5.3 Genomförande av intervjuer
6.1.2 Olika IR-aktiviteters effekter
Den allmänna uppfattningen bland intervjuobjekten är att det är den samlade insatsen av IR-aktiviteter som svarar mot de upplevda effekterna som presenters i avsnitt 6.1.1 ovan. Bedömningen är att aktiviteterna som genomförs samspelar och tillsammans bi- drar till att skapa en trovärdig och informativ helhet som upplevs som tillfredsställande bland företagets intressenter. Även om det kan vara svårt att härleda specifika effekter till specifika aktiviteter, går det att identifiera vissa aktiviteter av särskild betydelse för IR-arbetet, vilka är:
• Investerarträffar, som innefattar sammankomster där företag och investerare, på företagets eller annan aktörs initiativ, möts för att diskutera företagets verksamhet ur ett investeringsperspektiv.
• Uppdragsanalys, bestående av analys utförd av professionella aktörer mot en er- sättning från bolaget i fråga. Detta ska särskiljas mot de analyser som genomförs utan ersättning, då dessa är att betrakta som en effekt av IR-arbete snarare än en IR-aktivitet.
• Publicerande av information och förtydligande aktiviteter, vilket i detta fall främst innefattar icke regulatoriska pressmeddelanden eller finansiella rapporter. Med för- tydligande aktiviteter avses exempelvis webbsända frågestunder som publiceras i samband med både regulatoriska och icke regulatoriska publikationer.
Investerarträffar är en aktivitet som flera intervjuobjekt nämner som en del av deras IR-arbete. Cecilia Drivning, finanschef och IR-ansvarig på Biovica International, nämner att investerarträffar är något som de upplever har haft en positiv inverkan på aktiens handel och kursutveckling. Hon lyfter en sammankomst som de anordnade ihop med en expert inom cancerbehandling som ett exempel på en investerarträff med efterföljande kursuppgång. Driving menar att kursuppgången kan härledas till ett ökat intresse för aktien som följd av sammankomsten och den efterföljande diskussionen bland investerare som sammankomsten ledde till. I och med att en expert på området var närvarande vid investerarträffen, skulle ytterligare förklaringar till kursuppgången, i tillägg till Drivings förklaring, kunna bestå av ett ökat förtroende för den delgivna informationen samt en ökad förståelse för bolagets produkt. I samband med andra investerarträffar som Biovica International har genomfört, resonerar Driving vidare kring att de även har bidragit till
6.1. Studiens frågeställningar 57
att öka kännedomen och kunskapen om bolaget bland investerare genom att förtydliga redan publicerad information. Hon säger att:
”...det hjälper väldigt mycket att du har tiden att förklara [...] i det sammanhanget har folk även möjlighet att ställa frågor och få mer kött på benen och även om du har den här informationen ute sedan lång tid tillbaka, så är det ju helt klart en bra paketering för
de som är där och lyssnar. Bara för att informationen är offentliggjord betyder det inte att det är någon som har tagit till sig den.”
Drivings resonemang om att offentliggjord information inte nödvändigtvis är anammad bland investerare, innebär en viss oenighet med den effektiva marknadshypotesen i dess starka form, presenterad av Fama (1970). Uttalandet implicerar att det kan föreligga infor- mationsasymmetri mellan företag och investerare och följaktligen kan inte marknadspriser i ett sådant läge fullt ut anses reflektera all tillgänglig information. Detta trots att informa- tionen sedan tidigare är offentliggjord. Därmed kan det finnas ett värde i att ompaketera redan delgiven information, vilket går emot den argumentation som Agarwal m. fl. (2016) lyfter fram. De menar att ompaketering av information inte borde inbringa något värde och till och med kan reducera värdet om kostnaden för arbetet är tillräckligt stor.
Även Jessica Martinsson har upplevt positiva effekter i samband med investerarträffar som genomförs i samarbete med banker och finansiella rådgivare. Hon anser att det personliga mötet som träffarna möjliggör är effektfullt i form av positiv respons från investerare. Den positiva responsen känner Martinsson kommer från att hon som medgrundare av bolaget, kan ge en stark och trovärdig bild av företaget och på så sätt har hon bättre möjlighet att framhäva företagets värde samt potential. I och med detta menar Martinsson att hon har en god möjlighet att sälja in bolaget till investerare och på så sätt skapa en bredare ägarbas. Sebastian Ahlskog nämner ytterligare en aspekt kring aktivt IR-arbete och specifikt det personliga mötet med investerare. Han ger ett exempel på feedback från en investerarträff i Köpenhamn:
”De uttryckte sig verkligen i stil med ’fy fan vad bra att ni har åkt hela vägen hit för att göra den här halvtimmes presentationen’ och var jättepositiva till det. Samtidigt var ingen av våra kollegor [konkurrerande företag] där överhuvudtaget och de rev av en salva
även mot dem. Ofta har de här fonderna ett väldigt tydligt ställningstagande i, eller en väldigt positiv inställning, när det gäller IR-arbete.”
Ahlskog menar att investerare, framförallt institutionella investerare, vill se att företag som de har investerat i arbetar med att marknadsföra bolaget och därigenom marknadsför deras investering. Citatet och Ahlskogs efterföljande resonemang belyser hur ett aktivt IR- arbete skapar aktieägarvärde och reducerar incitamentsrisker motsvarande agentproble- met. En reduktion av dessa risker kan därtill sänka kostnader förknippade med agentpro- blemet, belyst av Soppera (2018). Charlotte Berg pratar om liknande effekter i samband med investerarträffar som har nämnts av Cecilia Driving och Jessica Martinsson i form av uppgång i aktiekursen, ökat intresse och en ökad förståelse för företaget. Dock nämner Charlotte Berg att det vid investerarträffar, för största effekt, är av stor vikt att företaget kommer i kontakt med investerare som är intressanta för bolaget sett till kapitaltillgång, kunskap, nätverk eller intresse. Av denna anledning och för att komma i kontakt med vad
58 Kapitel 6. Resultat & Analys
de bedömer som rätt typ av investerare, är IDL Biotech selektiva med vilka träffar de medverkar på. Distinktionen som Berg gör mellan olika investerare tyder på att olika stor nytta går att erhålla från investerarträffar beroende på investerarnas potentiella bidrag till bolaget. Det ligger därmed i företagets intresse att komma i kontakt med investerare med högt potentiellt bidrag i syfte att maximera nyttan från investerarträffar. Detta då investerarträffar, precis som alla andra aktiviteter, är att betrakta som en investering som kostar resurser i form av både tid och pengar. En liknande strategi, som den IDL Bio- tech använder sig av, tillämpas av Mats Palerius i samband med deras investerarträffar. Han beskriver, på samma sätt som Charlotte Berg, att den upplevda effekten från sådana träffar till stor del beror på vilken typ av investerare som medverkar. I syfte att komma i kontakt med särskilt intressanta och relevanta investerare har Zenicor Medical Systems ett samarbete med Danske Bank. På frågan om de hade fått möjligheten till att träffa dessa investerare utan samarbetet svarar Mats Palerius:
”Nej det hade vi inte. Det är en förutsättning för att vi ska få träffa dem.”
Sammanfattningsvis finns det en viss koppling mellan investerarträffar och effekter som exempelvis högre aktiekurs och ett ökat intresse för bolaget. Dock är det av vikt att kom- ma i kontakt med rätt typ av investerare för att investerarträffar ska resultera i störst nytta för ett bolag, något som många gånger kan vara svårt att åstadkomma utan ett brett kontaktnätverk alternativt samarbete med en professionell aktör. Jessica Martins- son exemplifierar detta med träffar som de har haft med mindre privata investerare. Efter träffarna har en ganska kraftig kursökning observerats, dock utan långvarig effekt då kursen relativt snabbt därefter fallit tillbaka. Hon motiverar denna kursrörelse med spekulationshandel av investerare som har en mer kortsiktig investeringshorisont. Den si- tuation Martinsson beskriver skulle kunna förklaras med att Sprint Bioscience för dessa träffar, inte har lyckats komma i kontakt med rätt typ av investerare, i likhet med de utmaningar som tidigare diskuterats för investerarträffar.
En annan vanlig aktivitet nämnd som särskilt betydelsefull bland intervjuobjekten, är uppdragsanalys. Cecilia Driving menar att uppdragsanalys behövs för att uppnå en syn- lighet på aktiemarknaden då det de senaste åren har skett en kraftig ökning av antalet små noterade bolag. Utöver en allmän ökning i synlighet beskriver Driving att Biovica In- ternational tack vare deras val av analysföretag, en aktör inriktad på hälsa och bioteknik, dessutom uppnått en mer direkt exponering mot önskad målgrupp. Även Mats Palerius ser uppdragsanalys som en viktig del i att öka företagets synlighet på aktiemarknaden, något som går att argumentera för kan leda till en ökad handel i aktien. Detta då en ökad synlighet bör resultera i ett ökat intresse för bolaget, vilket i sin tur skulle kunna leda till en högre aktiekurs. Dock framhäver Palerius att det trots en ökad synlighet kan vara svårt att göra en tydlig koppling till en högre aktiekurs. På frågan om varför de använder sig av uppdragsanalys svarar han:
”Det är naturligtvis att få ut information och öka synligheten. Det har vi sett att det har resulterat i, en ökad synlighet. Sedan kan man ju fråga sig om det har avspeglat sig i
aktiekursen och sådär [...] Det är så många andra faktorer som spelar roll för hur aktiekursen utvecklas.”
6.1. Studiens frågeställningar 59
Palerius menar vidare att uppdragsanalys, utöver att leda till en ökad synlighet, även kan fungera som ett komplement till den information som kommuniceras av ett företag. Han beskriver det som att i deras fall kommunicerar främst Zenicor Medical Systems den operativa informationen, exempelvis information om nya kundavtal, medan analys- företaget bistår marknaden med finansiell analys som företaget själv inte har möjlighet att bistå med. För uppdragsanalys nämner därtill Sebastian Ahlskog att det kan utgöra ett effektivt alternativ för att nå ut med information till marknaden. Han säger bland annat:
”Där fyller analysfirmorna en ganska viktig funktion, att sammanställa bolag på ett ganska standardiserat sätt och ge sin syn på bolaget. Det är nog bra både för institutioner och även privatpersoner, de är en bra kanal och länk ut mot aktieägare.” Den funktion som analysföretag uppfyller enligt Ahlskog går att relatera till teorin om in- vestor recognition som Merton (1987) har presenterat. Genom att som investerare erhålla korrekt information om ett företag och att företagets aktie marknadsförs mot potentiella investerare, antas en ökad investor recognition uppnås. Teorin säger då att dessa åtgärder bland annat bör minska investerares kostnad för att påbörja en analys av företaget, vilket i sin tur borde resultera i ett ökat intresse för bolaget bland investerare tack vare att fler personer genomför en analys av företaget.
En del i att upprätthålla ett intresse bland ett företags intressenter menar Ulrik Harrysson består av att hålla de kontinuerligt uppdaterade om vad som händer i företaget. Synthetic MR uppnår detta genom regelbundna utskick av pressmeddelanden och nyhetsbrev. Just pressmeddelanden är något som även Sebastian Ahlskog lyfter fram då han ser det som ett kraftfullt verktyg vid kommunikation av viktiga nyheter. Sådana nyheter är däremot ofta av mer regulatorisk karaktär som det är krav på att offentliggöra. Publicerandet av pressmeddelanden av denna typ faller emellertid utanför ramen för hur strategiskt IR- arbete har definierats för den här studien. Dock inryms framtagandet och arbetet som föranleder publikationen, om utfört i tillräcklig omfattning, i det som definierats som strategiskt IR-arbete. Ahlskog exemplifierar detta med publicering av en kvartalsrapport. Han menar att det kan genomföras på olika sätt, antingen framställs rapporten i dess enklaste form alternativt innehåller den mer genomarbetad och utförlig information än vad som krävs ur ett regulatoriskt perspektiv. Rapporten kan då ses som en förstärkning av det budskap som ska förmedlas istället för endast delgivning av information. För det här resonemanget är det dock fortsatt svårt att avgöra hur stor inverkan en sådan förstärkning faktiskt har i relation till nyhetens värde.
I samband med publicering av både regulatorisk och icke regulatorisk information, kan det för förståelsen vara effektfullt att komplettera informationen med en förtydligande kommentar. Sebastian Ahlskog exemplifierar ett sådant uttalande och dess effekter:
”...om du skickar ut en pressrelease om en affär till exempel, som är ganska svår att förstå, då kan du gå ut och göra en streamad [intervju] tre till fem frågor från en
analytiker där du förklarar den i ord och bild för att minska missförståndet...” För streamade intervjuer, som de Ahlskog nämner, ser Mats Palerius dessutom att det går
60 Kapitel 6. Resultat & Analys
att nå ut till ett större antal personer. Han bedömer att det särskilt för mindre privata investerare är värdefullt tack vare en ökad tillgänglighet i och med digitalt material. Om så är fallet, det vill säga att ett ökat antal personer nås, innebär aktiviteter av det här slaget ett ökat intresse för bolaget, i vart fall bland mindre privata investerare. Ytterligare en aktivitet som kan ses som ett förtydligande, beskriver Charlotte Berg som den regelbundna avstämning hon för med de ägarna som hon har en nära relation med. Tack vare avstämningen kan Berg kontrollera om ett budskap kommunicerat av bolaget har framgått hos investerarna. På så sätt kan en högre förståelse och medvetenhet om företaget uppnås.
Även om de aktiviteter som nämnts ovan har upplevts som särskilt betydelsefulla för vissa av intervjuobjekten, anser en majoritet av dem att det är den samlade IR-insatsen som leder till tidigare nämnda effekter. Förklaringen ligger i att alla delar i IR-arbetet anses behöva utvecklas enhetligt med varandra. Petra Lindgren, marknads- och kommunika- tionschef på Aino Health, belyser detta nedan.
”...att ha en plan och strategi för att öka aktiehandeln, men så går investerare in på vår hemsida och förstår inte riktigt vad vi gör [...] Då får det en motsatt effekt, även om de
ser bolaget som en attraktiv investering.”
Det Lindgren menar är att IR-arbetet och dess effekter faller på att alla delar inte når upp till samma nivå, av exempelvis kvalitet och omfattning. Följden av detta, som Lindgren nämner, kan då leda till motsatt effekt, vilket ytterligare understryker vikten av den samlade IR-insatsen.