”Samma omsättningskrona kommer att värderas lägre om ditt förtroende är lägre. Så det gäller ju att hela tiden se till att ha så högt förtroende som möjligt. Det är liksom A och
O och det kan du bara få genom att vara så ärlig som möjligt.”
Anledningen till att ett lägre förtroende kan leda till en lägre värdering, enligt Jonssons uttalande, bedöms bero på främst två faktorer. Den första utgår från att ett lågt förtroende för det som ett bolag kommunicerar skulle kunna innebära att en högre risk förknippas med bolaget, vilket i sin tur leder till en lägre värdering. Därtill om det låga förtroendet avser ett lågt förtroende för ledningens kompetens, leder även det till att en lägre värdering bör gälla, på grund av att en mindre kompetent ledning inte har samma möjligheter att utveckla verksamheten och skapa aktieägarvärde. På samma ämne nämner Jessica Martinsson att Sprint Bioscience har en utmaning i att uppnå en rättvis värdering då en eventuell vinstgenerering ligger långt fram i tiden. Även i detta fall kan den bakomliggande orsaken härledas till den risk som relateras till eventuella framtida vinster och förtroende blir då en avgörande faktor utifrån ovan resonemang om risk och kompetens. Ur ett IR-perspektiv handlar förtroende alltså om att reducera eventuell informationsrisk och därmed skapa en situation där det främst är den verksamhetsrelaterade risken som ligger till grund för ett företags värdering.
Även för avsikten att uppnå en rättvis värdering finns det en tydlig koppling till upplevda effekter, i detta fall en ökad förståelse för bolagets verksamhet samt ett ökat förtroende för företaget. Att åstadkomma en rättvis värdering och undvika över- eller undervärderingar går också i linje med det som Marston (2008) finner som IR-arbetets främsta effekt, vid intervjuer med företrädare för brittiska företag. Det är dock viktigt i detta sammanhang att ha i åtanke att en ökad förståelse också kan resultera i en lägre värdering. Det är något som många företag eventuellt förbiser, vilket styrks av Mats Jonssons resonemang om att det kan vara svårt för ett bolag att se objektivt på sin egen verksamhet. Tendensen skulle därmed kunna vara att övervärdera det egna bolaget, något som skulle kunna förklara varför majoriteten av företagen i den här studien har som avsikt att uppnå en rättvis värdering. Intervjuobjekten är å andra sidan de som kan anses ha bäst inblick i företagets verksamhet och därmed dess värdering. Därtill innebär inte nödvändigtvis avsikten om en rättvis värdering att företaget anser att värderingen är för låg, utan det kan även betyda att den nuvarande värderingen är en korrekt värdering.
6.2
Sammanställning av resultat och analys
I tabell 6.1 nedan presenteras de upplevda effekter, aktiviteter och avsikter som har iden- tifierats efter kodningen av det empiriska resultatet. De åsikter och resonemang från intervjuobjekten som har bedömts som mest betydelsefulla för studien är de som har presenterats och analyserats i avsnitt 6.1 ovan.
68 Kapitel 6. Resultat & Analys
Tabell 6.1: Sammanställning av IR-arbetets upplevda effekter, betydelsefulla aktiviteter och avsikter
Resultat Företag
Effekter
Ökad förståelse IDL Biotech, Litium, Sprint Bioscience, Synthetic MR
Ökat förtroende Anonymt, IDL Biotech, Zenicor Medical Systems
Ökat intresse IDL Biotech, Synthetic MR, Zenicor Medical Systems
Starkare relationer IDL Biotech, Litium, Sprint Bioscience, Ze- nicor Medical Systems
Aktiviteter
Investerarträffar Biovica International, IDL Biotech, Litium, Zenicor Medical Systems
Uppdragsanalys Biovica International, Litium, Sprint Biosci- ence, Zenicor Medical Systems
Publicerande av infor- mation och förtydligan- de aktiviteter
IDL Biotech, Litium, Synthetic MR, Zenicor Medical Systems
Avsikter
Ökad aktiehandel Biovica International, Litium, Sprint Biosci- ence, Zenicor Medical Systems
Bredare ägarbas Biovica International, IDL Biotech, Litium, Sprint Bioscience
Institutionellt ägande Biovica International, IDL Biotech, Litium, Sprint Bioscience, Zenicor Medical Systems Uppfattas som ett seri-
öst bolag
Anonymt, IDL Biotech, Sprint Bioscience, Synthetic MR, Zenicor Medical Systems Rättvis värdering
Aino Health, Anonymt, Biovica Internatio- nal, IDL Biotech, Litium, Sprint Bioscience, Zenicor Medical Systems
Kapitel 7
Diskussion & Slutsatser
70 Kapitel 7. Diskussion & Slutsatser
I detta avsnitt diskuteras resultatet och analysen från föregående kapitel och etiska aspek- ter. Slutligen presenteras även studiens slutsatser och förslag till fortsatta studier.
7.1
Diskussion
En del av denna studiens syfte var att undersöka och analysera vilka effekter svenska tillväxtbolag kan uppleva av strategiskt IR-arbete. Det huvudsakliga motivet till syftet utgår från att underlätta för tillväxtbolag att avgöra hur IR-arbetet bör prioriteras jämfört med den övriga verksamheten. Centralt för en sådan prioritering är då att kartlägga de effekter som arbetet i sig ger upphov till och inte den effekt som blir ett resultat av kommunicerad information.
All typ av IR-arbete utgår från kommunicerande av information och det går därmed inte att utesluta att informationen förklarar i vart fall en del av de effekter som har identifie- rats i denna studie. I och med att IR-arbetet och kommunicerande av information är så starkt sammankopplat, går det dock att argumentera för att det inte har någon betydelse om effekten kan härledas till IR-arbetet eller till den kommunicerade informationen. Ar- gumentationen följer av att så länge en effekt kan observeras är det inte av intresse att undersöka vad som orsakar effekten. Ett resonemang av den typen hjälper dock inte före- tag att avgöra i hur stor omfattning IR-arbetet bör bedrivas, då det inte går att avgöra om det är arbetet eller publicerandet av information som orsakar effekten. Det krävs alltså att själva arbetets effekter identifieras för att det ska inbringa någon nytta för företaget. Med tanke på att det inte går att utesluta att de resultat och specifikt de effekter som har identifierats i denna studie, är ett resultat av kommunicerad information, går det att ifrågasätta huruvida resultatet kan betraktas som relevant. Bedömningen är dock att en viss distinktion mellan det faktiska arbetet och den kommunicerade informationen bör återfinnas i resultatet. Detta då intervjuobjekten ombetts att svara just utifrån effekterna av strategiskt IR-arbete och att svaren följaktligen speglar en sådan distinktion. Även om det har varit intervjuobjektens avsikt att resonera utifrån denna förutsättning går det att ifrågasätta huruvida intervjuobjekten har varit kapabla att genomföra en sådan avvägning. Uppfattningen är ändå att intervjuobjekten i detta avseende, tack vare hur insatta de är i sina respektive bolags IR-arbete, besitter tillräcklig förmåga och kunskap för att på ett för studien tillfredställande sätt resonera kring dessa frågor. I tillägg är bedömningen att studiens metod, specifikt valet av intervjuer, ytterligare har möjliggjort en distinktion mellan IR-arbetets effekter och informationens påverkan. Detta då inter- vjuerna har framtvingat djupgående svar och resonemang från intervjuobjekten kring vad som har föranlett nämnda effekter och samband. Vilket i sin tur har resulterat i att både en hög förståelse och bredare bild kring ämnet har kunnat erhållas.
Med ovan resonemang som bakgrund bedöms det som troligt att åtminstone en viss del av de identifierade effekterna kan krediteras till strategiskt IR-arbete, det vill säga det arbete som överstiger det lagen kräver. Detta innebär att ett mer omfattande IR-arbete, vilket kan inbegripa både fler aktiviteter och att mer tid avsätts för varje specifik aktivitet, är något som faktiskt inbringar värde.
7.1. Diskussion 71
Om finansiella marknader är effektiva såsom Fama (1970) definierar dem, i vart fall i dess starka form, innebär det att IR-arbetets effekter är högst begränsade. Detta då all till- gänglig information i sådana fall är inprisad i ett företags värdering och det därmed inte finns något värde i att ompaketera eller förtydliga redan tillgänglig information. Huruvida marknaden är effektiv eller inte ligger inte inom ramarna för denna studie men om all till- gänglig information ska vara korrekt inprisad, implicerar det att investerare till fullo har tagit till sig informationen. Som nämnts i resultatet upplever dock flera av intervjuobjek- ten att bristande förståelse eller kunskap om företaget kan förekomma bland investerare, trots att information har tillgängliggjorts. Utöver en otydlig eller begränsad kommuniké skulle detta kunna förklaras med två faktorer. Den ena utgår från att investeraren helt enkelt inte har nåtts av informationen och därav inte haft möjlighet att agera utifrån den. Den andra faktorn har att göra med att investeraren utelämnar ny, kritisk eller mot- sägande information i sitt beslutsfattande och att beslutet därmed påverkas av kognitiv bias. Detta visar på att IR trots allt kan betraktas som värdeskapande i form av att ar- betet underlättar för investerare att ta till sig information. Oavsett i vilken omfattning som IR-arbete bedrivs kan dock inte värdefull information, sett ur ett investeringsper- spektiv, undangömmas en längre tid från investerare i och med att information slutligen bör påverka ett företags värdering för att betraktas som värdefull. När en priskorrigering således inträffar som följd av värdefull information, kan investeraren följaktligen observe- ra informationen i aktiekursen. Därmed utgör IR-arbetet, sett ur ett informationsgivande perspektiv, endast en funktion som förkortar tiden det tar för värdefull information att nå investerare.
Som framgår av resultatet är det svårt att härleda specifika effekter till specifika akti- viteter. Detta motiveras med att intervjuobjekten har angett olika effekter som följd av de nämnda aktiviteterna. En förklaring till detta skulle kunna vara att intervjuobjekten är mer benägna att nämna en effekt som svarar mot ett för dem aktuellt behov och då företagens behov skiljer sig åt mellan varandra, ger det följaktligen upphov till olika svar. Exempelvis om ett företag upplever att de behöver öka förståelsen för dess verksamhet är det troligare att förståelse nämns som en effekt framför andra effekter såsom förtroende eller intresse. Ytterligare en förklaring till att det är svårt att sammankoppla effekter och aktiviteter skulle kunna vara att de identifierade effekterna till stor del bedöms bero av varandra. Med detta menas att det exempelvis är svårt att uppnå en ökad förståelse om det inte existerar ett förtroende eller intresse för det som kommuniceras. På liknande sätt är det svårt att uppnå en stark relation om det inte finns ett förtroende för bo- laget. Givet att ett sådant beroende föreligger mellan effekterna, innebär det att olika företag upplever olika effekter från en aktivitet beroende på vilka effekter som redan har uppnått en tillfredställande nivå. Utifrån resonemangen om företagens olika behov och förutsättningar bör således upplevda effekter betraktas som företagsspecifika snarare än aktivitetsspecifika.
Från intervjuerna kan det konstateras att även om det finns en relativt tydlig överens- stämmelse mellan avsikter och upplevda effekter existerar det ändå en viss avvikelse. Avvikelsen bedöms som störst för framförallt bredare ägarbas och institutionellt ägande. Den rådande avvikelsen mellan avsikt och effekt i detta fall implicerar att IR-arbetet
72 Kapitel 7. Diskussion & Slutsatser
kan ha bedrivits på ett felaktigt sätt utifrån vad som önskas åstadkommas alternativt att det ligger utanför IR-arbetets förmåga att uppfylla avsikterna. Om det senare gäl- ler innebär det att avsikterna är irrelevanta i sammanhanget. I det här fallet bedöms avvikelsen främst förklaras med att avsikterna till viss del är irrelevanta i och med att avsikterna så starkt påverkas av faktorer utanför IR-arbetet. Exempelvis som i fallet med institutionellt ägande vilket, som tidigare nämnts, bland annat påverkas av faktorer som marknadsvärde, aktiens likviditet eller finansiella resultat. På liknande sätt går det att argumentera för att även en bredare ägarbas ligger utanför vad IR-arbetet kan påverka. En förklaring till att dessa avsikter lyfts fram av intervjuobjekten skulle kunna förklaras av den höga andelen läkemedels- och bioteknikbolag i urvalet. Som tidigare diskuterats i avsnitt 4.3.5 kan ett sådant urval innebära att exempelvis faktorer som underlättar kapi- talanskaffning premieras. Detta då verksamheten i fallet med dessa bolag sällan kan bära de kostnader som uppstår utan anskaffning av externt kapital. Underlättande faktorer för kapitalanskaffning skulle då kunna utgöras av bredare ägarbas eller institutionellt ägande, vilket kan förklara förekomsten av nämnda avsikter. Även om dessa avsikter bedöms som kritiska för bolag inom framförallt läkemedel- eller biotekniksektorn, är uppfattningen ändå att bredare ägarbas eller institutionellt ägande bör betraktas som irrelevanta för IR-arbetet. Ett företags avsikter med dess IR-arbete kan då förslagsvis istället innefatta de effekter som har identifierats i denna studie eller andra effekter som IR-arbetet kan anses påverka.
En problematik som irrelevanta avsikter skapar är att det försvårar en bedömning av vad som utgör ett framgångsrikt IR-arbete. Relevanta bedömningskriterier bör på ett effektivt sätt mäta IR-arbetets prestation utifrån vad som är möjligt att uppnå med arbetet. Med utgångspunkt i de effekter identifierade i denna studie föreslås att IR-arbete bör bedömas utifrån huruvida det lyckas åstadkomma ökad förståelse, intresse eller förtroende, alternativt en starkare relation. Ett möjligt sätt att mäta dessa effekter skulle kunna utgöras av att inhämta feedback från investerare eller andra intressenter i likhet med en kundundersökning. För en sådan mätning bör framförallt förtroendet eller intresset fångas. Ett alternativ för att exempelvis bedöma förståelse skulle kunna utgöras av att utvärdera marknadens reaktion på kommunicerad information i förhållande till företagets förväntade reaktion. Om investerare besitter en hög förståelse för företagets verksamhet, en förståelse som kan liknas med en i företaget insatt och aktiv persons förståelse, bör reaktionen och agerandet av investeraren överstämma relativt väl med det förväntade. Ett sätt att bedöma förståelsen skulle då kunna vara att observera hur aktiekursen påverkas av kommunicerad information i relation till hur företaget bedömer att aktiekursen borde påverkas.
7.1.1
Etiska aspekter
Studiens resultat kring betydelsen av IR-arbete kan komma att påverka hur företag agerar och tillämpar IR, vilket i sin tur kan komma att påverka bolagets intressenter. Ett brist- fälligt IR-arbete, oavsett om det utförs i en för begränsad eller överdriven omfattning, kan vilseleda eller försvåra för ett bolags intressenter att uppskatta eventuella risker som en investering eller ett samarbete kan innebära. Som belyst i resultatet kan IR-arbetets