Mentorer berättar att många elever på Rosengårdsskolan inte förstår vad skola och skolsystem innebär, inte heller hur betyg och betygsystemet fungerar. Skolverket (2006) anser att skolan måste föra diskussioner kring bedömning, betyg och
46
betygskriterier med sina elever. För att en kommunikation skall fungera så bra som möjligt krävs att orden blir symboler, dvs. meningsfulla och signifikanta (Trost & Levin, 2010). För många deltagare är kommunikationen i skolan en av de få språkprocesser de deltar i som sker på svenska. Om deltagaren inte har ett starkt språk i skolan påverkas deras möjligheter för nyanseringar vilket är nödvändigt för förståelsen av abstrakta begrepp.
Mead (a a) menar att vid kommunikation hör sändaren sig själv så som den uppfattar att mottagaren hör vad som sägs. Detta innebär att mentorerna anpassar sitt språkbruk efter deltagarna på det sätt att de använder ord och begrepp de antar att deltagarna förstår. Genom att ta deltagarnas roller kan de sätta sig in i
deltagarnas situation och föreställa sig deltagarnas symboliska ramverk och hur deltagarna förväntas definiera den aktuella kommunikationen och situationen. När mentorn skall förklara abstrakta eller okända begrepp använder denne ord som deltagarna antas förstå, vilket begränsar nyanseringen av detta begrepp. Om förklaringen kring ett abstrakt begrepp hängs upp kring andra abstrakta begrepp påverkas kommunikationen i sin tur av vilken innebörd som finns kring dessa begrepp. Detta innebär att om betyg beskrivs som viktiga för framtiden eller för gymnasieskolan påverkas innebörden av betyg av vilken innebörd som finns i framtiden och gymnasieskolan. Om då gymnasieskolan av deltagarna definieras som något diffust som blir aktuellt någon gång i framtiden kan det bli svårt att förstå hur betyg kan vara viktiga idag.
Genom att deltagarna får kunskap och erfarenhet av gymnasieskolor och yrkesliv förändras föreställningsvärlden och deltagarna får nya sätt att definiera
situationen. Att finna ett yrke som intresserar deltagaren och att få information om vilka betyg som krävs för att nå detta yrke öppnar för en möjlighet för deltagaren att omdefiniera situationen. Genom att ha ett mål uppsatt blir det lättare att förstå vad betygen används och leder till. Det är lättare att förstå ett konkret mål, exempelvis att tolv godkända betyg behövs, i motsats till en abstrakt målsättning för en abstrakt framtid. Att få interagera med lärare och elever på gymnasieskolor och få en egen erfarenhet av hur vardagen på dessa skolor ser ut gör att deltagaren får en anknytning till gymnasiet och en ny innebörd av begreppet gymnasieskola. Om deltagarna får nya innebörder i begreppen betyg och gymnasieskola ökar möjligheten att dessa blir signifikanta symboler i diskussionen med lärare på skolan.
Mead (1976) menar att de generella attityder och värderingar som finns i samhället influerar individen som en generaliserade andre. Människor bygger gemensamt upp en social värld med normer och sociala ordningar, som utgör en social verklighet. Nationella och övergripande normsystem utgör en social ordning, som bland annat tar sig uttryck i lagar och regelverk och politiska system. Grundskolan i Sverige är obligatorisk för alla, vilket visar en attityd att skola och utbildning är viktigt. Genom läroplanen finns en mall för kunskapskrav, för vilken kunskap som är viktig och hur kunskap skall bedömas. Om en deltagare upplever att denne inte är duktig i skolan eller uppfyller de krav på kunskap som det organiserade samhället har satt upp påverkar det deltagarens uppfattning om både sig själv och hur denne uppfattar att det organiserade samhället ser på sig. Ett sätt att hantera detta är att distansera sig från den spegelbild de uppfattar från samhället, eller eventuellt från skolan. Cooley (1922) kopplar två känslor till spegeljaget, stolthet respektive förödmjukelse. Genom att se sitt spegeljag ur den synvinkeln deras omgivning har där skolan inte anses vara viktig undviker deltagaren att känna förödmjukelse eller andra negativa känslor.
47
För att ett projekt skall kunna ge så positiva resultat som möjligt skall det kunna erbjuda olika möjligheter för deltagare att kunna skapa en positiv självuppfattning och en känsla av att lyckas (Kolfjord, 2007). Mentorer och rektorer berättar om deltagare som visat helt nya sidor då de genom att praktisera inom ett yrke har funnit något de upplever att de är bra på, klarar av och finner intressant. Dessa deltagare har inte uppfyllt de krav skolplanen ställer för godkända betyg och har inte visat något intresse för skola med sena ankomster och hög frånvaro som följd. Då de genom praktik funnit yrken och uppgifter de känner sig duktiga på har de visat ett intresse för skolbetyg då det krävs ett visst antal godkända betyg för att kunna nå det aktuella yrket. Att definiera vägen till önskat gymnasieprogram och önskat yrke efter hur många godkända betyg som krävs kan resultera i att betyg blir en symbol för möjligheten att få göra det deltagaren önskar. Genom att definiera betyg som ett redskap för att nå sina mål ges betyg en mening och en ny innebörd för deltagarna. Detta innebär även att deltagare, genom att få utföra uppgifter de känner att de klarar av och är duktiga på, tolkar omgivningens bild av sig själva på ett nytt sätt. Genom detta spegeljag kan de uppleva känslor av
stolthet, snarare än förödmjukelse.
Det finns deltagare som menar att de alltid har ansett att skola och utbildning är viktig och att projektet har hjälpt dem att inse att de kan komma att behöva en plan B ifall deras huvudplaner inte uppfylls. Dessa deltagare menar att de alltid har gjort sitt bästa i skolan och därmed fått så bra betyg de kan få. De har dock tidigare inte insett att dessa betyg inte räcker till deras drömyrke utan definierat
situationen som att om de gör sitt bästa kommer de uppnå sina mål. Genom
projektets aktiviteter har de fått kunskaper och erfarenheter vilket har lett till att de har omdefinierat situationen, de har exempelvis insett hur svårt det är att bli läkare och därmed upptäckt andra yrken inom vården eller andra intresseområden. Begreppet ’bra betyg’ har olika innebörder för olika människor i olika situationer. Om eleverna på Rosengårdsskolan befinner sig i en omgivning där 13,4 % av eleverna får godkänt i samtliga ämnen och där 28 % är behöriga till nationellt gymnasieprogram påverkas vad deltagarna uppfattar vara bra betyg. Att ha godkända betyg i alla ämnen kan i en omgivning ses som bra betyg, medan i en annan omgivning anses bra betyg vara MVG i samtliga ämnen. Därför kan det vara svårt för deltagare att förstå vad det innebär när de måste ha ’bra betyg’ för att komma in på en specifik utbildning.
Deltagarna berättar att en av de stora fördelarna de har upplevt med projektet är att de har fått lära sig vad de inte vill arbeta med i framtiden. Deltagarna har vissa förväntningar på vissa yrken och deras föreställningsvärldar avgör hur de
definierar och uppfattar olika yrken. Flera deltagare trodde sig före praktiken vilja arbeta i klädesaffär. När de föreställde sig rollen som affärsbiträde använde de erfarenheter de hade om yrket, vilka hade tillkommit då de själva besökt och handlat i en affär. De definierade yrket som att butiksanställda hjälper kunder att prova kläder, tar betalt i kassan och på andra sätt interagerar med kunder. Under praktiken fick de uppleva andra arbetsuppgifter som de inte hade förknippat med yrket, vilket framförallt var att packa upp kläder och bära saker till och från lagret. Dessa nya erfarenheter förändrar deras sätt att definiera situationen vilket innebär att de nu vet att de inte vill arbeta inom aktuellt yrke. Även mentorer tar upp detta som en positiv effekt av projektet. Genom att deltagarna får vetskap om vad olika yrken innebär och inom vilka områden de inte vill arbeta med i framtiden får mentorerna en bättre dialog med deltagarna. Att kunna exkludera olika områden gör att mer tid kan läggas på vad mentorerna definierar som relevant för eleverna.
48
Det finns deltagare som menar att de har fått praktisk hjälp av projektet,
exempelvis vilka gymnasieinriktningar som finns på olika skolor och att genom praktik få uppleva olika yrken. De menar dock att projektet inte har inneburit att de internaliserat några nya värderingar då de alltid har ansett att skolan är viktig och att de alltid ha vetat vad de vill arbeta med i framtiden och anser sig ha goda chanser att kunna uppnå detta. Dessa deltagare utrycker en vilja att få
klasskamrater lika intresserade av skolan och skolarbete som de själva är och menar därför att projektet har varit bra för klassen som helhet. Klassen har blivit lugnare och de upplever ett bättre klimat i klassrummet. Skolinspektionens utredning från 2011 kommer fram till att lärarna på Rosengårdsskolan inte har tid att ge alla elever de stöd de behöver, utan ger mest tid för de elever som är i störst behov av stöd. Detta medför att de elever som uppfyller målen för läroplanen ofta själva får söka utmaningar för att utöka sin kunskapsutveckling
(Skolinspektionen, 2011). Därför skulle ett tänkbart scenario vara att dessa deltagare, som får godkända betyg, upplever fördelar med att deras klasskamrater utvecklas och förändras. Om klimatet i klassrummet blir lugnare och deras
klasskamrater får ett ökat intresse för sitt skolarbete underlättas arbetet för lärarna vilket i sin tur skulle kunna innebära att lärarna får mer tid att lägga på dem. Mentorerna menar dessutom att genom projektet har de kunnat få en rakare och mer verklighetsförankrad kommunikation med deltagarna, vilket även det underlättar då de arbetar under tidspress för att hinna hjälpa sina elever.