tagets existens, minska investerares eller analytikers kostnad för att påbörja en analys av företaget. Arbetet bör därmed resultera i en ökad publicitet i form av fler artiklar och ana- lyser. Nämnda åtgärder kan därmed ses på samma sätt som marknadsföring av företagets produkter eller tjänster men att det i detta fall handlar om företagets tillgångar.
3.3
Mekanismer på finansiella marknader
Genom den interaktion som sker mellan olika intressenter på världens finansiella markna- der, uppstår det både rationella och irrationella tolkningar och reaktioner på den informa- tion som kommer marknaden tillhanda. Nedan presenteras ett antal teorier som utifrån detta kan vara av betydelse för ett företags kommunikation.
3.3.1
Effektiva marknadshypotesen
Enligt Fama (1970) innebär effektiva marknader att tillgänglig information vid alla tid- punkter är fullt inprisad i marknadens tillgångar, vilket testas utifrån tre klasser av in- formation: svag, semi-stark och stark. Den informationskategori som marknadspriserna tillhör avgör om och till vilken grad som marknaden anses vara effektiv. Den mest testade kategorin är den svaga formen, vilken undersöker huruvida framtida marknadspriser kan förutspås utifrån redan observerade priser. Om så är fallet anses marknaden vara inef- fektiv och om inte, effektiv i dess svaga form. Även om visst beroende kan observeras mellan dagliga avkastningar anser Fama det inte som tillräckliga bevis för att avfärda en effektiv marknadsmodell. Tester av marknaden i dess semi-starka form undersöker om uppenbart publik tillgänglig information, som exempelvis årsredovisningar, fullt och ome- delbart reflekteras i marknadspriser. Även för en effektiv marknad i dess semi-starka form bedöms marknaden vara effektiv. Den sista kategorin, det vill säga en effektiv marknad i dess starka form, definierar Fama som en marknad där marknadspriser fullt reflekterar all tillgänglig information, publik såväl som privat. Även om vissa avvikelser har observerats från den starka formen menar Fama att en modell av det här slaget kan användas som riktmärke för hur finansiella marknader uppträder avseende deras effektivitet.
En syn på marknaden som effektiv, definierad enligt Fama (1970), implicerar att varken teknisk analys, det vill säga att studera historiska priser i syfte att prediktera framtida priser, eller fundamental analys i form av studier av finansiell information såsom analys och prognostisering av ett företags framtida vinster, möjliggör överavkastning (Malkiel, 2003). Till följd av dessa resonemang presenterar Malkiel en alternativ definition av en effektiv marknad, vilken utgår från att investerare på en effektiv marknad inte tillåts erhålla överavkastningar utan att omfattas av motsvarande risker. Utifrån sin definition anser Malkiel att marknaden är effektiv men tillstår att vissa anomalier kan förekomma, exempelvis i form av överreaktioner på ny information eller att förutsägbara mönster i en akties prissättning uppstår. Malkiel förklarar dessa fenomen som undantag, vilka uppstår till följd av stundtals irrationella investerare och att de i de flesta fall enbart existerar under ett begränsat tidsspann. I samsyn med dessa teorier menar Agarwal m. fl. (2016) att det går att argumentera för att IR, vars främsta uppgift går ut på att formulera
22 Kapitel 3. Teoretisk referensram
och förmedla information, inte fyller något syfte. Detta då endast att ompaketera och kommunicera redan delgiven information inte inbringar något värde och till och med kan reducera värdet om kostnaden för arbetet är tillräckligt stor.
3.3.2
Agency Theory
Agency Theory, eller agentproblemet på svenska, kretsar kring förhållandet mellan två parter och hur deras handlingar påverkas av en eventuell intressekonflikt kring målsätt- ning, risk och uppdelning av arbete (Eisenhardt, 1989). Enligt Jensen och Meckling (1976) är grundpremissen för problemet att den ena parten, benämnd agent, arbetar på uppdrag av den andra parten, kallad uppdragsgivare, och situationen kan konkretiseras med det förhållande som råder mellan ett företags ledning och dess ägare. Författarna anser att problemet uppstår som en funktion av att agenten i sammanhanget inte nödvändigtvis delar målsättning eller omfattas av samma risk som uppdragsgivaren. Eisenhardt (1989) menar att problemen förvärras av att det i fallet med agentproblemet kan vara både svårt och dyrt för uppdragsgivaren att upplysa sig om de handlingar som agenten utför och därmed försäkra sig om att denna har agerat på ett för uppdragsgivaren gynnsamt sätt. Även i de fall uppdragsgivaren har god insyn i agentens arbete framhåller Eisenhardt att olika syn på risk kan leda till att parterna föredrar olika åtgärder. I likhet med Eisenhardt lyfter även Soppera (2018) informationsasymmetri som ett potentiellt resultat av en in- tressekonflikt mellan agent och uppdragsgivare eller mellan ett företags ledning och dess ägare. Informationsasymmetrin uppstår till följd av att agenten oftast är bättre insatt i arbetet än uppdragsgivaren eller att agenten, i de fall agent och uppdragsgivare inte delar målsättning, ogärna annonserar sitt egentliga syfte för uppdragsgivaren.
Soppera (2018) framhåller att agentproblemet och de kostnader som ett företag tar på sig i syfte att förena de två parternas incitament och riskbenägenhet, kan innebära bety- dande negativa effekter för företaget. Dessa kostnader kan exempelvis utgöras av options- program eller bonusar till företagets ledning och kan ses som en avgift uppdragsgivaren betalar i syfte att begränsa problemen relaterade till agentproblemet (Jensen & Meckling, 1976). Andra kostnader som uppstår till följd av agentproblemet består enligt Jensen och Meckling av kostnaden för att övervaka agenten och dess handlingar. Lev (1992) nämner att dessa kostnader drabbar alla publika bolag men att företag vilka bedriver effektivt IR-arbete, har en större möjlighet att minimera kostnaderna till följd av att informa- tionsgapet mellan agent och uppdragsgivare minskar.
Hong och Huang (2005) ger ett exempel på agentproblemet där IR-arbetet betraktas som källan till problemet snarare än lösningen. De resonerar kring huruvida investerare med god insyn i företag har större behov av en likvid aktie jämfört med utomstående investerare som äger en mindre del av aktierna. Författarna för sitt resonemang utifrån en teoretisk modell som utgår från att en investerare, vilken innehar en betydande del av företagets aktier, har ett behov av att vid en framtida tidpunkt likvidera en del av sitt innehav. Likviditetsbehovet antas härstamma från att investerare med en aktiv roll i ett företag, på grund av regulatoriska skäl har färre perioder under ett år då det är tillåtet att sälja aktier. Författarna nämner restriktioner för belåning som ytterligare en tänkbar
3.3. Mekanismer på finansiella marknader 23
orsak till det utökade likviditetsbehovet. Den andra gruppen investerare i modellen, med ett betydligt mindre innehav och begränsad insyn, antas inte kunna tillgodose eventuella likviditetsbehov genom att sälja aktier i det för modellen specifika företaget. Slutligen antas det även för modellen att IR-arbete leder till en mer likvid aktie.
Den beskrivna diskrepansen i likviditetsbehov i kombination med informationsasymmetrin mellan investerargrupperna, innebär att en oproportionerlig nytta erhålls från investering- ar inom IR. Omvänd proportionalitet menar författarna kommer från att den ena gruppen investerare åtnjuter en större fördel av en eventuell investering samtidigt som kostnaden fördelas på samtliga ägare.
3.3.3
Kognitiv bias
Som tidigare nämnts motiverar Malkiel (2003) undantag från den effektiva marknadshy- potesen med irrationella investerare, vilket har observerats i ett flertal empiriska studier. Sådana fenomen studeras inom Behavioural Finance, vilket enligt Hens och Bachmann (2008) är ett tvärvetenskapligt ämne som kombinerar psykologi och finans. Ämnet har sin grund i beslutsteori och är framförallt uppmärksammat för de svårigheter som uppstår på grund av osäkerhet vid beslutfattande. Moosa och Ramiah (2017) menar att Behavioral Finance ämnar till att beskriva varför människor fattar irrationella finansiella beslut, vil- ket enligt dem skapar en ineffektivitet i marknaden som exempelvis leder till finansiella bubblor och krascher. Behavioral Finance innefattar den del inom psykologin som bland annat berör kognitiv bias, vilket handlar om irrationella beslut och tolkningar på grund av felaktiga eller skeva verklighetsuppfattningar. Då IR-arbete till stor del handlar om informationsgivning och att det hos varje individ finns en begränsad tolkningsförmåga, är det av vikt att förstå hur information tolkas av de individer som verkar på finansiella marknader. Några exempel på kognitiv bias som därav kan vara av intresse är anchoring, confirmation bias och conservatism bias.
Bias inverkan på tolkning och utgivning av information
Många beslut baseras på den egna intuitionen för slumpmässiga event. När människor genomför estimeringar baseras de ofta på olika startvärden och estimeringarna kommer i slutändan att justeras innan ett definitivt svar ges. Startvärdet kan variera beroende på förutsättningarna för den aktuella situationen och olika startvärden kan ge olika estime- ringar, vilket innebär en vinkling utifrån det initiala värdet. Vinklade eller felaktiga beslut kan också uppstå då slutsatser baseras på ofullständiga beräkningar vilket enligt Tver- sky och Kahneman (1974) är det som kallas för anchoring. Anchoring handlar alltså om hur individer intuitivt fattar beslut utifrån ett referensvärde och utgör ett svårundvikligt fenomen i situationer som innefattar beslut eller estimeringar. Exempelvis Cen, Hilary och Wei (2013) har visat på att analytikers intäktsestimat påverkas av den norm som gäller för en specifik industri. Företag med låga vinstestimat relativt medianen för den industri som de är verksamma inom, tenderar att få mer optimistiska intäktsprognoser från analytiker jämfört med företag som har höga vinstestimat.
24 Kapitel 3. Teoretisk referensram
som bekräftar en förutfattad åsikt och menar på att det är en problematisk aspekt vid tolk- ning och resonerande. Enligt Nickerson innebär confirmation bias att en individ selektivt väljer information som underbygger ett visst resonemang samtidigt som motsägande fakta undviks istället för att dra slutsatser utifrån all relevant information som finns tillgänglig utan förutfattade meningar. Just confirmation bias är något som Pouget, Sauvagnat och Villeneuve (2017) i en studie har visat är något som påverkar finansmarknaden. Deras studie visar på att confirmation bias bland annat bidrar till ökade handelsvolymer och volatilitet till följd av hur investerare misstolkar information som går emot deras egna åsikter. Rabin och Schrag (1999) anser att confirmation bias är viktigt att förstå utifrån flera aspekter då det kan förekomma i många olika typer av situationer. Lärare gör ex- empelvis felaktiga bedömningar av elevers prestationer till följd av förutfattade meningar samtidigt som forskare partiskt tolkar data för att stödja personliga hypoteser.
Enligt Barberis, Shleifer och Vishny (1998) kan conservatism bias beskrivas som männi- skors tendens till att fokusera på existerande information framför ny kritisk data, vilket bidrar till ett långsamt beslutsfattande och anpassande till nya situationer. Det långsam- ma agerandet uppstår genom att individer bara delvis agerar på ny information genom att exempelvis bara göra mindre justeringar i sina estimat. Detta på grund av att det finns en stark tilltro till den ursprungliga informationen. Conservatism bias är precis som confirmation bias något som påverkar finansmarknaden på olika sätt. Bland annat Luo (2013) har genom en studie visat på att conservatism bias bidrar till att skapa överreak- tioner i tillgångspriser genom att observera hur olika investerare tolkar och agerar utifrån ny information. Orsaken till överreaktionerna är just på grund av att vissa investerare är långsamma på att ta till sig ny relevant information. Enligt Pompian (2012) kan även conservatism bias leda till att investerare är för återhållsamma i sina ageranden om ny information går emot tidigare uppfattningar och antaganden.
3.3.4
Sammanställning av mekanismer
I tabell 3.1 nedan presenteras en sammanställning av de mekanismer på finansiella mark- nader som har presenterats ovan samt hur respektive mekanism kan relateras till IR- arbetets funktion och betydelse.
Tabell 3.1: Sammanställning av mekanismer på finansiella marknader
Mekanism Relation till IR
Effektiva marknadshypotesen I vilken form hypotesen är sann har en direkt inverkan på betydelsen av IR-arbetet, vilket till stor del består av informationsgivning.
Agency Theory Kopplingen till IR består av att IR-arbetet kan redu- cera informationsasymmetrier och därmed reducera incitamentsskillnaderna som teorin beskriver.
Kognitiv Bias Fenomenet är av vikt att ha i åtanke vid bedömning- en av IR-arbetets möjlighet att kommunicera infor- mation som marknaden tar till sig.