Avsikter med och upplevda effekter av IR-arbete

I en studie av Laskin (2011) undersöks vilka effekter IR-arbete har på ett företags rörel- seresultat. Studien innefattar en Delfi-undersökning där experter inom IR bemöter och resonerar kring påståenden relaterade till studiens syfte. Efter att experternas uttalan- den sammanställts fick de bemöta de sammanställda svaren ytterligare en gång för att få möjlighet att korrigera eller förtydliga påståenden i relation till vad övriga experter hade uttryckt. Laskin lyfter som styrka för Delfi-metoden respondenternas möjlighet att få feedback på sina svar från andra experter inom ämnet men nämner även risker med metoden såsom grupptänk eller recruitment bias.

Påståendena som experterna fick ta ställning till handlar om hur IR-arbete förhåller sig till värdering, aktielikviditet, analytikerbevakning och relationsbyggande. För ett företags värdering menar experterna att IR-arbete till viss del kan påverka genom att välja vilken typ av samt kvaliteten på den information som förmedlas. Dock framhäver experterna innebörden av de faktiska mått som kommuniceras, exempelvis tillväxt eller vinst, som mer avgörande. För en akties likviditet beskrev experterna det som att IR kan ha en positiv inverkan men att det inte alltid är ett uttalat mål för IR-arbetet. Exempelvis

3.5. Effekter och avsikter med IR 29

kan effektivt IR-arbete leda till en lägre benägenhet för företagets ägare att sälja aktier, vilket potentiellt kan leda till en lägre likviditet. Vissa IR-program ökar dock handeln i ett företags aktie till följd av att arbetet fokuseras på att bredda ägarbasen eller attrahera fler institutionella investerare.

Laskin (2011) lyfter också ett påstående i studien som framhåller att IR-arbete bör ge- nerera ökad media- och analytikerbevakning, vilket experterna menar är av vikt men att kvalitet överträffar kvantitet. Motiveringen är att det är viktigare att informationen och analyserna som förmedlas till allmänheten via media och analytiker, är korrekta snarare än omfattningen på dem. Vidare understryker experterna betydelsen av att som företag byg- ga hållbara och långsiktiga relationer med intressenter. Dessutom visar de sammanställda svaren på att starka relationer kan underlätta att bibehålla ägare i tider då företaget uppvisar sämre resultat. Slutligen betonas även relationsbyggandet som en del i att förmå analytiker till att genomföra högkvalitativa analyser av den information som företagen kommunicerar.

Just mjuka faktorer såsom relationsbyggande, kvalitativa bedömningar av företagets led- ning, individuella möten med aktieägare och feedback från finansmarknaden, är enligt Ragas, Laskin och Brusch (2014) de fyra främsta faktorerna som IR bör utvärderas och bedömas utifrån. Det konstateras i en enkätstudie som Ragas m. fl. genomför genom att tillfråga drygt 400 IRO:s som var aktiva i amerikanska företag och medlemmar i intresseor- ganisationen NIRI. Författarna konstaterar också att en klar majoritet av enkätdeltagar- na, cirka 87 procent, anser att aktiepriset inte är ett bra mått för att utvärdera IR-arbete. Alltså att ett högt aktiepris inte per automatik skulle indikera ett bra IR-arbete just på grund av att IR har liten påverkan på faktorer som faktiskt driver aktiepriset, som exempelvis finansiella resultat eller konjunkturcykler.

I en studie av Marston (2008) ombeds företrädare för brittiska företag att bedöma vilka effekter de upplever att IR-arbete tillför ett företag. Företrädarna anser att den effekt som överensstämmer bäst med deras egna upplevelse består av IR-arbetets roll i att säkerställa en rättvis värdering för företaget. Med detta avses att IR-arbetet förhindrar både över- och undervärdering av företaget. För att analytiker och investerare ska kunna förstå ett företags verksamhet och genomföra precisa värderingar, är utöver informationens kvalitet även informationens relevans av vikt, något som studeras av Laskin (2016). Studien utgår ifrån företagens perspektiv och baseras på nedanstående frågeställningar.

1. Vilken information kommuniceras av IRO:s och med vilken frekvens sker den kom- munikationen?

2. Vilken typ av information upplever IRO:s som avgörande för ett företags värdering? 3. Vilket förhållande, om något, råder mellan den upplevda vikten av en information-

styp och frekvensen med vilken den kommuniceras?

Studien består av en kvantitativ analys av enkätsvar för vilken respondenterna identifie- ras via NIRI:s medlemsregister. Informationsklasserna respondenterna får ta ställning till består av både finansiell och icke-finansiell information. För den första undersöknings- frågan visar det sig att IRO:s kommunicerar finansiell information i en högre frekvens

30 Kapitel 3. Teoretisk referensram

än icke-finansiell information och att detta förhållande gäller för samtliga underkatego- rier av de två informationsklasserna, förutom i fallet med företagsstrategier där ingen signifikant skillnad kunde uppvisas. Bland icke-finansiell information innefattas vanligt kommunicerad information, utöver strategier, av marknads- och produktnyheter. Infor- mation om Corporate Social Responsibility (CSR) och anställdas kvalitet uppmäter den lägsta frekvensen i studien.

Då respondenterna bemöter den andra undersökningsfrågan fick de ta ställning till sam- ma klasser av information som i fråga ett men utifrån informationens betydelse för att förstå och värdera ett företag. För denna fråga observeras samma fenomen som det för den första, det vill säga att finansiell information bedöms vara av större vikt än den icke-finansiella informationen. Vidare anses, i enlighet med resultatet från den första un- dersökningsfrågan, att information om strategi, marknadsposition, produkter och tjänster samt ledning som viktigast bland icke-finansiell information.

I den tredje och sista undersökningsfrågan, då eventuell avvikelse mellan den kommu- nicerade informationens frekvens och betydelse jämförs, finner författaren att ett linjärt samband gäller. Information vilken bedöms som viktig för förståelse och värdering kom- municeras alltså i en högre grad än information som bedöms vara mindre viktig. Laskin (2016) framhäver som slutsats för studien att finansiell information är oersättlig när det kommer till ett företags värdering men att information vilken berör ett företags strategi bedöms vara lika viktig. Vidare menar författaren att IRO:s i allmänhet besitter en god förståelse för vilken information som investerare och analytiker efterfrågar och att denna information även kommuniceras. Dock hänvisar Laskin bland annat till Ernst & Young (1997) och påpekar att IRO:s eventuellt underskattar betydelsen av information som berör ett företags ledning.