Supporter – Kalmar FF

Kalmar FF-supportern heter Tomas, är 28 år, ensamstående och studerande. Att det blev Kalmar FF som blev hans favoritlag tror han har att göra med geografiska band, det vill säga att han bott i staden. På frågan vad en supporter är svarar han;

”Supporter är en person som håller på ett lag oavsett vad som händer i laget. Man ska kunna påpeka fel till klubben, tränaren eller ledare, men ändå hålla på laget”.

Tomas anser däremot att det finns saker som man inte bör göra som supporter. Han menar att det finns personer som håller på specifika spelare istället för ett lag. Detta ger han ett exempel på; ”Många personer började hålla på Juventus [Juventus FC, fotbollslag i italienska Serie A, min anm.] när Zlatan [Ibrahimovic, min anm.] spelade där, när sen Juventus hamnade i en

muthärva och Zlatan lämnade klubben för Inter [FC Internazionale, fotbollslag i italienska

Serie A, min anm.] bytte de till att hålla på Inter istället för Juventus bara för att Zlatan bytte

klubb, detta tycker jag är ett stort svek mot klubben”. Denna typ av individer anser han

utnyttja fotbollslagen och att det samtidigt är ett stort svek mot sina tidigare medsupportrar. När vi senare under intervjun talar om medgångssupportrar [individer som endast är supportrar till ett lag när det går bra för det specifika laget, min anm.] säger han att dessa visserligen kan ses som individer som hjälper till att öka intresset för en klubb. ”De vill vara

en del av gemenskapen och det är de välkomna till att vara”. Tomas menar också att det dock

finns andra supportrar, de som han benämner fanatiska. Dessa kännetecknas enligt honom av deras vilja att använda sig av våldshandlingar. Han menar dock att dessa likväl bör ses som supportrar då de ofta är starkt engagerade i lagets med- och motgångar.

Att fotboll engagerar så många tror han beror på fotbollens enkelhet och att alla kan delta;

”Det krävs inga direkta saker, en boll. Sen tror jag också att alla gillar att ha något gemensamt att diskutera kring. Analysera och diskutera, vad hände? Varför? Vad kan göras bättre? Det handlar om gemenskap – något som skapar tillhörighet”. Tomas anser dock att

det finns tendenser som visar att definitionen av att vara supporter kan komma att förändras. Detta tror han dels har att göra med att det konsumeras allt mer idrott via Internet och andra massmedier. Dels tror han att detta kan bero på att de ekonomiska aspekterna blir allt mer viktiga inom fotboll. ”Pengar styr, sponsorer och idrottsturister kan ta över på arenan –

supporterkulturen i den form vi har nu kan dö ut. I England är det ju nästan så redan, supportrarna står utanför och de rika tar över”. Han säger också att den gemenskap som

finns mellan supportrar kan leva vidare trots den tekniska utvecklingen; ”På Svenskafans [www.svenskafans.com är en Internetbaserad community för nordiska fotbollssupportrar, min anm.] finns också gemenskapen, man pratar om matcher och så”. Tomas menar också att om han sitter själv i sitt hem och ser en fotbollsmatch på TV känner han likväl ett stort behov av att vara i förbindelse med andra individer. Denna form av gemenskap ges uttryck genom att

han sänder sms (Short Message Service) via mobiltelefonen till kamrater där han uttalar sig om någon specifik händelse som utspelats i matchen. Han menar att detta är ett sätt att bevara gemenskapen och samtidigt skapa en form av tillhörighet.

I intervjun med Kalmar FF-supportern Tomas framgår det även här att Goffmans begrepp om team kan bidra till att öka förståelsen för fenomenet fotbollssupportrar och dess komplexitet. När trovärdigheten i ett teams framträdande ifrågasätts av publiken kan detta således bero på att en eller flera av teamets medlemmar bryter mot existerande riktlinjer för hur ett korrekt beteende och agerande bör se ut. Dessa riktlinjer kan också innefatta hemligheter som teamet (supportrarna) har för att kunna agera i framträdandet på ett trovärdigt sätt. Det som sades i intervjun med Helsingborgs IF-supportern Mikael om den rådande komplexiteten med att olika typer av supportrar styrs och kännetecknas av olika riktlinjer kan således tas till ytterligare nivåer. Det verkar alltså vara så att supportrarna antar att det finns riktlinjer för hur en viss typ av supporter bör agera och bete sig och att det finns upplysningar om att det kan existera olika typer av supportrar. Detta skulle kunna förklaras med Goffmans begrepp om teamets hemligheter. Teamets hemligheter kan omfatta agerande, beteende eller koder för hur ett korrekt och trovärdigt framträdande som supporter bör se ut. Hemligheterna kan till exempelvis innefatta att som supporter stödja sitt lag i både med- och motgång eller att ha relevant kunskap för att kunna diskutera och analysera fotbollshändelser med övriga supportrar. När en supporter bryter mot de av teamet uppsatta hemligheter, så kan detta brott se olika ut och få olika konsekvenser för olika typer av supportrar. I intervjun med Kalmar FF-supportern Tomas synliggörs en variant av att bryta mot teamets hemligheter. Nämligen genom de individer som väljer att stötta en enskild spelare istället för ett lag (exemplet om Zlatan Ibrahimovic när han lämnade Juventus FC för att börja spela för FC Internazionale). Att enbart stötta ett lag för att en viss spelare för tillfället spelar i det specifika laget anser Tomas vara ett svek mot lagets övriga supportrar. Detta kan förstås som att de individer som väljer att stötta enskilda spelare istället för ett lag antingen inte har lärt sig, eller också bortsett från teamets hemligheter om hur en supporter bör agera och bete sig. Det verkar dock som om denna typ av individer trots allt även blir supportrar till det specifika laget som spelaren spelar i, om än tillfälligt. Detta kan ses som att de maskerar sitt supporterskap till en enskild individ genom att även stötta det lag som spelaren tillhör. Att göra detta kan ses som att dessa individer vet att de bryter mot de hemligheter som teamet ”supportrar” innefattar men att de gör det för att inte ses som icke trovärdiga supportrar. Detta kan således uppfattas som ett svek eller även som, i värsta fall, förräderi mot laget. Enligt intervjun med Tomas kan

individer som bryter mot teamets hemligheter också innefatta de som utför våldsrelaterade handlingar i samband med fotbollsmatcher. Denna grupp av individer innefattar den typ av supportrar som ofta benämns som huliganer. Genom intervjun kan det dock också tolkas som att det kan finnas ytterligare en problematik i och med huliganens deltagande i supporterframträdandet. Våldsverkarna ses ofta som dedikerade supportrar som stöttar sitt lag i med- och motgångar men som också har en sida som kan motarbeta trovärdigheten i övriga supportrars framträdande. Detta visar att om teamets hemligheter om hur en supporter bör agera och bete sig bryts kan detta påverka trovärdigheten i supportrarnas framträdande och det kan således också göra att publiken ifrågasätter övriga supportrars trovärdighet.

Resonemanget ovan visar att det finns hemligheter inom teamet som existerar för att kunna bestämma och definiera trovärdigheten hos supportrarnas framträdande inför deras publik. Dessa hemligheter definieras av teamets medlemmar, det är dock så att teamet ”supportrar” innefattar flera olika typer av supportrar som beskrivits tidigare. Detta kan betyda att en typ av supportrar kan acceptera ett visst agerande och beteende samtidigt som andra typer av supportrar inte accepterar det. Detta visar tydligt den komplexitet som fenomenet supportrar innefattas av. Då det är publiken (som agerandet sker inför) som avgör framträdandets trovärdighet krävs det således att teamet hela tiden strävar efter att samarbeta för att övertyga sin publik. Detta gör att krav ställs på supportrarna att veta inför vilken typ av publik som de olika typerna av supporterbeteende är accepterat respektive inte accepterat. Det är således en fråga om att anpassa rätt beteende till rätt situation och för rätt grupp, när detta inte sker beror det på att fel framträdande framställs inför fel publik. Det vill säga att till exempelvis; inte vara supporter till en enskild spelare om dennes publik består av supportrar som bara accepterar att ett helt lag, och inte en enskild individ, stöttas.

I intervjun med Tomas framgår det också att supportrar har ett behov av att vara i förbindelse med andra supportrar, detta synliggörs när han talar om telefonkontakt under matchen eller att diskutera matcher på diverse Internetbaserade communities. Det kan således sägas att gemenskapen är en förutsättning för självpresentationen som supporter, det vill säga att få legitimitet och erkännande för sin identitet som supporter genom andra supportrar.