Supporter – Lägre divisionstillhörighet

Supportern till ett lag i de lägre divisionerna heter Kerstin, hon är 50 år, gift och har fyra vuxna barn. Hon menar att en supporter är en individ som följer och stödjer sitt lag i både med- och motgång. Hon tycker också att det är viktigt att inte bara applådera och visa uppskattning till det egna laget utan även till motståndarna. Vidare menar hon att det finns flera olika typer av supportrar. ”Det finns sociala supportrar som värdesätter gemenskapen

supportrar”. Med det sociala menar hon; ”Vem man ska träffa, vem man ska åka med,

gemenskapen”. När det gäller medgångssupportrarna anser hon att dessa är; ”egoistiska

individer som bara bryr sig om sig själva och inte laget”. Vidare säger hon; ”Sen finns det de som kallar sig supportrar men inte bryr sig om fotbollen alls, de som bara ställer till med bråk och skriker på domaren”. Hon menar att det som supporter handlar om att representera

laget på ett så fördelaktigt sätt som möjligt och att inte svärta ner lagets namn genom att bete sig på ett för laget icke stödjande sätt. För denna typ av supporter handlar det mesta om gemenskap och att presentera sig själv och laget på ett så fördelaktigt sätt som möjligt. Att blanda in verbala påhopp och våldshandlingar i samband med fotboll är för henne helt förkastligt. Hon menar att en individ som ägnar sig åt denna typ av handlingar inte bör ses som en äkta supporter, dock så tror hon att många klubbar är rädda att förlora denna typ av supportrar [Huliganer, min anm.]. Detta tror hon beror på att fotbollsklubbarna anser att denna typ av individer hjälper till att skapa stämning inne på arenan. ”Lagen är rädda om dem. De

vill bara synas och höras, de har inget med fotboll att göra. Kanske de kan utvecklas till

riktiga supportrar när de mognar”.

Genom intervjun med Kerstin som är supportern till ett lag i en lägre division framgår det att en supporter inte bara bör stödja det egna laget i med- och motgång utan att även premiera motståndarnas insatser. För Kerstin är det således viktigt att inte bara visa uppskattning för det egna lagets insatser utan också att kunna värdesätta god fotboll i sig, även om det innebär att motståndarlaget ges uppskattning. Att inte bry sig om laget eller att agera och uttrycka sig på ett våldsamt sätt anser hon vara ett icke önskvärt beteende. Detta resonemang kan ses som att det gäller för en supporter att förhålla sig på ett korrekt sätt gentemot vissa uppsatta moraliska normer. Detta är något som kan kopplas till det Goffman (2006) kallar moraliska och instrumentala normer. De moraliska normerna handlar bland annat om att inte fysiskt eller verbalt störa andra individer. I intervjun kan detta ses genom att supportrar inte ska agera eller uttrycka sig genom våldsrelaterade ord eller handlingar. De instrumentala normerna handlar bland annat om lojalitet och skyldigheter (Goffman, 2006). Detta synliggörs i intervjun då supportrar anses ska stötta sitt eget lag i med- och motgångar och att visa uppskattning för motståndarna. Det som kännetecknar en supporter kan enligt intervjun med Kerstin således även omfatta att regler och normer för hur ett moraliskt beteende kan avgöra supporterns trovärdighet i ett framträdande.

6.7 TV-supportern

TV-supportern heter Aleksandr, han är 32 år, gift och arbetar som produktionsansvarig inom industrin. Aleksandr berättar att intresset för sitt specifika lag (Arsenal FC) startade efter en TV-sänd match mellan två lag från den högsta divisionen i England (Liverpool och Arsenal). Matchen såg han i sin kamrats hem, kamraten är en dedikerad Liverpool-supporter och av den anledningen hoppades därför Aleksandr att Arsenal skulle vinna. Hur matchen slutade förtäljer inte historien men efter den specifika matchen ökade hans intresse för Arsenal. Aleksandr menar också att det var lagets spelidé och att de spelade en underhållande fotboll som avgjorde valet av lag. På frågan om han kunde tänka sig byta lag om hans lag började spela tråkig och idéfattig fotboll gavs det spontana svaret; ”Man kan ju inte bara byta”. På samma sätt som de officiella supportrarna använder sig Aleksandr också av speciella ritualer inför match. Eventuellt matchscenarios tänks igenom, vilka som kommer att spela och hur det kommer att gå. Typen av uppladdningen inför match beror också på vilken typ av match det är, om det är en extra viktig match eller i ett större sammanhang. ”Man laddar, tänker på

matchen hela veckan. Inte bjuda hem folk som inte tycker om fotboll, de måste förstå passionen”. På samma sätt som en supporter som befinner sig på en arena har även Aleksandr

på sig matchtröja och agerar ut i yviga gester och skriker ut sin glädje eller sitt missnöje. Han anser att en supporter är en individ som stödjer sitt lag och att vara supporter anser han handla om tillhörighet och identifikation. Han anser också att det kan finnas olika typer av supportrar. ”Det finns lugna supportrar som ser fotbollen som underhållning och en plats för

gemenskap, sedan finns det supportrar som är mer engagerade i supporterverksamheter och till sist de som bedriver våldshandlingar i samband med match”. Aleksandr anser dock att

vissa våldsverkare [huliganer, min anm.] kan klassas som supportrar men att de kanske inte bör vara välkomna in på arenorna. Våldshandlingar och fotboll anser han absolut inte höra ihop. ”Våld i samband med fotboll är helt förkastligt och har inte med fotboll att göra”. Det är dock så att han anser att huliganerna faktiskt utför våldshandlingar på grund av fotbollen. Aleksandr tror vidare att vara huligan i stor utsträckning handlar om dålig social kompetens och att det är en klick av våldsverkare som påverkar andra genom tidig initiering i våldskulturen. Att de andra hakar på tror han också beror på en önskan att få känna tillhörighet och få ett erkännande. Han anser dock att mer dedikerade supportrar är svårt att finna eftersom de gör allt för sitt lag. Att vara supporter anser han handla om graden av distans, han menar att för honom är fotboll en hobby och ett sätt att koppla av och att det är viktigt att ha distans till fotbollen. Aleksandr anser också att fotbollen engagerar många

individer beror främst av två anledningar. ”Den första anledningen är fotbollens storlek, att

det är den största idrotten med flest utövare och anhängare i världen, den andra anledningen är massmedias utveckling”. Han menar vidare att TV tar upp en stor del av individers liv, att

den är en naturlig och integrerad del i det vardagliga livet. ”I och med TV-rättigheter och

sponsoravtal får fotbollslagen mer pengar vilket gör att spelarna tjänar mer pengar, vilket i sin tur leder till att de inte behöver arbeta vid sidan om och gör att det blir bättre kvalitet på fotbollen”. Han menar också att media bidrar till fotbollens tillgänglighet, en match kan ses

live var man än befinner sig i världen.

Intervjun med TV-supportern Aleksandr visar tydligt på den differentiering som skett med fenomenet supportrar. Att vara supporter har under senare tid nått andra dimensioner än tidigare, detta kan främst förstås genom den massmediala utvecklingen och framtagandet av allt fler tekniska resurser. Aleksandr visar att det inte behöver finnas nämnvärda skillnader mellan supportrar som ser matcher live på arenan och supportrar som ser matcher live via diverse massmedier. Detta kan ses då det i tidigare intervjuer framkommit att en supporter i stora drag kan sägas kännetecknas av en individ som stödjer ett specifikt lag i med- och motgångar. Andra drag anses också vara att agera och bete sig på ett mer eller mindre engagerat sätt. Således kan på liknande sätt som den traditionelle supportern som besöker matcher in persona och TV-supportrar ses som likvärdiga, de är båda engagerade i ett specifikt lag och de agerar utefter liknande mönster. Detta visar att TV-supportern inte nödvändigtvis är en avvikande art från den traditionelle supportern utan att han mer är en utveckling av denne. I sociologerna Abercrombies och Longhursts (1998) forskning kring åskådarens utveckling synliggörs denna komplexitet som rör fenomenet supportrar. Abercrombie och Longhurst menar att åskådare och således supportrar kan kategoriseras i tre olika kategorier; enkel, mass- och diffus åskådare. Den enkla åskådaren kan här ses som den traditionelle supportern som besöker matcher på plats, massåskådaren är här TV-supportern och den diffusa åskådaren är en individ som är helt integrerad i en massmedial kultur. Abercrombie och Longhurst menar vidare att åskådarens utveckling har lett till en ökad globalisering då massmedier kan erbjuda idrottsevenemang i realtid till individer globalt (Abercrombie & Longhurst, 1998).

På samma sätt som Abercrombie och Longhurst beskriver utvecklingen tror TV-supportern Aleksandr också att denna beror på den tekniska utvecklingen av olika massmedier. När det gäller fotboll tror han dock att det också beror på fotbollens inre struktur och utseende. Media

har således bidragit till en ökad tillgänglighet av fotboll och detta har på så sätt skapat nya varianter av supporterskap. Den gemenskap som supporterskap inom fotboll omfattar verkar dock inte gå förlorad i och med den massmediala utvecklingen. Detta synliggörs då Aleksandr menar att identifikation och gemenskap är nyckelord för alla olika typer av supporterskap. Detta kan i sin tur göra att det skapas en global gemenskap mellan ett specifikt lags supportrar runt om i världen. Exempelvis kan detta göra att en person i Japan och en annan person i Ghana, genom ett massmedialt supporterskap, kan känna gemenskap med och en tillhörighet till varandra. Intervjun visar också att kamraters påverkan till val av lag kan se olika ut och påverka på olika sätt. Det geografiska sambandet mellan supportrar och ett specifikt lag har gått från att enbart vara av lokal karaktär till att vara både lokal och global. Den gemenskap och känsla av tillhörighet som fotbollssupportrar omfattas av kan således se olika ut för olika typer av supportrar.