Upplevda effekter av strategiskt IR-arbete

Det övergripande intrycket från intervjuerna är att IR-arbetets största bidrag består av att minska avståndet mellan företag och investerare, i form av en närmare relation och en lägre informationsasymmetri. De faktorer som anses vara starkast bidragande till att minska detta avstånd och som dessutom upplevs som de mest betydande effekterna av ett strategiskt IR-arbete, består av:

• En ökad förståelse för verksamheten, det vill säga att investerare har en korrekt uppfattning om de förhållanden som ligger till grund för ett bolags risk och vär- deskapande arbete. Därtill inbegriper detta investerare med god kunskap om bola- gets målsättningar och förväntningar samt den handlingsplan som är avsedd för att uppnå dessa.

• Ett ökat förtroende för företaget, alltså att det finns en tilltro till ett företags ledning och dess kompetens samt det som kommuniceras.

• Ett ökat intresse för företaget, vilket inbegriper dels att information som kommuni- ceras av ett bolag når ett ökat antal personer och dels att ett ökat antal personer aktivt söker efter information som har kommunicerats.

• Starkare relationer till ett företags intressenter, i form av en öppen tvåvägskommu- nikation mellan företag och intressent, vilken ger upphov till en känsla av lojalitet och tillhörighet hos intressenten.

En del av att minska avståndet mellan företag och investerare innefattar att öka inve- sterarnas förståelse för företaget och den egna verksamheten. Ulrik Harrysson, VD på Synthetic MR, lyfter IR-arbetet som en viktig del i att hjälpa investerare att förstå vär- det i ett företags verksamhet. På frågan om han upplever att deras IR-arbete har lett till en ökad förståelse hos deras investerare, svarar han:

”Ja, man kan säga som så, att vi försöker vara så transparenta som vi kan och som vi därmed också får vara. I syfte att försöka att få alla att ha så god inblick som möjligt. Har man som intressent en så god inblick som möjligt och så god förståelse som möjligt,

då har man också som intressent en större möjlighet i att faktiskt kunna värdera olika typer av information och därmed ta beslut på det.”

6.1. Studiens frågeställningar 53

Harrysson belyser i och med detta IR-arbetets roll i att hålla investerare underrättade om vad som händer i företagets verksamhet men även hur IR-arbetet bidrar till att öka förstå- elsen för det budskap som företaget vill förmedla. Genom att öka förståelsen för företaget ges investerarna en bättre möjlighet att värdera företaget. Harrysson resonerar vidare om att en transparent informationsgivning kan bidra till en lägre risk för investeraren i form av bättre beslutsunderlag. Just förståelsens roll för möjligheten att genomföra en korrekt värdering nämner även Sebastian Ahlskog, finansiell rådgivare och IR-ansvarig på Litium. Han menar att en otydlig kommuniké många gånger kan resultera i en felprissättning på grund av att investerarna inte har insett innebörden av nyheten och därmed inte är kapab- la till att göra en korrekt bedömning av nyhetens inverkan på företagets värde. Denna typ av upplevda felprissättning skulle kunna förklaras med det resonemang om informationsa- symmetri som förs av Healy och Palepu (2001). Alltså att informationsasymmetrin mellan bolaget och investerarna leder till över- och undervärderingar av företag på aktiemarkna- den. Samma svårighet är något som också Jessica Martinsson, VD på Sprint Bioscience, har upplevt då de har arbetat med att förmedla innebörden av deras affärsmodell. Hon menar att en bristande förståelse för deras verksamhet och specifikt affärsmodell, har lett till en undervärderad aktie. Martinsson resonerar på följande sätt om mottagandet av deras affärsmodell hos intressenterna:

”Det har visat sig vara väldigt framgångsrikt gentemot våra kunder [...] Det har tyvärr inte riktigt gått hem hos aktiemarknaden för där sitter man på en gammal bild av hur

utlicensieringsaktiviteter ser ut i den här branschen.”

Innebörden av citatet är att en bristande förståelse kan leda till en felaktig värdering, enligt samma resonemang som förs av Sebastian Ahlskog. Det vill säga att investerarna inte har givits tillräckliga förutsättningar för att på ett tillfredsställande sätt värdera företaget. En förklaring till detta missförstånd skulle kunna härledas till det Tversky och Kahneman (1974) benämner anchoring, det vill säga att individer intuitivt fattar beslut utifrån ett referensvärde. Referensvärdet i detta fall utgörs av en inarbetad bild av hur utlicensiering inom läkemedelsbranschen ser ut. För Sprint Bioscience innebär det i sådana fall att aktiemarknaden värderar bolaget med samma multiplar som historiskt har används för bolag med utlicensiering, trots att Sprint Biosciences affärsmodell, som enligt Jessica Martinsson, är mer framgångsrik än tidigare modeller.

Fast än IR-arbete, som enligt Sebastian Ahlskog, kan bidra till en mer rättvis värdering, lyfter han även att det är den underliggande verksamheten som ska ligga till grund för en högre värdering. IR-arbetet används då snarare för att belysa det värde som skapas i verk- samheten. Det är i linje med vad Laskin (2011) finner efter att ha intervjuat IR-experter. De framhäver, precis som Sebastian Ahlskog, vikten av verksamhetens prestation och de faktiska mått som kommuniceras, exempelvis i form av tillväxt eller vinst, för värderingen. Även Charlotte Berg, VD på IDL Biotech, instämmer i upplevelsen att IR-arbetet leder till en ökad förståelse för företaget. Hon menar att det i sin tur även kan leda till ett stör- re intresse för bolaget och på så sätt göra det till en mer attraktiv investering. Ett ökat intresse för bolaget kommer från att investeraren uppmärksammas, tack vare IR-arbetet och en ökad förståelse, på vad som gör företaget intressant ur ett investeringsperspektiv.

54 Kapitel 6. Resultat & Analys

I fallet med IDL Biotech nämner Berg att en vanlig missuppfattning bland investerare består i att de inte är medvetna om att bolaget faktiskt har försäljning i ett antal län- der. Dock när investerare uppmärksammas på detta upplever Berg att ett visst intresse för bolaget väcks och demonstrerar därmed hur en ökad förståelse kan leda till ett ökat intresse.

Det tidigare nämnda intresset är ytterligare en del i att minska avståndet mellan före- tag och investerare. Det är något som Zenicor Medical Systems VD, Mats Palerius, har upplevt som följd av ett strategiskt IR-arbete. Detta har enligt Palerius visat sig genom ett större engagemang för bolaget genom bland annat en ökad kommunikation med inve- sterare på deras initiativ. Därutöver upplever han att ett ökat antal investerare närvarar vid de investerarträffar som bolaget medverkar på, vilket även det kan indikera ett ökat intresse bland investerare. Att bedriva ett strategiskt IR-arbete har även enligt Charlotte Berg visat sig bidra till ett ökat intresse för aktien och bolaget, vilket hon nämner som bidragande till att bredda bolagets ägarbas. En större ägarbas är också något som enligt Merton (1987), i och med ett lägre avkastningskrav, kan leda till en högre värdering en- ligt hans teori investor recognition. Merton menar att en större ägarbas uppnås genom att underlätta för investerare att erhålla korrekt information om företaget.

Ytterligare en upplevd effekt av IR-arbetet som både Charlotte Berg och Mats Palerius nämner handlar om förtroendet för företaget och dess kommunikation. Palerius anser att ett ökat förtroende leder till mer lojala investerare, i form av ett mer långsiktigt och uthålligt investeringsperspektiv. Han lyfter som exempel ett mail från en av bolagets aktieägare:

”Jag fick ett mail idag [...] från en aktieägare som jag inte känner som bara skrev till mig och tackade för informationen. Han tyckte att det var väldigt viktigt att vi informerade

och talade om hur det var och han sa att ’trots den här situationen tror jag på bolaget och jag kommer inte att sälja mina aktier i någon panik’ [...] Det är den här långsiktiga

förtroende-grejen...”

Palerius resonerar vidare om hur ett ökat förtroende och därmed mer lojala investerare kan vara särskilt betydelsefullt under mer turbulenta tider för ett bolag. Han menar att lojala investerare i sådana tider inte är lika benägna att paniksälja sina aktier och samtidigt väger företagets kommuniaktion tyngre som följd av ett ökat förtroende. Helena Nordman-Knutson, Executive Director och Partner på Hallvarsson & Halvarsson, lyfter liknande tankar om förtroende och menar att om ett företag har arbetat proaktivt med sin kommunikation för att bygga upp ett ökat förtroende, är det något som märks särskilt tydligt i krissituationer. Hon nämner vidare att det är under sådana förhållanden som effekten av IR-arbete blir synnerligen påtaglig. Upplevelsen går i linje med det som Helm (2007) nämner om det strategiska värde ett välaktat anseende kan innebära.

Istället för ett ökat förtroende, men i likhet med Mats Palerius upplevelse, upplever Char- lotte Berg att företaget anses vara mer seriöst som följd av bolagets IR-arbete. Detta visar sig då hon pratar om hur andra företag kommunicerar mål och förväntningar till mark- naden och hur en alltför optimistisk kommunikation kan leda till ett lägre förtroende i de fall förväntningarna inte infrias. VD:n för det anonyma företaget nämner just ett lågt

6.1. Studiens frågeställningar 55

förtroende hos ägarna som ett problem för deras verksamhet. Hen lyfter en kortsiktig och bristande kommunikation som bakomliggande orsak och talar vidare om hur detta har försvårat kapitalanskaffning från aktiemarknaden. Som exempel ges då företaget inför en tidigare emission genomförde en kraftansträngning i form av en mer intensiv informations- givning. Istället för att bemötas med ett ökat intresse resulterade det i att investerarna snarare kritiserade företagets agerande. VD:n beskriver mottagandet enligt:

”...det blir lite insmickrande, det är inte så trovärdigt heller. Då gör vi oss till men i övrigt gör vi oss inte till eller inte är så inkännande, inte lyssnande eller svarar inte så

bra.”

I detta fall ledde ett ökat kapitalbehov till ett kortsiktigt och impulsivt arbetssätt, vil- ket istället för att skapa ett intresse hos investerare resulterade i ett lägre förtroende för bolaget och dess ledning. Det i sin tur försvårar ytterligare kapitalanskaffningar vid fram- tida tidpunkter. Sammantaget belyser detta vikten av ett långsiktigt och kontinuerligt IR-arbete med fokus på att bibehålla och förstärka investerarnas förtroende för bolaget. Den anonyma VD:n ser därutöver det låga förtroendet för bolaget som bidragande till att skapa en avlägsen relation mellan företaget och aktieägare, för framförallt de mind- re aktieägarna. Hen upplever dock att företaget har lyckats bygga upp en god relation till dess kreditgivare, tack vare framgångsrikt IR-arbete gentemot dessa intressenter. Det har bland annat resulterat i bättre lånevillkor i form av lägre amortering, vilket visar på hur en nära relation med ett bolags intressenter kan ge både långsiktiga och direk- ta fördelar. Dessa upplevelser går i linje med det Helena Nordman-Knutson nämner om ett högt förtroende bland företagets intressenter. Hon menar att ett högt förtroendekapi- tal skapar många möjligheter och frihet att agera, exempelvis vid finansiering via både aktiemarknaden och kreditgivare.

Som tidigare nämnts är det vid kapitalanskaffning, utöver ett högt förtroende, även viktigt att ha en nära relation till investerare. Sebastian Ahlskog resonerar på följande sätt om kopplingen mellan en god relation till investerarna och möjligheten att ta in kapital:

”...rätt som det är är pengarna slut och då är det ju bra att ha en bra relation med dem för att kunna gå ut och göra en emission eller liknande.”

Även Jessica Martinsson för ett liknande resonemang. Hon påpekar hur en nära relation underlättar i arbetet att få ägarna att långsiktigt tro på bolaget och därmed möjligheten att kapitalisera bolaget. Vidare diskuterar Martinsson om hur det som läkemedelsbolag är särskilt viktigt att upprätthålla en god relation med ägarna. Detta då värdet i deras verksamhet inte realiseras kontinuerligt i dagsläget, utan förhoppningen är att detta ska vara fallet först om ett antal år. Situationen som Martinsson beskriver belyser hur in- vesterarnas förtroende och förståelse för bolaget hänger ihop. Dels krävs förtroende för bolaget och dess ledning för att en investerare långsiktigt ska kvarstå som aktieägare och dels krävs en förståelse för att det kan dröja innan eventuella intäkter genereras.

Utöver tidigare nämnda fördelar från en nära relation med företagets intressenter, lyfter Charlotte Berg hur investerarna dessutom är mer benägna att aktivt söka efter och ta till sig den information som kommuniceras till marknaden. Därtill har IDL Biotech, tack

56 Kapitel 6. Resultat & Analys

vare den nära relationen till ägarna, kunnat dra nytta av deras feedback och kontaktnät, något som Berg nämner som bidragande till att förbättra företagets IR-arbete. Genom att ägarna har lyft fram sina tankar och åsikter har bolaget dels kunnat utveckla sina IR-aktiviteter och dels kunnat göra tydliga prioriteringar av de aktiviteter som bedöms ge störst effekt. Detta är ett exempel på den typ av tvåvägskommunikation som bland annat presenteras i NIRI:s definition av IR (NIRI, 2003) och som sker mellan ett företag och dess intressenter. Dessutom har ägarnas kontaktnät utgjort en grund för IDL Bio- tech att diskutera utmaningar och möjligheter med branschkollegor och på så sätt driva utvecklingen av verksamheten i en positiv riktning.