Supporter – AIK

AIK-supportern heter Jarmo, är 37 år. Han är sambo och har ett barn, han arbetar med ett klassiskt hantverksyrke. På frågan hur hans intresse för AIK startade svarar han; ”Jag

kommer inte ihåg riktigt hur intresset startade men jag har ett svagt minne av att det var mina kompisar som var AIK:are. En skolkamrat var den som fick mig att börja gå på matcherna i

fotboll och hockey”. När han var runt 12 år gick han på sin första match; ”AIK – Örgryte i

fotboll. Tror att AIK vann med 1-0”.

På frågan vad en supporter är svarar han; ”För mig är en supporter en person som stöttar sitt

lag i med och motgång. Man visar även sina färger offentligt i form av klubbemblem eller

liknande. Kanske inte på daglig basis men ibland”. Senare utvecklar han att det också kan

finnas olika typer av supportrar. ”Det finns de som går på ALLA matcher i en specifik idrott

som t.ex. fotboll. Vissa går bara på hemmamatcherna. En del går på hemma och borta matcher i fler idrottsgrenar. En del går enbart på hemmamatcherna om det är fint väder”.

Jarmo utvecklar vad en supporter är vidare; ”En äkta supporter för mig är en person som

stödjer sitt lag i med och motgång på bästa sätt efter sin egen förmåga utan att klanka ned på någon som kanske inte ser lika många matcher under en säsong”. Dessutom menar han att

det inte bara är inom supportervärlden som det skapas definitioner, ibland är det samhället som definierar olika typer av supportrar. ”Sen finns ju de kategoriserade supportrarna…

supportrar som enligt polisen tillhör de olika s.k. "firmorna" i detta fall är det alltså polisen som har kategoriserat dessa supportrar”. Huliganer och andra våldsverkare kan exempelvis

vara en typ av supportrar som passar in i denna kategori. På frågan om vilka faktorer det kan vara som avgör vilken typ av supporter en individ blir, ges svaret; ”… jag tror att ens egen

personlighet avgör vilken typ av supporter man blir. Samtidigt så kan en person som vanligtvis betraktas som strikt och/eller tråkig i sin yrkesroll eller som privatperson bli en helt annan människa i samband med en match”. Att fotboll engagerar så många individer tror han

kan ha att göra med gemenskap och känsla av tillhörighet som finns i samband med matcher.

”Att vara en supporter och tillhöra en bestämd gemenskap är speciellt men den kan jämföras med mycket annat som t.ex. MC-klubbar, båtbyggarklubbar. Syföreningar …Alla har sin

specifika gemenskap som man trivs med och försöker utveckla på olika sätt”. Vidare säger

han, på frågan om det finns något som kan bryta gemenskapen; ”Denna gemenskap bryts

bara om man går ur föreningen och flyttar från stan. Men den finns fortfarande kvar när man

Problematiken med huliganens och andra våldsverkares deltagande kan också enligt intervjun med Jarmo förstås genom att individer bryter mot teamets hemligheter och på det sättet påverka framträdandets trovärdighet. Denna problematik kan också förklaras med Goffmans begrepp om regioner. Det som Goffman (2006) benämner som den främre regionen består av en fysisk plats där ett specifikt agerande sker inför en publik. Detta kan här förstås som fotbollsarenan där supportrarna utgör de agerande i framträdandet. I framträdandet har supportrarna specifika normer och riktlinjer som påverkar deras beteende och agerande. Dessa handlar bland annat om vad som kan ses vara rätt eller fel, eller att ha vissa skyldigheter till en viss gemenskap eller liknande. Normerna och riktlinjerna innefattar bland annat det som tidigare sagts om teamets hemligheter.Liksom de andra intervjuerna visar även denna intervju att supportrars agerande och beteende kan se olika ut för olika typer av supportrar. Enligt intervjun med Jarmo kan det också vara så att en individ kan agera i ett visst beteende i samband med en fotbollsmatch och agera i ett annat beteende i andra sammanhang. Detta kan ses när han talar om individer som normalt sett har en låg framtoning men visar ett intensivare beteende i samband med en fotbollsmatch. Jarmos exempel kan således delvis förklaras med begreppet regioner. I den främre regionen strävar individen alltid mot att övertyga sin publik om framträdandets trovärdighet. I den bakre regionen kan individen dock agera på ett sådant sätt att det inte behöver finnas en oro för att inte anses som trovärdig supporter. Den bakre regionen kännetecknas således av att det inte är lika strikt att upprätthålla normer och riktlinjer inför en publik. Det bör dock påpekas att det mellan medlemmar i teamet också pågår ett rollskiftande (att vara agerande respektive publik) gällande inre supporterframträdanden. Att agera i roller är således ständigt pågående processer. När det gäller problematiken med våldsverkare inom supporterskapet kan detta ses på två sätt. För det första kan våldsverkarna ses som att de agerar på ett icke trovärdigt sätt som supportrar när de utför våldshandlingar i den främre regionen, det vill säga i direkt samband med en fotbollsmatch. För det andra kan dessa individer ses som att de agerar på ett trovärdigt sätt som supporter om detta sker i den bakre regionen. Detta kan förklaras genom att se på vilka våldsverkarna agerar inför. Om dessa våldsverkare agerar i ett framträdande inför andra individer som inte omfattas av samma typ av normer och riktlinjer, som omgärdar denna typ av supportrar, finns det en risk att agerandet inte ses som trovärdigt. När de dock agerar i situationer där individerna (publiken) delar samma normer och riktlinjer kan beteendet och agerandet ses som trovärdigt i framställandet av ett framträdande.

Problematiken som lyfts fram här om våldsverkarens roll visar en del av den heterogenitet som fenomenet supportrar omfattar. Intervjun med Jarmo liksom övriga intervjuer visar att heterogeniteten omfattar som vi har sett både stereotyper och idealtyper av supportrar. Detta visar att ett stort antal olika typer av supportrar existerar. Hur olika typer av supportrar agerar och beter sig ser således olika ut beroende på vem deras framträdande sker inför, platsen för agerandet samt vilken typ av supporter som agerar. Det vill säga att den självbild som de olika typerna av supportrar presenterar av sig själva stämmer överrens med den situation de befinner sig i. När en individ som benämns som huligan agerar våldsamt i samband med en fotbollsmatch beror det således på framträdandets inramning om hans agerande ska ses som trovärdigt eller inte. Det kan därför exempelvis sägas att en huligan kan ses som en idealtyp (stöttar i med- och motgång) av supporter i vissa situationer men en stereotyp (våldsverkaren) i andra. Det existerar dock risker med det agerande som en stereotypisk eller idealtypisk supporter ägnar sig åt. Skulle ett icke trovärdigt agerande framställas inför publiken riskerar supportern att mista sitt deltagande i teamet och framförallt skulle hon riskera att förlora sin identitet som supporter. Att inte agera på ett trovärdigt sätt i rollframställandet har således stor inverkan på individens trovärdighet som supporter, det vill säga att individen kan mista rollen som supporter.