligt i största allmänhet att den an- mälde vet vem som har gjort anmälan är däremot inte ett sådant men som medger sekretess. Vid bedömningen av risken är det av bety- delse t.ex. vad anmälan eller utsagan avser, den anmäldes förhållan- den och eventuella relationer mellan anmälaren och den anmälde.

En liknande sekretessbestämmelse för den som anmälan avser gäller också t.ex. under förundersökning i brottmål. Enligt 35 kap. 1 § första stycket 1 OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men och uppgiften förekommer i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål. Av 35 kap. 2 § OSL följer dock att när det gäller uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild, gäller sekretess i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser endast om det kan antas att fara upp- kommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

94 _{Prop. 1979/80:2 Del A s. 187 f.}

95 _{Lenberg m.fl., Offentlighets- och sekretesslagen [9 januari 2019, Zeteo], kommentaren till} 25 kap. 7 § OSL.