Supporter – Malmö FF

Malmö FF-supportern heter Patrik, är 23 år gammal, ensamstående och studerande. Patriks intresse för klubben började någon gång under hans tidiga skolår:

”Den första match jag såg, kring 8-9 år, hade fått fribiljetter från Malmö FF till vårt fotbollslag. Det var väl den första direkta kopplingen till Malmö FF, blev inget jättestort intresse direkt, kanske det inte blir när man är 8 år. 1997 blev jag genuint intresserad och följde laget”.

Att det blev Malmö FF anser han dock bero på den lokala identifikationen, att Malmö FF är det stora laget i regionen och skapar därför lokal anknytning. ”Man identifierar sig i och med

att man är skåning och malmöit…”. Patrik menar också att det finns en stark känsla av

identitet mellan staden, laget och supportrarna; ”Identifikationen med Malmö FF och Malmö

stad och mina medsupportrar är så stor alltså, det är det som är det bästa med supporterskapet. Det finns en stark identifikation med det man håller på, de man umgås med”. Han säger också att den gemenskap som finns mellan supportrar är viktig för

På frågan hur han är aktiv som supporter får jag svaret att detta kan se olika ut för olika matcher; ”Om det är en riktigt stor match, en toppmatch i guldstriden i Allsvenskan eller om

det är ett Champions League kval så är man mentalt förberedd, tänker mycket på matchen, ser fram emot den. Tankarna, planering inför match, mycket mer minutiös än bara en match i mängden i Allsvenskan”. Vart de samlas innan match, vilka som är där och intensiteten av

deras agerande styrs således av den specifika matchens betydelse. ”Vad man ska göra, vart

man ska samlas, vem man ska samlas med, boka bord någonstans, ifall man ska peppa upp stämningen på Internet, skicka sms till sina polare, tagga upp inför match och verkligen visa vart skåpet ska stå”. Väl på plats handlar det främst om gemenskap (dela minnen och

erfarenheter, samtala om framtiden) och identifikation (lokal anknytning, känslor för laget) med andra Malmö FF supportrar.

När det är matchdag samlas Patrik och hans medsupportrar oftast två till tre timmar innan match i en park, på en pub eller liknande. Väl där diskuteras inte bara möjliga scenarios för matchens utgång utan även saker som hänt i det vardagliga livet. ”Det är väl inte

fotbollen/matchen i sig som bara är viktigt eller hur det går, det är också kulturen, gemenskapen. Man identifierar sig men sina medsupportrar och har väldigt roligt ihop. Det blir mycket gamla minnen, nostalgi… framtiden och hur det kommer att gå nu”. Den

gemenskap som finns kan också ges uttryck i kollektiva handlingar; ”Möllan, som många som

är aktiva i kulturen MFF innan match samlas, är den traditionella vandringen från Möllan genom Pildammarna fram till Stadion som är ganska klassisk, som man går med sina medsupportrar”.

På frågan om vad en supporter är svarar han; ”Att man håller på ett lag, sen på vilket sätt man

uttrycker det kan skilja sig hur mycket som helst. Det finns så många subkulturer inom supporterkulturen. Ett stort intresse runt omkring, det skapas ju olika inriktningar. Det finns ju Ultras, Casuals, brittisk influerade, det finns så många inriktningar”. Han säger också att; ”Det finns ju de som sitter hemma till kvart i sju och sen går på match, det är ju också intressant…”. När jag ber honom utveckla detta svar säger han; ”Finns de som sitter på Södra [Södra läktaren på Malmö Stadion där många sponsorer och inbjudna personer sitter,

min anm.] som kanske inte kallar sig supportrar men håller stenhårt på sitt lag, går dit några

minuter innan match”. På frågan om varför han tror att det kan skilja sig så mycket mellan

olika individer och deras engagemang och agerande på matcher svarar Patrik; ”Fotboll är en

individer med olika personligheter och olika åldrar. Finns kanske inte så många 45-åringar som klär sig som Ultras och inte så många 14-åringar som sitter på Södra”. På frågan om en

huligan kan vara en god supporter ges svaret; ”Faktiskt, det finns mycket fotbollsforskning

som pekar på det, fotboll har ju sina rötter i stor utsträckning i huliganism och folkfotboll,

[Folkfotboll var en våldsam förlaga till det vi idag kallar fotboll, min anm.]. det finns faktiskt

en naturlig koppling om man ser historiskt sett”. Han menar dock att tendenserna på senare

tid visat att våldet och dess koppling till fotboll börjat försvinna.

Den starka identifikation som finns mellan supportrar (till exempel lokal anknytning, gemensamma intressen för Malmö FF, etc.) kan ses som om att en supporter agerar i en roll i samband med match och matchuppladdning. Rollframställandet är således en individuell självpresentation. Detta gör individen för att kunna delta i samlade supporterverksamheter på ett, för den specifika situationen, lämpligt sätt. Då Patrik och hans medsupportrar samlas innan match för att diskutera hur det kan tänkas gå på matchen, gamla fotbollsminnen eller hur det kan tänkas gå i framtiden krävs det en viss typ av förståelse, erfarenhet och kunskap för att kunna delta i framträdandet. Om en individ som deltar i detta framträdande saknar kunskap om Malmö FF (namn på spelare, tränare, historia, etc.) eller om det är första gången som individen besöker en match med Malmö FF så kommer denna individ inte att kunna ses som en trovärdig supporter. Det bör dock sägas att han kanske inte ses som trovärdig supporter i sammanhanget med ”erfarna” supportrar, utifrån sett (andra typer av supportrar, spelare, etc.) kan han dock ses som trovärdig. När eller om nödvändiga kunskaper och erfarenheter inhämtats gäller det således därefter för individen att presentera sig själv på ett trovärdigt sätt som Malmö FF-supporter för att kunna bli en del av gemenskapen. När en supporter i sin rollframställan inte lyckats övertyga sin publik som trovärdig riskerar supportern att förlora sin plats i gemenskapen och sitt supporterskap. Patrik kommenterar vidare att vissa individer kan sitta hemma innan match eller att de kommer till arenan bara några minuter innan matchstart. Detta kan ses som att han anser att dessa typer av individer inte skulle kunna kvalificeras till att räknas som supportrar, att de inte ses som trovärdiga i agerandet som en Malmö FF supporter.

Patriks kommentar synliggör dock tydligt den heterogenitet som fenomenet supportrar omfattar genom att visa att olika typer av supportrar kan ha olika självbilder av vad en supporter bör kännetecknas av i agerandet som supporter. Rollen som Malmö FF-supporter och vad som anses vara trovärdigt eller inte kan således se olika ut för olika typer av

supportrar. Trovärdigheten i rollframställningen beror också på vem som agerandet sker inför. Detta är något som synliggörs när Patrik talar om de individer som sitter på Södra läktaren (sponsorer, inbjudna gäster, etc.) eller individer från en subkultur (Ultras, Casuals etc.). Det kan därför ses som att rollen som Malmö FF supporter kan se olika ut för vem eller vilka typer av supportrar självpresentationen sker inför. Detta betyder således att det kan finnas olika varianter att agera utefter i rollen som Malmö FF-supporter. Det finns enligt intervjun också individer som agerar som Malmö FF-supportrar men inte anses vara det då de bryr sig mer om att vara en del av en gemenskap än i att stötta ett lag. Det kan således tolkas som att denna typ av individer agerar i rollen som Malmö FF-supportrar men att de inte anses trovärdiga i sitt framträdande.

Att det finns individer som inte anses som trovärdiga i sitt framställande av sig själva som supportrar kan ses bero på två saker. För det första, det finns olika typer av supportrar som har olika självbilder och föreställningar (hur ofta en match ses/besöks, hur länge individen varit supporter, typ av supporter, etc.) om vad som kännetecknar en supporter. När det synliggörs en skillnad mellan dessa olika typer av supportrar skapas också frågor om supportrarnas trovärdighet dem emellan. För det andra, supportrar som deltar i supporterverksamheter kan även bryta sin egen trovärdighet som supporter inom sin egen grupp av supportrar. Detta gör individen genom att agera på ett sådant sätt som inte accepteras av den grupp av supportrar som han tillhör. Detta kan ses i Patriks exempel när en 45-åring klär sig som en Ultras och agerar våldsamt, eller när en 14-åring sitter på sponsorläktaren.

Intervjun med Patrik synliggör den heterogenitet som fenomenet supportrar omfattas av. Detta ses bland annat genom att det krävs en specifik rollkunskap för att kunna ta del av ett supporterframträdande. Det finns också en komplexitet med att individer som vill ta del av ett supporterframträdande har olika självbilder av vad som kännetecknar en supporter och att dessa styrs av olika normer och intressen. Individernas olika typer av normer och intressen kan bland annat handla om graden av engagemang (se Peitersen, 2004) för det specifika laget eller att andra former av uttryckssätt används. Vad som kännetecknar en Malmö FF-supporter kan således omfatta en rad olika typer av individer med en rad olika definitioner av vad det är som står på spel, den sociala ordningen eller trovärdigheten i agerandet. I intervjun med Patrik framgår det också att den typ av supporter som huliganen utgör kan ha en naturlig plats inom fotbollsväsendet. Han menar att det finns, sett till historiska aspekter, en naturlig koppling mellan våld och fotboll. Detta är även något som tidigare forskning gör gällande (se Taylor,

1992, Andersson & Raadman, 1998). Att våldet inom fotbollen har börjat mattas av (i relation till 1900-talet) kan eventuellt förklaras med att det utbredda våldet i samhället har minskat i sin omfattning. Det kan nämligen tänkas att de moraliska aspekterna i samhället har ändrats under tidens gång.