Supporter – Helsingborgs IF

Supportern till Helsingborgs IF heter Mikael, är 26 år gammal och sambo. Han arbetar med utvecklingsarbete på ett medelstort företag. Mikaels intresse för Helsingborgs IF startade då hans far började ta med honom på matcher när han var i tioårsåldern. Att det var Helsingborgs IF som blev hans favoritlag ser han inte som ett val, utan att det blev så ”naturligt”. På frågan om vad en supporter är svarar han enligt följande;

”Supporter kommer givetvis från support, och således är alla personer som stöttar och har känslor för ett lag supportrar. En äkta supporter är en person som oavsett hur det går för

laget fortsätter följa dem och stötta dem efter bästa förmåga”.

Han anser dock att det finns flera olika typer av supportrar och att de ger uttryck för detta på olika sätt. ”Alla som står i klacken är supportrar, de äldre herrarna i HIF-Vänner som drar

in en massa pengar till ungdomsverksamheten är definitivt supportrar… Sponsorer KAN vara supportrar. De som ser sponsringen som en ren marknadsföringsgrej är inte supportrar, men de som sponsrar för att hjälpa laget till framgång utan större tanke på vad man får tillbaka är

supportrar”. Att uttrycka sitt supporterskap anser han är något som kan se olika ut för varje

individ och grundar sig främst på ålder, livserfarenhet och social bakgrund. ”Jag anser att

man ska göra sitt bästa utifrån sina förutsättningar, sedan kan man givetvis stötta på olika sätt. Något som är väldigt viktigt är också en ömsesidig respekt mellan olika typer av supportrar, så att det inte blir att man klankar ner på ”busarna i klacken” eller ”den gnälliga gubbmaffian”. Han anser dock att en individ som på något sätt skadar klubben inte egentligen

borde kallas för supporter, ett exempel på denna typ kan vara huliganen. ”Huliganer kan

givetvis vara precis lika duktiga som alla andra på att köpa biljetter, skapa stämning på matcherna och liknande, men orsakar samtidigt badwill för klubben och merkostnader i form av säkerhetsarrangemang”. Han menar vidare att mot bakgrund av ovanstående exempel att

en ”äkta” supporter är en individ som stöttar och följer ett lag i både med- och motgångar efter sin egen förmåga. Att fotboll engagerar människor tror han har att göra med att väldigt

starka känslor skapas inom idrott. ”Alla starka känslor finns representerade inom fotbollen,

och det kan svänga fort mellan dem. Dessutom medför supporterskapet ett kamratskap som är mycket svårt att hitta på andra ställen”. Detta kamratskap menar han är väldigt starkt och att

detta till stora delar grundar sig på att supportrar delar så många känslor och upplevelser tillsammans. ”… kamratskapet mellan supportrar är väldigt stark. Det blir så när man är

med om så mycket tillsammans. Medgångar, motgångar, bortaresor… Det blir en andra familj”. På frågan om det starka kamratskapet mellan supportrar kan brytas svarar han; ”Det finns tillfällen i svensk supporterhistoria då man brutit med varandra, men det är framförallt när det är olika typer av supportrar, till exempel grupper för respektive emot fri pyroteknik och liknande”.

I intervjun med Helsingborgs IF-supportern Mikael synliggörs också en uppfattning av heterogeniteten som fenomenet supportrar präglas av. Det framkommer tydligt att Mikael menar att det finns olika typer av supportrar (klacken, äldre herrar, sponsorer, etc.) som agerar och ger uttryck för sitt supporterskap på olika sätt (verbalt, ekonomiskt, etc.). Heterogeniteten uppfattas dock också vara accepterad bland supportrarna, detta kan ses i intervjun om att de olika typerna av supportrar, enligt Mikael, bör visa varandra ömsesidig respekt. Resonemanget visar att det inte bara är ett specifik agerande inom en grupp av supportrar som existerar utan att det också finns olika normer hur ett agerande mellan olika typer av supporter bör se ut. Mikael menar att varje supporter bör agera utefter sina egna förutsättningar. Detta betyder att en vidare bild av vad som kännetecknar en supporter kan ses. Då supportrar, enligt Mikael, bör agera efter deras egna förutsättningar kan detta ses som att det finns tydliga sociala ordningar som också accepteras av de olika typerna av supportrar. Under ett supporterframträdande kan olika typer av supportrar således urskiljas utefter deras agerande, det vill säga bland annat; ”…busarna i klacken…” och ”…den gnälliga gubbmaffian…”. Detta visar att varje typ av supporter är en viktig komponent i helheten, (äldre herrarna bidrar ekonomiskt, klacken bidrar med stämning) och att dessa ska accepteras. Han menar således att de olika typerna av supportrar likväl ska ses som supportrar trots att de agerar och uttrycker sitt supporterskap på olika sätt, det vill säga att en ömsesidig respekt mellan olika typer av supportrar visas. Enligt intervjun kan således många olika varianter av supportrar existera och de anses även vara en förutsättning för framträdandet i sin helhet. Exempel på detta är de äldre supportrarna som bidrar med ekonomisk hjälp, klacken som bidrar med stämning, sponsorer som (om de inte agerar för egen vinning) bidrar ekonomiskt och så vidare.

I intervjun framgår det också att gemenskapen mellan supportrar är en av de centrala delarna i att vara supporter. Detta är något som kan synliggöras med Goffmans begrepp team. Begreppet team används för att benämna en samling individer som på något sätt agerar tillsammans i ett framträdande (Goffman, 2006). Teamet omfattar här de individer som benämns som supportrar, det är dock så att det inom teamet finns olika typer av supportrar; ”de äldre herrarna”, ”busarna i klacken”, ”huliganerna” etc. Alla de olika typerna av supportrar innefattas dock av ”det övergripande teamet” supportrar. Att vara deltagare i teamet ”supportrar” kräver dock en viss kunskap om hur en supporter bör vara. Kunskapen innefattar att kunna agera och uttrycka sig för att kunna ses som trovärdig i självpresentationen som supporter. Agerandet och uttrycken kan innefatta allt från att kunna reglerna för själva fotbollsspelandet, ha kunskaper om laget (spelare, tränare, historia, etc.) eller att kunna texten till hejaramsor. Denna ”supporterkunskap” skulle kunna beskrivas som att en roll spelas (Goffman, 2006). Idealtypen av rollen som supporter ser dock olika ut för olika typer av supportrar. Trots att supportrarnas roller ser olika ut finns det dock gemensamma drag; de är supportrar och de söker en form av upplevelse och gemenskap, de är således medlemmar i samma team. Mikael talar vidare om den speciella gemenskapen som existerar mellan fotbollssupportrar och att denna kan bero på att många olika känslor och upplevelser delas. Gemenskap och identitet är också något som de danska sociologerna Damsgaards, Dengsøes och Jensens (1997) forskning visat vara starka påverkansfaktorer för en fotbollssupporters agerande och beteende. Då fotbollssupportern utsätts för varierande känsloyttringar kan det antas att de ges olika specifika riktlinjer (att inte agera våldsamt, att inte gnälla på laget, att inte kritisera andra typer av supportrar, etc.) som definierar hur ett agera bör se ut i ett framträdande. Det kan därför också tolkas som om att de vill agera på ett sådant sätt som inte bryter mot dessa riktlinjer. Exempel på hur dessa riktlinjer kan brytas kan dock se olika ut. I Intervjun med Mikael framkom det att sponsorer som ses som supportrar kan bryta mot dessa riktlinjer genom att inte värdesätta det specifika laget i första hand utan enbart fokusera på de egna sponsorintäkterna. Det framkom också att de som benämns som huliganer kan vara goda supportrar men om de utför våldsrelaterade handlingar så kan de istället bidra till att skada klubben. Dessutom kan de individer som befinner sig i klacken å ena sidan bidrar med god stämning men å andra sidan benämns som busar. Eller att de supportrar som benämns som ”äldre herrar” å ena sidan bidrar med ekonomiska medel men å andra sidan benämns som gnälliga. Detta resonemang visar på en vid komplexitet. Det verkar således finnas beteenden och ageranden som dels kännetecknar en god sida av supportern och dels en mindre god sida av densamme. Detta visar att den heterogenitet som fenomenet

supportrar omfattar består av en acceptans mellan olika typer av supportrar men att även ett konfliktförhållande existerar, vilket ses när ett agerande eller beteende från en viss typ av supporter går helt emot det accepterade agerandet och beteendet av en annan typ av supporter. Det verkar dock som att när en supporter bryter mot uppsatta riktlinjer framkallas ett icke önskvärt beteende och framträdandets trovärdighet kan ifrågasättas. Detta väcker frågan om vems beteende och vilken grad av icke önskvärt beteende som antingen kan accepteras eller inte accepteras. Kan det vara så att ett visst agerande som utförs av en viss typ av supporter accepteras men inte när en annan typ av supporter utför samma agerande? Detta verkar till stor del handla om invanda föreställningar (jfr Peitersen, 2004) av hur vissa typer av supportrar beter sig. Genom detta resonemang kan det därför tänkas att äldre herrar antas vara gnälliga, individer i klacken antas vara busar och att sponsorsupportern endast antas vara ute efter egen vinning. Det finns dock också ett motsatt förhållande, det vill säga ett slags idealtyp för vad en supporter bör kännetecknas av. I intervjun kan detta ses när Mikael talar om den ”äkta” supportern. Den ”äkta” supportern är enligt Mikael en individ som stöttar och följer ett lag i både med- och motgångar och han gör detta efter egen förmåga. Att stötta laget är således kärnan i individens trovärdighet (den sociala ordningen) i agerandet som supporter. Det finns enligt intervjun dessutom en fara för supporterns trovärdighet för i vilken utsträckning laget stöttas. Stöttandet får inte vara för litet eller för mycket, båda dessa ytterligheter kan således påverka supporterframställandets trovärdighet. Trots att det finns en acceptans i den rådande heterogeniteten finns det således också en tydlig dissonans mellan de olika typerna av supportrar. Att vara en del i teamet handlar således dels om att ett stort antal roller som supporter kan ageras utefter, dels att det måste finnas en förståelse av detta för att kunna agera som supporter. När Crawford (2004) definiera en supporter som en individ med någon grad av intensivt intresse för något, eller när Peitersen (2004) menar att graden av engagemang avgör om individer kan definieras som åskådare eller supporter så visar detta bara fragment av den omfattande komplexitet som fenomenet supportrar innefattas av. Detta är något som ovanstående resonemang tydligt visar och som efterföljande intervjuer kommer att synliggöra ytterligare.