Supporter – Lågt engagemang

Supportern med lågt engagemang heter Johnny, är 60 år, gift och har två vuxna barn. Han anser att en supporter är en individ som stödjer ett lag i både med- och motgångar. ”Håller

blint på ett lag…engagera sig på olika sätt, kepsar och tröjor. Jag skulle aldrig köpa matchtröja”. Detta svar gjorde att han först ifrågasatte om han verkligen var en supporter.

Han anser dock att det finns olika typer av supportrar och att deras engagemang och sätt att uttrycka sig på kan skilja sig åt. Johnny anser att en supporter egentligen skulle kunna delas upp i minst fyra olika kategorier. Den första kategorin var den han själv tillhörde, ”Jag håller

väl lite på Hammarby, om två lag spelar och det ena är Hammarby så håller jag på dem”.

Han skulle dock aldrig själv få för sig att bära matchtröja eller skrika högljutt i samband med match. Den andra kategorin anser han vara de som bär matchtröja, agerar ut mera och går regelbundet på matcher. När det gäller den tredje kategorin anser Johnny att dessa är de som inte missar vare sig hemma- eller bortamatcher och är mer engagerade och har stor förståelse för fotboll. Den sista kategorin anser han vara de som drivs av fanatism, det vill säga de som klassas som huliganer eller andra våldsverkare. ”Den typen av supportrar tycker jag faktiskt

egentligen inte är äkta supportrar, de motarbetar ju på många sätt fotbollens syfte”. Vidare tror Johnny att det som gör att individer dras till att bli supportrar mycket handlar om gemenskap. Men han menar också att den lokala anknytningen till laget spelar stor roll. ”Om

en person kommer från en stad så håller han oftast på stadens lag, men det finns också

personer från andra städer som kan hålla på samma lag”. Detta tror han beror på att en

specifik stad kan ha en viss påverkan på andra individer. Exempel på detta menar han är stockholmslaget Hammarby IF som ofta ses som ett arbetarklasslag och har därför fått många supportrar som identifierar sig själva som arbetarklass. Johnny menar också att fotbollen har nått sin status i världen på grund av dess enkelhet och tillgänglighet; ”Vem som helst kan göra

det när som helst och var som helst”.

Hittills har intervjuer med supportrar till Allsvenska lag analyserats (officiella supportrar). Genom intervjun med Johnny visas dock ytterligare exempel på den heterogenitet som fenomenet supportrar omfattas av (övriga supportrar). I intervjun med Johnny framgår det hur supportrar kan kännetecknas genom olika typer av engagemang. Det vill säga att olika typer av supportrar definieras utefter deras engagemang, kunskap och intresse. Att kategorisera supporterindivider efter deras engagemang är något som Peitersen (2004) gör. Peitersen menar att en individs (supporters) grad av engagemang beror på ett antal faktorer. Dessa faktorer innefattar bland annat en tidsfaktor (hur ofta och hur många matcher som ses/besöks) och en agerandefaktor (med vilken inlevelse en individ stödjer ett specifikt lag). Peitersen menar också att det finns en klar distinktion mellan åskådare och supportrar. Åskådaren agerar på ett lugnt och återhållsamt sätt medan en supporter är en individ som visar starka känsloyttringar och visar sitt stöd för laget genom att klä sig i lagets färger etc. (Peitersen, 2004).

Intervjun med Johnny och intervjuerna med de övriga supportrarna visar dock att en individ med det som Peitersen definierar som lågt engagemang ändock kan få legitimitet att benämnas som supporter. Detta åskådliggör därför ytterligare den komplexitet som fenomenet supportrar omfattas av. Johnny menar först att alla individer som stödjer ett lag i med- och motgång kan benämnas som supportrar. Han reviderar dock detta påstående när han inser att han själv inte då skulle kunna benämnas som en supporter enligt definitionen. Detta visar på en mycket intressant aspekt vid analysen av vad som kännetecknar en supporter, nämligen den att en individ kan omdefiniera vad som kännetecknar en supporter för att kunna anpassas till det egna agerandet. Detta kan kopplas åter till resonemangen i tidigare intervjuanalyser

gällande det att agerandet i framträdandet anpassa till en specifik situation. Exempelvis resonemanget om legitimiteten i att en supporter kan stötta antingen en enskild spelare eller ett helt lag.

När inga andra supportrar finns i närheten är det således lättare att presentera sig själv som supporter. Om de som supportern agerar inför inte har kunskapen om att en supporter bör (eller inte bör) stötta ett helt lag och inte bara en enskild spelare kan detta supporterbeteendet ses som trovärdigt. Detta beror således på att individerna (publiken) utan supporterkunskap inte kan ifrågasätta trovärdigheten i det specifika framträdandets beteende, utan det anses automatiskt som trovärdigt. Att agera som supporter kan dock också innebära en fara, detta är något som inte minst synliggörs när supporterskapet övergår till fanatism menar Johnny. I intervjun menar han att individer som drivs av en fanatism inte bör ses som supportrar. Det finns också en risk i att inte ses som supporter genom att inte vara tillräckligt engagerad eller ha tillräcklig kunskap. Detta innebär att fenomenet supporter kan ses som ett spektrum som begränsas genom dessa ytterligheter. Den som inte är tillräckligt engagerad och den som är överdrivet engagerad. Båda dessa typer kan således ses som individer som inte anses som trovärdiga i sina rollutföranden som supportrar. När det gäller den senare typen, det vill säga den fanatiska, karaktäriseras dessa individer oftast av deras våldsamma agerande. Detta kan dock betyda att de agerar i rollen som supportrar på ett trovärdigt sätt gällande kunskap, erfarenhet och intresse men att trovärdigheten ifrågasätts när våldsrelaterade handlingar utförs. Det är dock upp till betraktaren (publiken) som framträdandet sker inför att avgöra om supporterns beteende och agerande kan ses som trovärdigt eller inte. Det är dock som tidigare sagts att ett visst agerande (exempelvis våldsrelaterade handlingar) kan ses som ett icke trovärdigt framträdande i en situation (våld på arenan) medan det kan ses som trovärdigt i en annan (våldshandlingar mellan rivaliserande supportrar).