Avvikelser mellan IR-arbetets avsikter och upplevda effekter

Intervjuerna visar på en relativt tydlig överensstämmelse mellan IR-arbetets avsikter och de upplevda effekterna från arbetet. Dock föreligger en viss avvikelse i hur konkret inter- vjuobjekten resonerar kring IR-arbetets avsikter i förhållande till dess effekter. Majorite- ten av de avsikter som har lyfts fram under intervjuerna kan anses vara kvantifierbara, till skillnad från de upplevda effekterna beskrivna i avsnitt 6.1.1. De identifierade huvud- sakliga avsikterna med IR-arbetet beskrivs som:

• Ökad aktiehandel, med vilket avses en mer omsatt och likvid aktie. • Bredare ägarbas, det vill säga fler aktieägare.

• Institutionellt ägande som en del av ägarbasen, i form av en kapitalförvaltare med stor tillgång på kapital och ett långsiktigt investeringsperspektiv.

• Uppfattas som ett seriöst bolag, alltså att bolagets kommunikation, bland dess in- tressenter, upplevs som trovärdig och av hög kvalitet.

• Rättvis värdering, vilket i detta fall innebär en värdering som överensstämmer med den som bolaget anser vara korrekt.

6.1. Studiens frågeställningar 61

Mats Palerius lyfter en ökad aktiehandel som en av deras främsta avsikter med IR-arbetet. Han nämner att en ökad handel automatiskt leder till ett ökat intresse för bolaget i och med att en ökad handel även skapar en ökad uppmärksamhet. Det är dock svårt i detta fall att avgöra huruvida en ökad handel leder till ett ökat intresse eller om det motsatta gäller, vilket även Palerius belyser nedan.

”Ju fler som tar sig tid att titta på bolaget, tror jag också skulle öka andelen personer som handlar aktien. Ökar man handeln så ökar man intresset och kursen ökar också

såklart.”

I detta sammanhang nämner också Palerius att hans företag troligtvis har en fördel tack vare att de, som Palerius uttrycker det, har en affärsmodell som är relativt enkel att förstå. Det menar han leder till att investerare snabbare kan bilda sig en uppfattning om bolaget och därmed snabbare fatta ett investeringsbeslut. Palerius resonemang skul- le kunna innebära att företag med en mer lättbegriplig affärsmodell, erhåller en större ökning i aktiehandeln för samma intresseökning, jämfört med ett bolag med en mer kom- plicerad affärsmodell. Detta då förståelsen för bolaget bland investerare inte utgör ett lika stort hinder för att en aktieaffär ska genomföras. Även Sebastian Ahlskog nämner en ökad aktiehandel som en tydlig avsikt för IR-arbetet, dock utifrån ett annat perspektiv. Han framhäver volatiliteten i aktien som bakomliggande anledning till att öka aktiehan- deln.

”Du vill ha en bra likviditet så att prissättningen är korrekt och så att den inte hoppar allt för mycket, vilket den kan göra om det är för dålig likviditet i aktien.”

Utöver en ökad volatilitet menar alltså Ahlskog att en låg likviditet i aktien dessutom ofta leder till felprissättningar på grund av att det vid låg likviditet endast är ett fåtal aktörer som avgör priset på aktien. Det innebär att även om inga större förändringar eller nyheter har kommunicerats av bolaget, kan stora förändringar i aktiekursen uppstå och följaktligen en ökad risk för över- och undervärderingar. Aktiehandelns inverkan på bola- gets marknadsvärde lyfter även Jessica Martinsson som en del i varför Sprint Bioscience avser att uppnå en ökad aktiehandel med deras IR-arbete. I deras fall dock med betoning på en ökad aktiekurs, istället för att uppnå vad de anser vara en korrekt värdering. Ceci- lia Driving instämmer i att aktiehandeln är en del i att åstadkomma en rättvis värdering men uppmärksammar ytterligare en aspekt kring varför en ökad aktiehandel är önskvärt. Hon menar att en hög likviditet i aktien underlättar för investerare att vid en framtida tidpunkt sälja sitt aktieinnehav, vilket Driving uppfattar som positivt för framförallt de investerare som vill köpa eller sälja en större mängd aktier.

Ökad aktiehandel som avsikt med IR-arbetet kan delvis relateras till ett ökat intresse, vilket tidigare angivits som en upplevd effekt. Kopplingen mellan avsikt och upplevd effekt består i detta fall av att ett ökat intresse skulle kunna leda till en ökad aktiehandel, enligt Mats Palerius resonemang ovan. Även om också Sebastian Ahlskog, Cecilia Driving och Jessica Martinsson kan uppnå en ökad aktiehandel i sina respektive bolag som följd av ett ökat intresse, utgår de främst från andra perspektiv som bakomliggande anledning till en ökad aktiehandel. Anledningen till att Ahlskog, Driving och Martinsson vill uppnå en ökad aktiehandel är att de med detta önskar uppnå en mer korrekt värdering av bolaget.

62 Kapitel 6. Resultat & Analys

En mer korrekt värdering skulle kunna följa av en ökad förståelse för bolaget bland dess investerare och det föreligger därmed en viss likhet mellan avsikt och upplevd effekt även i detta fall.

En ökad aktiehandel är dessutom något som vissa av intervjuobjekten har upplevt som en effekt av investerarträffar, tidigare beskrivet i avsnitt 6.1.2. För detta samband är det viktigt att ha i åtanke att det vid dessa träffar inte är tillåtet att delge marknaden ny information av kurspåverkande karaktär. Således är informationens effekt på aktiehandeln begränsad, vilket ytterligare stärker kopplingen mellan avsikt och upplevd effekt. Även Kirk och Vincent (2014) finner en ökad aktiehandel som en effekt från IR-arbete. Det är dock svårt i fallet med deras studie att avgöra vad som är orsak och verkan mellan IR- arbete och ökad aktiehandel. Med detta som bakgrund bedöms det sammantaget föreligga en relativt stark koppling mellan avsikt och upplevd effekt i detta fall.

En annan vanligt förekommande avsikt bland intervjuobjekten är att uppnå en bredare ägarbas. Det är något som Jakob Ivarsson, IR-rådgivare på Stakeholder Communication, nämner som den främsta anledningen till att han blir anlitad som IR-rådgivare. Han beskriver att bredda ägarbasen och attrahera nya investerare som grundläggande för IR- arbetet. Det är en beskrivning som delas av Sebastian Ahlskog, alltså att IR till stor del handlar om att attrahera nya investerare, han säger:

”IR är egentligen, jag skulle säga att det är marknadsföring av ett bolag, det är corporate marketing. Det handlar om att marknadsföra din produkt, i det här fallet ditt företag för

att attrahera investerare.”

Uttalandet går i linje med det som Ahlskog tidigare angivit om att investerare vill se att bolaget marknadsför deras investering. En bredare ägarbas är också en avsikt för Biovica International enligt Cecilia Driving. Hon säger att de aktivt arbetar för att bred- da ägarbasen till en nivå som hon beskriver som fungerande för bolagets kapitalbehov. Resonemanget implicerar att en bredare ägarbas underlättar vid kapitalanskaffning via aktiemarknaden. Ett sätt för att åstadkomma detta nämner Driving har varit att be- driva riktad kommunikation mot nya målgrupper. I fallet med Biovica International har denna målgrupp bestått av småsparare. Även Charlotte Berg avser att bredda ägarba- sen genom att vända sig till nya målgrupper, i deras fall företrädesvis yngre kvinnor då majoriteten av deras aktieägare i dagsläget utgörs av äldre män. Det är svårt att avgöra huruvida småsparare eller yngre kvinnor i sig bidrar till en bredare ägarbas. Dock går det att argumentera för att om en mättnad har uppstått inom en specifik investerarkategori, sett till antalet potentiella investerare inom kategorin, skulle en exponering mot nya mål- grupper som inte tidigare har haft kännedom om företaget, kunna bidra till en bredare ägarbas.

Även om många av de intervjuade företagen har som avsikt att uppnå en bredare ägarbas, ser Jessica Martinsson det inte som odelat positivt. Hon ser en problematik i en alltför odi- versifierad ägarbas, inte sett till kön eller ålder, utan snarare sett till investeringsstrategi eller tillgång till kapital. Hon säger:

6.1. Studiens frågeställningar 63

fåtal starka ägare gör att aktiekursen sätts väldigt slagit beroende på hur ett fåtal individer väljer att agera.”

Martinssons resonemang kan liknas vid det som Charlotte Berg och Mats Palerius lyf- ter i samband med investerarträffar. På samma sätt som det för investerarträffar är av vikt för bolaget att komma i kontakt med rätt typ av investerare, är det av vikt att ha i åtanke vilken typ av investerare som ägarbasen ska breddas med. Detta då en alltför koncentrerad ägarbas, sett till investerarkategori, kan innebära negativa effekter såsom en begränsad kapitaltillgång bland ägarna alternativt en begränsad likviditet i aktiehandeln som följd av enbart större långsiktiga investerare. Det är något som även Jakob Ivarsson ser som en utmaning. Han menar att det är en balansgång mellan att upprätthålla en tillfredställande likviditet i aktiehandeln och samtidigt inneha en ägarbas med ett långsik- tigt investeringsperspektiv. Balansgången mellan likviditet och ägarstruktur lyfter även Laskin (2011). Han finner efter intervjuer med IR-experter, att effektivt IR-arbete kan leda till en lägre benägenhet för företagets ägare att sälja aktier, vilket kan innebära en lägre likviditet i aktiehandeln.

För en bredare ägarbas tyder intervjuobjektens svar på att det går att göra en koppling mellan avsikt och upplevd effekt i likhet med det som tidigare har diskuterats om ökad aktiehandel. Alltså att den avsedda effekten skulle kunna åstadkommas med ovan nämnda upplevda effekter, i detta fall ett ökat intresse och till viss del en ökad förståelse. Dock finns det inte ett lika entydigt samband mellan en bredare ägarbas och upplevda effek- ter från strategiskt IR-arbete, som i fallet mellan ökad aktiehandel och investerarträffar. Det föreligger alltså i detta sammanhang en större avvikelse mellan avsikt och upplevd effekt.

Ytterligare en vanligt nämnd avsikt med IR-arbete är att uppnå institutionellt ägande som en del av ägarbasen, vilket också Bushee och Miller (2012) lyfter som en av de främs- ta målsättningarna med ett företags IR-arbete. Sebastian Ahlskog talar om tillgången på kapital som en fördel med institutionellt ägande och anser att det är något som bolag vill ha då institutionella ägare kan agera ankarinvesterare vid en kapitalanskaffning via aktie- marknaden. Även Jessica Martinsson har institutionellt ägande som en tydlig avsikt med deras IR-arbete. Hon nämner att de riktar IR-arbetet främst till de som kan brygga in bolaget till institutionellt ägande, med anledning av att hon precis som Sebastian Ahlskog anser att sådant ägande underlättar kapitalanskaffning. En förklaring till varför institutio- nellt ägande gör det lättare att anskaffa kapital skulle kunna vara den faktiska tillgången på kapital som denna typ av investerare besitter. I och med att dessa investerare ofta har tillgång till ett betydligt större kapital jämfört med mindre privata investerare, är risken lägre att institutionella investerare inte kan stötta företag till följd av kapitalbrist. Ytterli- gare en förklaring skulle kunna utgöras av den långsiktighet som institutionella investerare tillämpar i sin investeringsprocess. Långsiktigheten bedöms leda till ett investeringsbeslut som inte påverkas i lika stor utsträckning av att ett kapitalanskaffningsbehov uppstår, vilket skulle kunna vara fallet för mindre privata investerare.

Utöver att underlätta vid kapitalanskaffning anser Jessica Martinsson att institutionellt ägande innebär ett signalvärde i och med att de betraktas av andra aktörer på aktie-

64 Kapitel 6. Resultat & Analys

marknaden, som starka ägare. Även Mats Palerius uppmärksammar det signalvärde som institutionellt ägande innebär och hur det i sin tur kan fungera som marknadsföring för bolaget på aktiemarknaden. Han säger bland annat om institutionellt ägandes påverkan på småsparare:

”Jag kan tänka mig att om man som småsparare ser att någon av de större institutionerna går in i bolaget, då tror jag att man ser det som ett betyg på att här har

någon gjort en bra analys och verkligen ser någonting.”

Marknadsföringen som Palerius nämner består alltså av att övriga aktörer på aktiemark- naden tolkar den institutionella investerarens investeringsbeslut som ett tecken på att bolaget utgör en god investering. Cecilia Driving ser i likhet med Jessica Martinsson och Mats Palerius att institutionellt ägande kan fungera som en kvalitetsstämpel. Cecilia Driving lyfter vidare att Biovica International arbetar specifikt mot specialiserade fonder för att ytterligare förstärka den kvalitetsstämpel som sådant ägande kan innebära. Även Charlotte Berg ser institutionellt ägande som en kvalitetsstämpel för bolaget men att det är en framtida avsikt då hon anser att IDL Biotech idag är för litet för att de ska attrahera sådant ägande. Hon säger på frågan om institutionellt ägande är en målsättning:

”På sikt, ja absolut. Inte i dagsläget då vi är för små och marknadsvärdet är för litet. De vill ju helst ha i alla fall mot en miljard för att de ska vilja gå in skulle jag säga. Men vi

gör ju planen för att kunna få institutionella investerare, absolut.”

Det här visar på att det kan vara svårt att åstadkomma institutionellt ägande via enbart IR-arbete då det finns ett antal kriterier som ett bolag måste uppfylla för att utgöra en intressant investering. Cecilia Driving är av samma uppfattning och motiverar betydelsen av bolagets marknadsvärde för investeringsbeslutet med att det är lika stort arbete bakom att investera fem miljoner som att investera 50 miljoner. Därtill nämner Driving att institutionella investerare sällan vill äga mer än fem procent av ett bolag på grund av att det i sådana fall skulle kräva ett betydligt mer aktivt engagemang. Följaktligen krävs ett bolag med högt marknadsvärde för att kunna genomföra en större investering utan att erhålla en allt för stor ägarandel.

Sammanfattningsvis går det inte att se någon direkt koppling mellan avsikt och upplevda effekter i fallet med institutionellt ägande. Effekter i form av exempelvis ökat intresse eller ökat förtroende skulle kunna ha viss inverkan på andelen institutionellt ägande i ett företag, men det bedöms som svårt att utifrån denna studie avgöra huruvida detta samband existerar. Bedömningen är vidare, i enlighet med Jessica Martinsson och Cecilia Drivings åsikter om betydelsen av bolagets marknadsvärde för institutionellt ägande, att det främst är andra faktorer än IR-arbetet som är avgörande för institutionellt ägande. Dock konstaterar Bushee och Miller (2012) en signifikant ökning av institutionellt ägande till följd av ett initierat IR-program, vilket tyder på att ett visst samband skulle kunna föreligga. Det är däremot fortsatt svårt att avgöra för studier av denna typ vilken händelse som ska betraktas som effekt och vilken som ska betraktas som orsak.

6.1. Studiens frågeställningar 65

aktiehandel och en bredare ägarbas, är en del i att även öka andelen institutionellt ägande. Genom att öka aktiehandeln skulle ett ökat marknadsvärde kunna åstadkommas samtidigt som en bredare ägarbas skulle kunna innefatta institutionellt ägande. Som tidigare lyfts är det svårt att avgöra om ett sådant samband faktiskt existerar, men det går i vart fall att konstatera att nämnda avsikter går i linje med varandra. I Laskin (2011) exemplifieras hur avsikterna hänger ihop då experterna resonerar kring hur en avsikt att bredda ägarbasen eller attrahera institutionellt ägande även kan leda till en ökad aktiehandel.

Att uppfattas som ett seriöst bolag är en avsikt som Charlotte Berg nämner som en cen- tral del av IDL Biotechs IR-arbete. Hon menar att det åstadkoms genom att uppfylla de målsättningar som har kommunicerats och i de fall avvikelser finns från det som har kommunicerats, ska det också finnas tydliga förklaringar till dessa. Ytterligare en aspekt i att bevisa sin seriositet som bolag säger Berg består av att reglera förväntansbilden och undvika förväntningar bolaget inte kan leva upp till. Det är ett råd som även Hele- na Nordman-Knutson lyfter, det vill säga att hela tiden hantera förväntansbilden. Detta anser Nordman-Knutson uppnås genom en stabil grundplattform vilket innebär att kom- munikationen går i linje med existerande regelverk och är av hög kvalitet. Även Mats Palerius lyfter betydelsen av att, med sin kommunikation, skapa en förväntansbild som bolaget kan leva upp till. Han säger:

”Framförallt inte lova hela tiden, behöva backa och säga ’oj det blev inte som vi hade trott’. Hellre vara lite försiktig i kommunikationen och verkligen leva upp till det.” Palerius tillägger att även om finansiella mått fortsatt är viktigt för bedömningen av ett bolags verksamhet, är det viktigt i de fall som förväntningarna inte införlivas att ha etablerat ett förtroende för att bolagets affärsmodell trots allt fortsatt är sund. Just för- troendet för verksamheten är även något som den anonyma VD:n framhäver. Hen menar att detta uppnås genom att efterfölja det som kommuniceras och att kommunikationen speglar verksamheten. Mats Palerius uttalande överensstämmer väl med det som Gab- bioneta m. fl. (2007) finner. De konstaterar att det inte går att bortse från finansiella resultat vid bedömningen av ett företag men framhåller kvaliteten på informationen som kommuniceras samt ledningens trovärdighet, som en jämbördig faktor. En trovärdig kom- munikation är något som Mats Jonsson, IR-rådgivare på Laika Consulting, dock anser många gånger kan vara svårt att uppnå för ett bolag. Utmaningen menar Jonsson ligger i att bolag ofta har en överdriven tro på att uppnå uppsatta målsättningar, vilket kan skapa en överskattad syn på sannolikheten att så blir fallet. Därmed kan det vara svårt för bolag att objektivt kommunicera hur troligt det är att målsättningar införlivas. Jakob Ivarsson anser att en del i att uppfattas som seriös består av att som bolag ha en kvalitetsmedvetenhet, vilket han nämner kan vara ett led i ett bolags utveckling. Som exempel nämns då ett bolag går från att vara noterad på en handelsplattform till en reglerad marknad, något som Ivarsson menar tvingar bolaget till ett mer professionellt IR-arbete. Att bevisa sin professionalitet säger Ivarsson är en lika viktig aspekt för IR- arbetet som att skapa intresse bland investerare:

”Det är också lika stort skäl skulle jag säga som att vara attraktiv för investerare. Så det är en hygienfaktor många gånger att ha en god kommunikation och ett gott IR-arbete.”

66 Kapitel 6. Resultat & Analys

Ivarssons uttalande tyder på att IR-arbete och då specifikt den kommunicerade informa- tionens kvalitet och relevans, inte är något som kan förbises om ett företag ska uppfattas som en seriös aktör. Detta bedöms fortsatt som strategiskt IR-arbete då det kräver en långsiktig och kontinuerlig insats från bolaget för att uppnå informationsgivning av en sådan nivå. Det är något som även går i linje med hur Jessica Martinsson arbetar. All information som Sprint Bioscience kommunicerar vill de kunna stå bakom till 100 procent samt att den är relevant och trovärdig. Att utöva ett professionellt IR-arbete är något som också Ulrik Harrysson lyfter som kritiskt för ett noterat bolag och att det kräver att bolag ser till helheten i dess kommunikation. Det inbegriper enligt Harrysson att ha alla intressenter i åtanke, vilket utöver investerare, även inkluderar exempelvis kunder och leverantörer.

Avsikten att uppfattas som ett seriöst bolag överensstämmer väl med den upplevda ef- fekten att IR-arbete leder till ett ökat förtroende. Seriositet och förtroende kan likställas då det blir svårt för ett bolag att uppnå ett högt förtroende om det inte uppfattas som en seriös aktör, samtidigt som det är svårt att få förtroende för en aktör som inte upp- fattas som seriös. Det är dock en utmaning att skapa ett intresse för eller marknadsföra ett bolag som en investering, utan att kommunicera målsättningar som riskerar att inte uppfyllas. Det föreligger alltså en eventuell balansgång mellan avsikten att uppfattas som