Undersökningens övergripande syfte är att undersöka vad som definierar och karakteriserar en supporter. För att besvara syftet gjordes dels en genomgång av forskning på området och dels genomfördes kvalitativa intervjuer med individer som på ett eller annat sätt upplever sig och definierar sig själva som supportrar. Intervjuerna gjordes för att kunna få inblick i hur de själva uppfattar supporterrollen. Undersökningen vill på detta sätt bidra till att visa på hur den rådande heterogeniteten som fenomenet supporter omfattar kan uppfattas. De frågeställningar som använts som vägledning i denna uppsats innefattar frågor om vad det är för slags självbilder som kännetecknar en supporter och vad slags beteenden som kännetecknar dem samt på vilket sätt som supporterns beteenden skiljer sig från övriga åskådares.
Så vad kännetecknar då en supporter? Att denna fråga skulle visa en vid komplexitet var redan innan undersökningens start ett antagande. Frågan visade sig dock innefatta en betydligt mer komplex bild än vad jag tidigare hade trott. I undersökningen uppger de flesta intervjuade att det som främst karakteriserar en supporter innefattar ett särskilt typ av stöd till ett specifikt lag i både med- och motgång. Det framgår dock också att varje typ av supporter som intervjuats har varit starkt präglade av sin egen självbild som supporter. Detta visar att när supportrar definierar vad som kännetecknar, respektive inte kännetecknar, en supporter måste de främst ses utifrån deras egen självbild. Supporterns typ av rollframträdande kan därför också sägas karakteriseras av den heterogenitet som fenomenet supportrar omfattas av. Detta
betyder att det dels existerar övergripande karakteriseringar för vad som kännetecknar en supporter, dels att det existerar särskiljande karakteriseringar mellan olika typer av supportrar. Undersökningen visar att det finns individer som kan karakteriseras och definieras som supportrar på många olika sätt. Det finns supportrar som drivs av olika typer av engagemang (supportrar med lågt engagemang, officiella supportrar, TV-supportrar etc.), det finns även supportrar som har varierande kunskaper och erfarenheter av fotboll (officiella supportrar, supportrar till lägre divisioner, TV-supportrar etc.). Enligt intervjun med AIK-supportern Jarmo framgår det också att för en del supportrar kan det räcka med att ett fåtal matcher ses eller besöks varje år, medan andra anser att alla säsongens matcher måste ses eller besökas. Det finns även supportrar som anser att en viss typ av agerande och beteende är acceptabelt medan andra supportrar helt förkastar dessa. Exempel på detta kan vara de som benämns som huliganer, de kan å ena sidan ses som trogna och dedikerade supportrar för att å andra sidan förråda laget då de agerar utefter våldsrelaterade mönster. Ett annat exempel är de som anses vara medgångssupportrar, denna typ av supportrar kan också visa på fenomenet supportrars komplexitet. I undersökningen anser Kalmar FF-supportern Tomas att de som benämns som medgångssupportrar kan bidra till en ökad fokusering för ett specifikt lag och deras rådande framgång och är på detta sätt välkomna till supporterskapet. Kerstin (supporter till ett lag i en lägre division) menar dock att medgångssupportrar enbart styrs av egenintresse och att de istället kan bidra till att skada laget på lång sikt.
Att det finns flera olika typer av supportrar kan enligt intervjun med Helsingborgssupportern Mikael bero på att individer påverkas av olika personliga, samhälleliga och sociala faktorer. Då fotboll i dagsläget anses vara den största idrotten i världen omfattas fenomenet supportrar således av en stor mängd individer. Dessa individer kan antas komma från olika klasser och skikt i samhället. Individerna är således individuellt påverkade i stor utsträckning av olika ekonomiska, sociala och kulturella faktorer. Faktorerna kan enligt mig benämnas som
personliga beståndsdelar och kan bidra till att försöka förstå hur och varför individer agerar
och beter sig olika i rollframträdandet som supportrar. De personliga beståndsdelarna kan bland annat bestå av ålder, socioekonomisk status och geografisk anknytning till laget. Beståndsdelarna kan dock främst förstås genom intresse, kunskap och erfarenhet. Genom undersökningen kan det tydligt ses att alla individer har varierande grad av intresse, kunskap och erfarenhet av fotboll. Detta betyder att en supporter behöver ha nödvändiga insikter om dessa områden för att kunna agera som supporter. Resonemanget visar således att det krävs
olika grader av förståelse, kunskaper och erfarenheter integrerade i de personliga beståndsdelarna.
En supporter bör enligt undersökningen således kännetecknas av att ha intresse, kunskap och erfarenhet för att kunna agera i rollframställandet som supporter på ett (inför publiken) trovärdigt sätt. Då supportrar är påverkade av olika personliga beståndsdelar kan även detta inverka på rollframställandets trovärdighet. Det kan därför ses som att det existerar två övergripande typer av rollframträdanden som supportrar agerar utefter. Dessa delar av supporterrollen definierar jag som den generella supportern och som den specifika
supportern. Alla olika typer av supportrar består således av två olika kännetecken för
supporterskap, dels den generella supportern och dels den specifika supportern. Figur tre på nästföljande sida visar att det som kännetecknar en supporter dels kan bestå av generella faktorer och dels av specifika faktorer samt att dessa påverkas av personliga beståndsdelar.
Fig. 3 Supporterskapets struktur.
Alla typer av supportrar består således av dels en generell roll och dels en specifik roll. Den generella supportern kan genom undersökningen ses som en individ som på ett eller annat sätt stöttar ett specifikt lag i både med- och motgång. Att stötta ett lag i med- och motgång var en återkommande och allmän beskrivning i intervjuerna av vad som kännetecknar en supporter. Det kan därför ses som att dessa egenskaper är centrala faktorer för ett supporterskap. Den generella sidan av vad som kännetecknar en supporter innehåller också kunskaper och erfarenheter om fotboll. Kunskaper och erfarenheter kan här innefatta allt från fotbollens
Vad kännetecknar en supporter? Generell supporter Specifik supporter Officiell supporter Supporter lågt engagemang Supporter lägre divisioner TV-supporter Personliga beståndsdelar
regelverk och uppbyggnad till dess faktiska utövning och praktiker. Dessa kan dock se olika ut för olika supportrar och påverkas och formas genom deras personliga beståndsdelar (exempelvis ålder, socioekonomisk status eller geografisk anknytning, etc.). Dessa nämnda faktorer ska dock ses som generella delar av supporterskapet då det är kunskaperna och erfarenheterna som har väckt och bibehållit intresset för fotboll. Den generella supportern är således något som alla supportrar bär med sig när de agerar i rollframställandet som supporter. Det finns dock även en annan aspekt av supporterskapet, nämligen det som här benämns som den specifika supportern. Denna del av supporterskapet är det som definierar och särskiljer olika typer av supportrar.
Den specifika supportern omfattas av olika typer av supporterskap, hur deras självbild ser ut har vi delvis sett genom denna undersökning. Dessa inkluderar bland annat; officiella supportrar, supportrar med lågt engagemang, supportrar till lag i lägre divisioner, TV- supportrar. Rollen som specifik supporter innefattar hur individer presenterar sig själva (och/eller sitt team) genom att agera som supportrar utefter deras egen självbild av vad som kännetecknar respektive inte kännetecknar en supporter. Den specifika supportern påverkas även han av de individuella personliga beståndsdelarna i sitt framträdande. Detta har att göra med att exempelvis individernas ålder, kulturella eller ekonomiska faktorer kan inverka på den specifika supporterns utformning (exempelvis TV-supporter, huligan eller officiell supporter etc.). Det ska dock belysas att en supporter kan agera i olika roller som specifik supporter både samtidigt eller växelvis. Det bör också sägas att flera olika typer av specifikt supporterskap i supporterns framträdande kan kombineras och skiftas genom olika tidsperioder. Det vill till exempel säga att en individ kan agera som huligan vid ett tillfälle i sitt liv och som TV-supporter vid ett annat.
Vad som kännetecknar en supporter ska således förstås som att det existerar två övergripande rollframställningar i framträdandet som supporter. Den generella supporterns rollframställning styrs (som alla rollframställningar) av att anses som trovärdig i sitt supporterskap inför sin publik. För att ses som trovärdig i den generella supporterns framträdande måste individen således stödja ett specifikt lag i både med- och motgångar. Framträdandet bör även bland annat innehålla nödvändiga kunskaper och erfarenheter om fotbollens regelverk, uppbyggnad och utövning. När det gäller den specifika supporterns rollframställande styrs även det av att agerandet ska ses som trovärdigt inför sin publik. För att ses som trovärdig i sitt agerande som specifik supporter behöver individerna dock ha kunskaper om ett ”korrekt” agerande och
beteende för det som karakteriserar det supporterskap han agerar inför. Ett agerande som till exempelvis är gångbart inom de officiella supportrarnas supporterskap (medverka i supporterverksamheter; sjunga hejaramsor, bära klubbens färger etc.) kanske dock inte ses gångbart för en annan typ av supporterskap (exempelvis supportern med lågt engagemang som inte klär sig i klubbens färger eller tar del i sånger).
Resonemanget visar att det hela tiden pågår ett växelspel mellan rollen som generell supporter och rollen som specifik supporter i framträdandet som supporter. Detta kan dock göra att det ibland uppstår situationer där den specifika supporterns roll kommer i konflikt med den generella supporterns roll. Detta kan exempelvis ske som när Helsingborgs IF-supportern Mikael kommenterar huliganernas roll i supporterframträdandet. Huliganen kan ses som en trogen supporter som stödjer laget i med- och motgångar (rollen som generell supporter) men samtidigt agera på ett våldsrelaterat sätt (rollen som specifik supporter) som kan skada laget. Detta betyder att när den specifika rollen inte stämmer överens med den generella rollen sker en dissonans i framträdandet. Detta kan benämnas som om att ett icke trovärdigt agerande som supporter har framställt, vilket beror på att den självpresentation som supportern har framställt inte matchar den specifika situationen.
Figur fyra på nästa sida visar en modell för att ytterligare förtydliga den heterogenitet som fenomenet supportrar omfattas av. Modellen visar att olika typer av supportrar dels har en generell faktor (den generella supportern) och dels att det finns specifika faktorer som kännetecknar ett supporterskap. Den generella supportern består, så långt jag har kunnat se i den föreliggande undersökningen, av en individ som stödjer ett lag i både med- och motgång samt har erhållit generella kunskaper och erfarenheter om fotboll genom hans personliga beståndsdelar. De specifika faktorerna är de som avgör vilken typ av supporter som individen presenterar sin självbild som. Exempel på specifika supportrar kan vara; Officiella supportrar, TV-supportrar, Supporter med lågt engagemang, Huliganer etc. Då alla supportrar är dels en generell supporter och dels en specifik supporter bör det lyftas fram att en individ snabbt kan gå från att vara generell till specifik supporter genom sitt agerande. Individen kan också gå från att vara en typ av specifik supporter till en annan typ, det kan således ske ett kontinuerligt rollskiftande i framträdandet mellan att agera som generell, specifik eller annan typ av specifik supporter.
Fig. 4 Supporterfenomenets heterogenitet.
Den heterogenitet som fenomenet supportrar omfattar kan dock också förstås genom den differentiering som skett gällande den massmediala och tekniska utvecklingen i samband med supporterskap. Den massmediala och tekniska utvecklingen har gjort det möjligt för individer (supportrar) att följa sitt favoritlag vart de än befinner sig på jordklotet. Genom undersökningen har det framkommit att den lokala anknytningen är av stor vikt i den förbindelse som en individ känner med ett specifikt lag. Det visar sig dock i intervjun med TV-supportern Aleksandr att tendenserna eventuellt pekar på en differentiering i supportrarnas lokala anknytning. Historiskt sett, då supportrar främst omfattades av familjemedlemmar och individer med stark lokal koppling till laget (Taylor, 1992) omfattar supporterskapet numera även individer globalt. Den massmediala differentieringen av supporterskapet visar även på den omfattande och rådande heterogeniteten som fenomenet supportrar innefattar.
Att presentera sig själv som supporter omfattas således av en vid komplexitet. Det bör därför förstås som att en individ i sitt rollframställande som supporter måste beakta två övergripande aspekter. Individen bör vara medveten om dels hur rollbeteendet som generell supporter ser ut och dels hur rollbeteendet för en specifikt supporter ser ut. Genom att ha tillgång till rollerna
TV- supporter Supporter lågt engageman g Supporter lägre division Ultra Casual Huligan Medgångs- supporter Åskådare Officiell supporter Den generella supportern
som generell respektive specifik supporter kan individen ta del av supporterframträdandet utan att riskera att ses som icke trovärdig. Individen måste dock vara medveten om att det existerar en rad av olika typer av supportrar (specifika supporterroller) och att dessa styrs, influeras och ageras utefter specifika normer och beteenden. Det bör dock sägas att då det existerar flera olika typer av specifika supporterroller finns det således också en risk att ”fel” typ av supporterroll ageras utefter i ”fel” situation. Att framställa en roll på ett icke trovärdigt sätt är den största faran som en agerande individ kan göra. När en individ presenterar ett rollframställande som upplevs som icke trovärdig riskerar hon att utestängas av den gemenskap som hon omfattas av. Det är därför av yttersta vikt för den agerande att framställa rollen på ett ”korrekt” sätt. Om ett ”felsteg” sker i rollframställandet kan dock individen så att säga ”rädda masken” genom att agera eller uttrycka sig på ett antingen rollspecifikt eller rollgenerellt sätt. Det var detta som Claudio gjorde i det inledande exemplet med supportrarna till Djurgårdens IF. Claudio använde sig av en specifik rollkunskap relaterad till Djurgårdens IF och lyckades på så sätt ”rädda masken” i rollframställandet som supporter. Det är således en fråga om att anpassa rätt agerande till rätt situation, när detta inte sker beror det på att fel rollframträdande framställs inför fel publik.
Referenslista
Litteratur
Abercrombie, Nicholas & Longhurst, Brian (1998). Audiences. A Sociological Theory of
Performance and Imagination. London: SAGE Publications.
Andersson, Torbjörn & Radmann, Aage (1998). Från Gentleman till Huligan? Svensk
fotbollskultur förr och nu. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Blom, Arne K. & Lindroth, Jan (1995). Idrottens Historia. Från antika arenor till modern
massrörelse. Farsta: SISU Idrottsböcker.
Burke, Kenneth (1969). A grammar of motives. Berkeley: University of California Press.
Crawford, Garry (2004). Consuming Sport: fans, sport, and culture. London; New York: Routledge.
Damsgaard, Kenneth, Dengsøe, Poul & Jensen, Steffen M. (1997). Det handler ikke om at
vinde…Bogen om de danske fodboldsupportere. Højbjerg: Forlaget Hovedland.
Goffman, Erving (2006). Jaget och maskerna. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Goffman, Erving (2007). Totala institutioner: fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Gratton, Chris & Jones, Ian (2004). Research methods for sport studies. London, New York: Routledge.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: Intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Peitersen, Birger (2004). Dem der ikke hopper: forståelse af den frodige supporterkultur i
Danmark og Europa. København: Ekstra Bladet.
Peterson, Tomas (1989). Leken som blev allvar: Halmstads Bollklubb mellan folkrörelse, stat
och marknad. Lund: Studentlitteratur.
Taylor, Rogan (1992). Football and its Fans: Supporters and their relations with the game,
1885-1985. Leicester, London, New York: Leicester University Press.
Trost, Jan (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Internet:
Black Army (2008). www.blackarmy.se/index.shtml (2008-03-28).
Kärnan (2008). www.karnan.nu (2008-03-28).
MFF Support (2008). www.mffsupport.com (2008-04-08).
Kalmar FF (2008). www.kalmarff.se (2008-04-08).