Jag vill avsluta detta arbete med en återkoppling till arbetets inledning och diskutera framtida integrationsmöjligheter för deltagarna i Framtidsprojektet. Om Framtidsprojektet faktiskt innebär ökade integrationsmöjligheter för deltagarna, eller för andra aktörer, kommer inte att gå att svara på genom en utvärdering efter avslutat projekt. En utvärdering kan visa på konkreta resultat som projektet inneburit för dess individer, men om projektets arbete underlättat för deltagares möjligheter till integration måste ses i ett större perspektiv längre fram i
deltagarnas liv. Dock kan integrationsmöjligheter diskuteras. Vid denna diskussion är det relevant att återgå till de fält i samhället som rör integration (Aytar, 1999). Ekonomisk integration, som innebär en delaktighet i arbetslivet (a a), är ett av målen med Framtidsprojektet. Genom att deltagarna får kunskaper och erfarenheter av olika yrken och utbildningsalternativ ges möjlighet för att deltagarna skall få bättre förutsättningar för att kunna deltaga i arbetsmarknaden. Deltagare har exempelvis fått positiva omdömen från praktikplatser som kan underlätta när de söker sommarjobb och vissa deltagare har även blivit erbjudna sommarjobb på sina praktikplatser. Social integration innebär att individen genom sociala nätverk skapar och utvecklar kontakter med infödda (a a).
Framtidsprojektet öppnar upp för att deltagarna skall kunna skapa kontakter utanför sin stadsdel, framförallt genom att få kontakt med gymnasieelever på olika skolor och genom att få kontakter på arbetsplatser. Att deltagare har blivit
erbjudna sommarjobb är ett bra exempel på sociala kontakter i arbetslivet. Dessa kontakter kan i sin tur ge möjlighet för än fler sociala kontakter och nätverk i samhället, både i arbetslivet och av privat karaktär. Personlig integration hänvisar till individens egen tillfredsställelse med sitt liv i Sverige. Detta är en svår
kategori att definiera, då personlig tillfredsställelse är individuell och subjektiv. Det finns situationer då Framtidsprojektet kan ses ha inneburit tillfredsställelse för deltagare, bland annat de deltagare som visar glädje då de funnit ett yrke som intresserar dem och de är duktiga på. Att finna ett yrke av intresse och att få stöd i hur de skall gå tillväga för att kunna uppnå detta kan öka den personliga
tillfredsställelsen. Med det är det inte sagt att Framtidsprojektets arbete
automatiskt leder till att deltagarna uppnår de kriterier som krävs för att kunna nå sitt drömyrke. Att få vetskap om hur många godkända betyg som behövs för att bli antagen på önskat gymnasieprogram räcker inte ensamt till att kunna nå detta mål. Det är inte som nyss nämndes enbart ointresse eller okunskap om
betygsystemet som ligger bakom de underkända betyg elever på
Rosengårdsskolan får, utan det finns annan problematik som bidrar till att många elever har svårt att uppnå de mål skolplanen sätter. Men att ha ett mål att sträva mot kan ge ett stöd för elever i deras skolgång. Dessutom ger Framtidsprojektet ett stöd för deltagarna att hitta andra vägar att nå sina intressen och mål.
Övriga fält i samhället som Aytar (a a) menar rör integration är familjeintegration,
57
deltagarna får bättre villkor att kunna deltaga på arbetsmarknaden och skapar och utvecklar sociala nätverk och kontakter med infödda svenskar påverkas
deltagarnas användningsområden av det svenska språket, vilket i sin tur leder till bättre förutsättningar till ökad kommunikativ integration. Även möjligheten för familjeintegration ökar om deltagarnas sociala omgivning innefattar svenskfödda individer. Genom att deltagarna lär känna nya omgivningar i Malmö stad ökar även möjligheten för boendeintegration. Med detta menas givetvis inte att det är enbart deltagarnas uppgift att lära känna nya områden för att sedan kunna bosätta sig där. Det finns andra faktorer och strukturer i samhället som påverkar och bestämmer olika boendesituationer i samhället. Men ett bra första steg för deltagarna är att lära känna nya omgivningar och områden utanför Rosengård. För att undvika att diskutera integration på det sätt Aytar (1999) beskriver som ensidig integration, vilket leder till assimilatorisk integration, bör även
integrationsmöjligheter för andra aktörer diskuteras. Integrationsansvar läggs ofta på invandrare, att invandrare skall integreras till det svenska samhället.
Lappalainen menar enligt Hellgren (2008) att fokus i integrationsdebatten måste flyttas från invandrares integration till det svenska samhället till svenskars integration till det mångkulturella samhället. Framtidsprojektet, som innebär ett samarbete med skolor och företag, kan öppna upp för att även företag får nya sociala nätverk och kontakter med människor med olika etniska bakgrunder. Det råder diskriminerande strukturer på arbetsmarknaden och om företag låter människor med olika etniska bakgrunder bli en naturlig del av arbetsplatsen kan attityder och förhållningssätt ändras. Om projektet innebär att deltagarna skapar sociala närverk och relationer med svenskar innebär det samtidigt att svenskar skapar och utvecklar sociala relationer med människor med annan etnisk bakgrund. Detta är en förutsättning om svenskar skall kunna integreras till ett mångkulturellt samhälle, vilket Hellgren (2008) menar att integrationsdebatten bör fokusera på.
58
REFERENSER:
Alseth, K (2008) Bridging and bounding social capital in sports – experiences of young women with an immigrant background. Ingår i: Sport education and
society, s 1-17. Routledge journals, Taylor & Francis LTD.
Aytar, O (1999) Integration i mångfald en studie av sex invandrargruppers
upplevda integration i Sverige. Stockholm: Jina Nu förlag.
Aytar, O (2007) Mångfaldens organisering: om integration, organisationer och
interetniska relationer i Sverige. Stockholm: AUS.
Blumer, H (1986) Symbolic interactionism: perspective and method. Berkeley: University of California Press.
Berg, L-E (1975) Medvetandets uppkomst: En tolkning av G H Meads socialpsykologi. I:
Berg, L-E., Boglind, A., Leissner, T. Månsson, P & Värnlund, H. (red.)
Medvetandets sociologi- En introduktion till symbolisk interaktionism. Stockholm:
Wahlström & Widstrand.
Boglind, A (1975) Den symboliska interaktionismen: Bakgrund och utveckling. I: Berg, L-E.,
Boglind, A., Leissner, T., Månsson, P & Värnlund, H. (red.) Medvetandets
sociologi – En introduktion till symbolisk interaktionism. Stockholm: Wahlström
& Widstrand.
Charon, J-M (2004) Symbolic interactionism: an introduction, an interpreteation,
an integration. (8 Uppl.) New Jersey: Prentice Hall.
Cooley, C-H (1922) Human nature and the social order. (2 Uppl.) New York: Charles Scribner´s sons.
Cummins, J (2000) Language, power and pedagogy: bilingual children in the
crossfire. Clevedon: Multilingual Matters.
De los Reyes, P (2007) Intersektionella perspektiv på etniska relationer. Ingår i: Peterson, A & Hjerm, M (red.) Etnicitet. Malmö: Gleerups.
Ekholm, M & Fransson, A (1992) Praktisk intervjuteknik. Stockholm: Nordstedt. Elling, A De Knop, P & Knoppers, A (2001) The social Integrative Meaning of Sport: A critical and Comparative Analysis of Policy and Practice in the Netherlands. Ingår i: Sociology of Sport Journal, vol 18, no 4, s 414-434, Dec 2001.
FC Rosengård, Klubbhistoria
59 FC Rosengård, Projektinformation
>http://www.fcrosengard.se/foreningen/projekt/index.1.html >2011-03-02 Forsman, B (1997) Forskningsetik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Fundberg, J (2000) Invandrare och idrott. Om att skapa kategorier och normalitet. I: Idrottens själ, fataburen 2000. Nordiska museet och Skansens årsbok 2000. Fundberg, J (2004) Vi vs Dom: Idrottens förmåga och problem med integration. Publicerad den 26 oktober 2004.>
http://www.idrottsforum.org/articles/fundberg/fundberg041026.html > 2011-03- 18
Goffman, E (2011) Stigma: Den avvikandes roll och identitet. (3 Uppl.) Stockholm: Nordstedts.
Gunaratnam, Y (2003) Researching race and ethnicity: methods, knowledge and
power. London: SAGE.
Hellgren, Z (2008) Myten om det mångkulturella samhället. I: Davidshpour, M & Westin, C (red.) Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Hughes, J.A & Månsson, S-V (1988) Kvalitativ sociologi. Lund: Studentlitteratur. Kolfjord, I (2007) Från projekt till modell. Helamalmö – motion, integration, och
brottsförebyggande arbete. Handslagsrapport 2007:11 Stockholm:
Riksidrottsförbundet, Idrottens hus.
Kvale, S & Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. (2 Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Magnusson, U (2008) Språk i ämnet. Skolverket, intern rapport.
Malmö stad, Pristagare och hedersomnämnande i Malmö stads Integrationspris
2000-2010
>http://www.malmo.se/download/18.2d03134212cf2b7c00b80003281/Integration spris+2000+-+2010.pdf#search='MABI'>2011-02-12
Mead, G-H (1976) Medvetandet, jaget och samhället från socialbehavioristisk
ståndpunkt. Lund: Argos förlag AB.
Olsson, E (2000) Etniska gränser och transnationella gemenskaper. Ingår i: Olsson, E (red.) Etnicitetens gränser och mångfald. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Peterson, T (2000) Idrotten som integrationsarena? Ingår i: Rystad, G. & Lundberg, S. (red.) Att möta främlingar. Lund: Arkiv
Projektansökan (2009) Ansökan om bidrag till ungdomsverksamhet inom
Rosengårds stadsdel i Malmö. Till Allmänna Arvsfonden. Opublicerat material.
Regeringens proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet – folkhälsa,
60
Riksidrottsförbundet (2009) Idrotten vill. Stockholm.
Schleppegrell, M J (2004) The language of schooling. A functional linguistic
perspective. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates.
Seippel, O (2006) Sport and Social Capital. Ingår i: Acta Sociologica, vol 49, no. 2, sid 169-183, Juni 2006.
Sellgren, M (2006) Ämnesundervisning för flerspråkiga elever – integrering av språk och kunskap. I: Axelsson, M. (red.) Stärkta trådar – flerspråkiga barn och
elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap. Stockholm: Rinkeby
språkforskningsinstitut.
Skolinspektionen (2010) Språk och kunskapsutveckling – för barn och elever med
annat modersmål än svenska. Rapport 2010:16 (Dnr 40-2009:1849)
Skolinspektionen (2011) Skolbeslut för grundskola – efter tillsyn av
Rosengårdsskolan 6-9 stadsdel Rosengård, Malmö kommun. (Dnr 43:2009:3755)
Skolverket (2006) Rosengårdsskolan 6-9. Utbildningsinspektion i Malmö
kommun, Stadsdel Rosengård, (Dnr 53-2004:2788)
Skolverket (2012) Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (Beställningsnr: 12 1267)
Skytte, M & Montesino, N (2006) Kulturella perspektiv inom socialt arbete. Ingår i: Meeuwisse, A, Sunesson, S & Swärd, H (red.) Socialt arbete – en grundbok. (2 Uppl.) Stockholm: Natur och Kultur.
Stier, J ( 2008) Etnisk identitet. Ingår i: Darvishpour, M & Westin, C (red.)
Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund:
Studentlitteratur.
Svedberg, L (2007) Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Thuren, T (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB. Trost, J (2010) Kvalitativa intervjuer. (4 Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Trost, J & Levin, I (2010) Att förstå vardagen: med ett symbolisk interaktionistiskt
perspektiv. (4e Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Widerberg, K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: studentlitteratur. Wikström, H (2009) Etnicitet. Malmö: Liber.