Sammanställning av effekter och avsikter

I tabell 3.2 nedan presenteras en sammanställning av de effekter som har observerats från initierandet av ett IR-program och högt betygsatt IR-arbete samt identifierade avsikter med IR-arbete, från tidigare studier.

3.5. Effekter och avsikter med IR 31

Tabell 3.2: Sammanställning av IR-arbetets effekter och avsikter som har identifierats i tidigare genomförda studier

Studie Ansats Syfte Resultat

Bushee och Miller (2012) Kvantitativ Avsikter & Effekter

Ökat institutionellt ägande som främsta avsikt. Ökat institutio- nellt ägande, medie- och analy- tikerbevakning samt marknads- värde som de främsta effekterna. Kirk och Vincent (2014) Kvantitativ Effekter Ökat offentliggörande av infor- mation, analytikerbevakning, in- stitutionellt ägande, aktielikvi- ditet och marknadsvärde.

Agarwal m. fl. (2016) Kvantitativ Effekter Ökat marknadsvärde, analyti- kerbevakning och aktielikvidi- tet.

Farraghe, Kleiman och Bazaz (1994)

Kvantitativ Effekter Delvis lägre informationsrisk. Laskin (2011) Kvalitativ Effekter &

Avsikter

Inga entydiga resultat men bely- ser IR-arbetets betydelse.

Ragas, Laskin och Brusch (2014)

Kvantitativ Avsikter Närmare relationer och högt an- seende.

Marston (2008) Kvalitativ Avsikter Rättvis värdering.

Laskin (2016) Kvantitativ Avsikter Inga entydiga resultat men bely- ser IR-arbetets begränsningar.

Kapitel 4

Metod

4.1. Ansats 33

I detta kapitel presenteras strategin för studiens genomförande, en beskrivning av vald metod samt en diskussion kring studiens kvalitet.

4.1

Ansats

Med utgångspunkt i studiens syfte och specifikt den första frågeställningen görs valet att använda en kvalitativ ansats med en induktiv teorigenerering. Bedömningen görs bland annat utifrån tidigare genomförda studier inom ämnet och de problem som identifierats med dessa. Tidigare studier, vilka med en kvantitativ strategi undersöker de effekter som kan observeras från initiering av IR-program eller IR-arbete av hög kvalitet, har svårt att redogöra för de orsakssamband som råder mellan IR-arbete och observerade effekter. Frågan om IR-arbetet har resulterat i de observerade effekterna eller om effekterna istället bör betraktas som orsaker, vilka har lett till IR-arbetet, kvarstår alltså. Exempelvis som i fallet med de studier vilka finner ökad aktielikviditet som en effekt av högkvalitativt IR-arbete, är det inte utrett om IR-arbetet leder till ökad likviditet eller omvänt att ökad likviditet leder till en högre upplevd kvalitet av IR-arbetet. I de studier i vilka IR- arbetets eventuella effekter har härletts från enkätundersökningar uppstår även problemet att respondenten inte ges utrymme att vare sig utforma eller motivera sina svar, utan enbart får gradera redan förutbestämda svarsalternativ. Metodiken förutsätter således att forskaren besitter tillräcklig kunskap om tänkbara effekter för att utforma de frågor och svarsalternativ som respondenten bemöter.

Även avseende studiens andra respektive tredje frågeställning anses en kvalitativ strategi vara mest lämplig. För den andra frågeställningen, det vill säga vilka IR-aktiviteter som kan härledas till olika effekter, hade det krävts god kännedom alternativt en databas in- nehållande information, om vilka IR-aktiviteter som utförs samt tänkbara effekter som de kan leda till. För den tredje frågeställningen, vilka avvikelser som föreligger mellan IR-arbetets avsikter och upplevda effekter, hade det också krävts omfattande förkunska- per om företagens avsikter med IR-arbetet. För bägge dessa frågeställningar bedöms det som mest effektivt att ge studiens respondenter utrymme att bistå med både svar och bakomliggande resonemang för att erhålla en så heltäckande bild som möjligt.

Bryman och Bell (2017) menar att en överskådlig indelning mellan kvalitativa och kvan- titativa studier kan göras utifrån forskarens kunskapsteoretiska och ontologiska inriktning samt vilken roll teorin har i förhållande till forskningen. Hur teorin förhåller sig till forsk- ningen delas in i deduktiv teoriprövning respektive induktiv teorigenerering. Deduktiv te- oriprövning används inom kvantitativa studier och innebär att hypoteser utformas utifrån redan existerande teori. Dessa hypoteser blir sedan föremål för empirisk granskning och den existerande teorin omformuleras utifrån om hypoteserna kan bekräftas eller förkas- tas. För induktiv teorigenerering, som används i kvalitativa studier, beskriver författarna det omvända flödet, det vill säga att forskningen är teorigenererande utifrån genomförda observationer

Vilken strategi som väljs bör enligt Jacobsen (2002) bero på hur väldefinierade de för- hållanden som ska undersökas är. I de fall där liten osäkerhet råder kring det studerade

34 Kapitel 4. Metod

fenomenet, är en deduktiv metod lämplig medan det för mer osäkra förhållanden är mer passande med ett induktivt tillvägagångssätt. Ytterligare en faktor att ta hänsyn till vid valet av strategi är enligt Jacobsen extern respektive intern giltighet. Han menar att en kvalitativ studie uppnår hög intern giltighet men lägre extern giltighet, alltså att det som avses att mätas är det som faktiskt mäts men att det samtidigt erhålls ett mindre gene- raliserat resultat. För en kvantitativ studie råder det omvända förhållandet. I fallet med denna studie innebär således valet av en kvalitativ strategi att eventuella effekter inte kan ses som allmängiltiga för företag som inte inkluderas i studien. Dock menar Jacobsen att hög intern giltighet och reliabilitet är förutsättningar för extern giltighet, vilket följakt- ligen innebär att de förstnämnda faktorerna bör prioriteras framför extern giltighet. En kvalitativ strategi som enligt Jacobsen uppnår en högre intern giltighet, har dessutom en bättre möjlighet att reda ut och klargöra vilka aktioner som upplevs ha föranlett re- spektive effekt samtidigt som det möjliggör en distinktion mellan eventuella effekter från IR-arbetet och den kommunicerade informationen.

4.2

Metodbeskrivning

Den valda metoden för studien utgörs av öppna individuella intervjuer utgående ifrån studiens syfte och frågeställningar, det vill säga av intervjuobjektet upplevda effekter från strategiskt IR-arbete, om särskilda effekter kan härledas till särskilda IR-aktiviteter och om det finns eventuella avvikelser mellan upplevd effekt och avsikt med IR-arbetet. Det beskrivna upplägget förväntas resultera i en situation i vilken intervjuobjektet tillåts att fritt och objektivt resonera kring de teman som studien fokuserar på. Urvalet önskas utgöras av de personerna med störst ansvar för IR-arbetet hos svenska noterade små och medelstora företag. I de efterföljande avsnitten redogörs det mer ingående för respektive steg.

4.2.1

Intervjuer

Intervjuerna för den här studien utgår från fördefinierade teman och tillhörande öppna frågor med en flexibel ordningsföljd. Detta innebär att tre huvudfrågor utformas, vilka ämnar fånga respondentens åsikter och tankar kring frågeställningarna. Till dessa hu- vudfrågor utformas även ett antal underfrågor i syfte att underlätta för intervjuobjektet att resonera och fånga ett bredare perspektiv kring huvudfrågorna. Se bilaga A för en sammanställning av intervjuhandledningen. För den här studien anses det starkaste ar- gumentet för den valda metoden bestå av att det främst är företagens perspektiv kring upplevda effekter som avses identifieras. Därtill utgörs studiens syfte och frågeställningar av komplicerade kausala samband. Således anses det för studien som synnerligen betydel- sefullt att låta väl insatta intervjuobjekt ge sin sammanställda bild och analys av dessa samband.

Enligt Bryman och Bell (2017) är intervjuer förmodligen den vanligaste metoden i kvali- tativ forskning och det är just metodens flexibilitet som gör den så tilltalande. Jacobsen (2002) anser att metoden lämpar sig väl för studier då tre faktorer är uppfyllda. Den första

4.2. Metodbeskrivning 35

faktorn utgår från antalet objekt som behöver intervjuas. I och med att öppna individu- ella intervjuer ofta är tidskrävande sett till förberedelser, genomförande och efterarbete, är en förutsättning för metoden att urvalet består av ett relativt få antal intervjuobjekt. Vidare menar författaren att metoden är lämplig då den enskilda individens åsikter är av intresse, det vill säga då en hel grupps åsikter inte är av samma intresse. Slutligen beskrivs metoden som särskilt lämplig då individens tolkning och personliga analys av ett fenomen är av vikt.

För intervjuer lyfter Jacobsen (2002) bland annat graden av öppenhet som något att ta ställning till inför ett genomförande. Även om den valda metoden innebär intervjuer av öppen karaktär kan graden av öppenhet variera. Jacobsen föreslår att undersökaren utgår från en intervjuhandledning vilken innehåller de ämnen som undersökaren önskar beröra i intervjun. På så sätt säkerställs att intervjun förhåller sig relevant till studiens syfte utan att begränsa intervjuobjektets möjlighet att delge sin fulla bild av ämnet, vilket kan vara risken med frågor av mer sluten karaktär. För intervjuhandledning understryker Bryman och Bell (2017) att genomförandet behöver ha en flexibilitet som gör det möjligt för undersökaren att få en tydlig bild över hur intervjuobjektet upplever sin verklighet. Jacobsen (2002) menar att intervjuer utan specificerad ordningsföljd är det vanligast förekommande i dessa sammanhang och att ämnena som diskuteras tillåts följa den för intervjun naturliga ordningsföljden, vilket även önskas uppnås med den här studien. En för studien praktisk aspekt utgörs av om intervjuerna ska genomföras fysiskt eller via telefon. För den här studien har valet gjorts att i så stor utsträckning som möjligt genomföra fysiska intervjuer men i de fall det inte är möjligt, genomföra intervjuer via telefon. Detta val görs för att åstadkomma en situation där det ges möjlighet att i så stor utsträckning som möjligt fånga intervjuobjektens tankar och resonemang. Jacobsen (2002) argumenterar för att intervjuerna i första hand bör genomföras fysiskt då detta främjar intervjuobjektets förmåga att förmedla personliga åsikter och undersökarens förmåga att tolka åsikterna. Enligt Bryman och Bell (2017) anses dock telefonintervjuer idag vara mer eller i vart fall lika representativa som fysiska intervjuer. De menar att telefonintervjuer skapar en viss distans som minskar risken för felkällor i form av att intervjuobjektet kan påverkas av vissa faktorer som exempelvis kön och ålder, vid intervjuer som genomförs fysiskt.

Andra praktiska aspekter vid intervjuer berör huruvida de ska spelas in och hur anteck- ningar ska föras. För denna studie har valet gjorts att använda inspelning av intervjuer i den mån det tillåts i kombination med transkribering. Därtill kommer anteckningar att fö- ras i den utsträckning det upplevs som nödvändigt. Valet att spela in intervjuerna görs för att minimera risken att viktiga åsikter försummas samt i syfte att underlätta analysarbe- tet via transkribering. Inspelning av intervjuer nämner Jacobsen (2002) som fördelaktigt då det möjliggör ett större fokus på intervjuobjektet och att ett bra samtal många gång- er kräver bägge parters fulla uppmärksamhet. Även Bryman och Bell (2017) anser att inspelning är ett viktigt verktyg för att kunna göra en detaljerad analys och fånga inter- vjuobjektens svar med deras egna formuleringar, i och med att bara anteckningar riskerar att förlora specifika fraser och uttryck. Dock kräver en inspelning ett godkännande från

36 Kapitel 4. Metod

intervjuobjektet och en inspelning kan i vissa fall leda till att intervjuobjektet inte tillåter sig att resonera lika fritt som om intervjun inte hade spelats in. För anteckningar menar Jacobsen (2002) att det med fördel kombineras med inspelning. Författaren lyfter dels att anteckningar kan fungera som en slags innehållsförteckning över inspelningen, att un- dersökarens tankar kring intervjuobjektets svar inte försummas och att antecknandet, om utfört i begränsad utsträckning, kan signalera en mer uppmärksam undersökare. I tabell 4.1 nedan sammanfattas den valda intervjuprocessen.

Tabell 4.1: Sammanfattning av den valda intervjuprocessen Intervjuprocessen

Intervjuform Öppna individuella intervjuer

Grad av öppenhet Intervjuhandledning med öppna frågor

Ordningsföljd Flexibel

Datainhämtning Om möjligt ljudinspelningar följt av transkribering alter- nativt anteckningar

Interaktionsform Om möjligt fysiskt alternativt via telefon

Avslutningsvis finns det för intervjuerna i den här studien inte några tidsbegränsning- ar. Dock nämner Jacobsen (2002) att det är svårt att erhålla relevant information om intervjuer pågår längre än två timmar, på grund av trötthet hos både intervjuaren och intervjuobjektet. Därav bedöms det som viktigt att de på förhand definierade teman och tillhörande frågor avhandlas inom denna tidsram.

4.2.2

Urval

För att besvara studiens syfte och specifikt den första frågeställningen, det vill säga att identifiera vilka effekter som svenska tillväxtbolag kan uppleva av strategiskt IR-arbete, har valet gjorts att inkludera dels företag som befinner sig i en tillväxtfas och dels företag av mer mogen karaktär. Företag i tillväxtfas väljs för att få en inblick i hur dessa företag bedriver IR-arbete samt belysa de effekter som kan upplevas i en tillväxtfas. Att inte exkludera mer mogna företag motiveras med att de i en större utsträckning har haft möjlighet att uppleva IR-arbetets eventuella effekter. Därtill bedöms mer mogna företag besitta en större erfarenhet av att vara noterat och därmed i större utsträckning ha upplevt de mekanismer som råder på finansiella marknader. I denna studie definieras ett företags grad av mogenhet och i vilken utvecklingsfas det befinner sig i, utifrån tiden som det har varit noterat.

De kriterier som företag ska uppfylla för att anses vara lämpliga och därmed inkluderas i studiens urval, innefattar att de ska ha varit noterade på en svensk marknadsplats i minst tre år samt klassificeras som ett SME-företag enligt Europeiska kommissionen (2020). Se tabell 4.2 nedan för en redogörelse för respektive kategori. För att inkluderas i någon av de tre företagskategorierna måste villkoret om antalet anställda uppfyllas tillsammans med något av villkoren för omsättning eller balansomslutning. Beloppen i tabellen har omräknats till svenska kronor med kursen för EUR/SEK per 2019-12-31, vilket var 10,50 och omsättning och balansomslutning är angivna i miljoner SEK.

4.2. Metodbeskrivning 37

Tabell 4.2: Definition av små och medelstora företag. Källa: Europeiska kommissionen (2020)

Företagskategori Antal anställda Omsättning

eller

Balansomslutning

Medelstort bolag < 250 ≤ 525 ≤ 452

Småbolag < 50 ≤ 105 ≤ 105

Mikrobolag < 10 ≤ 21 ≤ 21

Urvalskriteriet för företagens klassificering tillämpas för att uppnå ett resultat som upp- fattas som relevant för både Spotlight och deras kunder, vilka främst utgörs av mindre bolag som befinner sig i en tillväxtfas. Valet görs även då eventuella effekter från IR-arbete och dess utformning, delvis antas bero på företagets storlek. Ett urvalskriterium relaterat till storlek ökar därmed hur tillämpningsbart studiens resultat upplevs av svenska till- växtbolag. Anledningen till att företagen ska ha en noteringstid på minst tre år för att inkluderas i urvalet är för att de ska besitta en viss erfarenhet av att vara ett noterat företag samtidigt som kriteriet inte ska begränsa urvalet i för stor omfattning.

Målsättningen med urvalet är att intervjua den person inom respektive företag som har det största ansvaret för IR-arbetet. Detta med anledning av att den personen bedöms besitta lämpliga erfarenheter och kunskaper för att på ett så tillfredsställande sätt som möjligt kunna analysera och reflektera kring IR-arbetets effekter. Valet av intervjuobjekt utgör emellertid inget urvalskriterium för studien då det anses begränsa urvalet i en allt för stor utsträckning och därmed möjligheten till att genomföra ett tillräckligt antal inter- vjuer. Istället accepteras intervjuobjekt med varierande erfarenheter och ansvar samtidigt som dessa faktorer vägs in i bedömningen av svaren. Intervjuer önskas även genomföras med IR-rådgivare i syfte att erhålla en bredare och mer nyanserad bild av det studerade ämnet. Medan de intervjuade företagen bedöms vara mest lämpliga att beskriva just upp- levda effekter, antas IR-rådgivare besitta en större erfarenhet av IR och kommunikation i allmänhet, då dessa frågor utgör deras huvudsakliga arbete.

4.2.3

Analys

Analysen av insamlad data har sin utgångspunkt i studiens tre frågeställningar vartefter den successivt kategoriseras. Processen genomförs i två steg innefattande en första ut- värdering och reflektion i direkt anslutning till respektive intervju och därefter en mer sammanfattande jämförelse mellan resultaten från respektive intervju när datainsamling- en är slutförd. I figur 4.1 nedan illustreras den analysprocess som tillämpas i studien, vilken kan ses som ett iterativt förlopp som fortgår tills dess att en mättnad av insikter har uppnåtts.

Kvalitativa studier som baseras på intervjuer innebär ofta omfattande, ostrukturerad och svåranalyserad data och det finns enligt Bryman och Bell (2017) inga entydiga regler för hur kvalitativa analyser bör genomföras. Författarna menar dock att grundad teori är den vanligaste ansatsen för analys av kvalitativ data, vilket även är vad den här studi- en utgår ifrån. Grundad teori innefattar fyra viktiga redskap i form av teoretiskt urval,

38 Kapitel 4. Metod

Figur 4.1: Illustration över studiens analysprocess. Källa: Byström & Winman (2020)

teoretisk mättnad, kontinuerliga jämförelser och kodning. Teoretiskt urval innebär att en inledande intervjukandidat väljs ut och därefter kommer antalet kandidater att utökas tills dess att en teoretisk mättnad uppnås, alltså att datainsamlingen når ett skede då inga nya insikter erhålls och då det studerade området är utforskat till fullo. Kontinu- erliga jämförelser handlar om en process som går ut på att ständigt jämföra företeelser som kodas under en viss kategori för att bibehålla ett samband mellan insamlad data och konceptualisering.

Bryman och Bell (2017) beskriver kodning som en av de viktigaste processerna i grundad teori och det innefattar genomgång av all insamlad data samtidigt som de delar som kan vara av teoretisk vikt eller av praktisk betydelse för de händelser som studeras, katego- riseras. Kodning brukar delas in i tre olika former, vilka Watt Boolsen (2007) beskriver enligt nedan.

• Öppen kodning sker genom att begrepp identifieras samtidigt som deras egenskaper och dimensioner analyseras för att därefter kunna kategoriseras.

• Axial kodning definieras som kodning vilken sker utifrån en nyckelkategori som kopp- lar ihop underkategorier på egenskaps- och dimensionsnivå.

• Selektiv kodning handlar om att välja ut en huvudkategori som övergripande förkla- rar det studerade området och som kan relateras till och underbyggas med andra kategorier.

Watt Boolsen (2007) rekommenderar att börja med den öppna kodningen och därefter, om nödvändigt, fortsätta med en eller båda av de andra kodningsteknikerna. För varje enskild intervju i denna studie tillämpas en öppen kodning. Därefter används axial kodning på samtliga intervjuer efter att de har sammanställts, för att koppla ihop respektive svar och sätta dem i ett större sammanhang.

4.3

Studiens kvalitet

För att på bästa sätt besvara studiens syfte och frågeställningar behöver tillvägagångsät- tet kritiskt granskas och diskuteras. Därtill är det av vikt att källor väljs med noggrannhet för att uppnå en hög kvalitet på studien. Enligt Bryman och Bell (2017) är de tre vikti- gaste kriterierna för bedömning av företagsekonomisk forskning reliabilitet, validitet och replikerbarhet, vilka det redogörs för nedan.

4.3. Studiens kvalitet 39

4.3.1

Reliabilitet

Enligt Bryman och Bell (2017) handlar reliabilitet om att resultatet från en studie blir samma om studien skulle genomföras på nytt eller om slumpmässiga eller tillfälliga för- utsättningar påverkar utfallet. Det är ett mått som oftast blir aktuellt vid kvantitativa studier i och med att det vid bedrivande av kvantitativ forskning finns ett större intresse av att avgöra om de mått som utvecklas inom företagsekonomi, exempelvis effektivitet i en organisation, är konsekvent och logiskt. Jacobsen (2002) beskriver det som att hög reliabilitet innebär att empirin är tillförlitlig och trovärdig. Bryman och Bell (2017) lyfter två faktorer för reliabilitet att ta ställning till vid kvalitativ forskning:

• Extern reliabilitet handlar om i vilken utsträckning en undersökning kan replikeras med avseende på resultatet.

• Intern reliabilitet berör frågan om hur en studies resultat varierar beroende på vem eller vilka som utför studien.

För att upprätthålla en så hög reliabilitet som möjligt har ett antal åtgärder vidtagits. Samtliga intervjuer genomförs med båda författarna av denna rapport, vilket reducerar risken för eventuella feltolkningar eller att relevanta svar förbises. Samma risk reduceras också till följd av att intervjuerna så långt det är möjligt spelas in. Dessutom transkri- beras inspelade intervjuer för att säkerställa att analys och tolkning genomförs på ett