Forumdeltagarna, som i diskussionerna intar en diskursiv position motsvarande den åtminstone i någon mån språkintresserade icke-specialistens, behandlar franskans ”etymologiska” stavning som ett mångfacetterat ämne, på vilket de anlägger några framträdande perspektiv som urskilts i analysen och som i enskilda inlägg kan kombineras: ett känslomässigt, ett normativt, ett estetiskt, ett socialt och ett historiserande sådant.
Paveau & Rosier (2008:119) konstaterar att stavningsdiskussionerna i Frankrike allt som oftast genomsyrats av ett ”kraftigt förändringsmotstånd”. Även om enskilda foruminlägg behandlar ämnen som rör just Frankrike, så är inte, allmänt sett, det nätmaterial som här undersökts avgränsat till en specifik fransk kontext. Icke desto mindre är det intressant att konstatera att debattklimatet avseende fransk stavning tycks vara ett annat på nätet än vad det, åtminstone historiskt, varit i Frankrike. I likhet med Vicari 2016 visar föreliggande studie att det på internet pågår en varierad och kontrastrik debatt om franskans stavning. Visserligen ges det i forumdiskussionerna uttryck för vissa föreställningar, såsom ”kärleken” till franskan och idén om franska språkets ”skönhet”, som typiskt sett kan knytas till en traditionalistisk syn på stavning och en ovilja mot förändringar i stavningsnormen (se Paveau & Rosier 2008:145–147 o. Vicari 2016:115). Men i forumen uttrycks också kritiska synpunkter på den traditionella stavningen och reformpositiva uppfattningar, såsom i inlägg som tar fasta på de negativa sociala följder som en komplicerad stavning kan ha.
Analysen har visat på en tendens att i diskussionerna sätta stavningen i samband med språkets historia och historien i allmänhet. På det viset belyser den här studien att ett historiserande perspektiv på franskans stavning ibland kan ha en framskjuten plats i språkdiskussioner bland icke- specialister på nätet. De etymologiska aspekterna av stavningen uppfattas av vissa språkbrukare som ett slags band till det förflutna som inte bör klippas genom att man t.ex. tar bort vissa cirkumflexer, och stavningen – och språket i allmänhet – kan då bli behandlat som ett arv som det gäller att förvalta. Talande för det är den forumdeltagare som apropå franskan och dess stavning säger att ”vi förvaltar en skatt, vår uppgift är att bevara den med omsorg” (EL1).
Vicari (2016:116) noterar, utan att utveckla det närmare, att just synen på franskan som ett ”historiskt monument” är vanlig bland språkbrukare som har en negativ inställning till stavningsreformer. Tendensen att betrakta stavningen i ett historiskt ljus återfinns dock, i mitt material, inte endast bland traditionalister utan också bland dem som är kritiska till den traditionella stavningen; t.ex. menar en forumdeltagare att franskans stavning utgörs av ”rena
113
konventioner med dumheter som går långt tillbaka i tiden” (LF2). Intressant nog gör ”Groupe RO” en liknande observation i sin enkätundersökning om fransktalande lärares och lärarstudenters syn på stavning (Dister & Moreau red. 2012): när dessa fick formulera hur de skulle se på en eventuell ny stavningsreform, så var det inte bara motståndare till, utan även, om än i mindre omfattning, förespråkare av en reform som valde att ta upp temat ”historia-kultur-identitet” och behandla frågor om ”etymologi, kulturarv och nationell identitet” (2012:70–74).
Diskussionerna på nätet visar, avslutningsvis, att fransk stavning och etymologi inte endast är akademiska angelägenheter. När de relateras till stavningsfrågor blir etymologiska spörsmål till levande diskussionsämnen även för icke-specialister.
Litteratur
Arrivé, Michel m.fl. (1986). La grammaire d’aujourd’hui. Paris: Flammarion.
Baddeley, Susan (1997). L’orthographe de la première moitié du XVIe siècle: variation et changement. I: L’Information Grammaticale nr 74, s. 24–31.
Biedermann-Pasques, Liselotte & Jejcic, Fabrice (red.) (2006). Les rectifications orthographiques
de 1990. Analyses des pratiques réelles (Belgique, France, Québec, Suisse, 2002–2004).
Presses universitaires d’Orléans.
Catach, Nina (1997). L’orthographe. Paris: PUF.
Coseriu, Eugen (2001) [1966]. Vers l’étude des structures lexicales. I: Coseriu, Eugen, L’homme et
son langage. Peeters: Louvain.
Damar, Marie-Ève (2010). De la polymorphie du purisme linguistique sur l’Internet. I: Langage et
société nr 131, s. 113–130.
Dister, Anne & Moreau, Marie-Louise (red.) (2012). Réforme de l’orthographe française – Craintes, attentes et réactions des citoyens. I: temanummer av Glottopol nr 19.
Grevisse, Maurice & Goosse, André (2016). Le bon usage, 16ème éd. Louvain-la-Neuve: De Boeck Supérieur.
Hardy, Stéphane m.fl. (2015). Laienlinguistik im frankophonen Internet. Berlin: Frank & Timme. Hordé, Tristan & Tanet, Chantal (1992). L’orthographe du français. I: Rey, Alain (red.),
Dictionnaire historique de la langue française. Paris: Le Robert, s. 2494–2495.
Millet, Agnès m.fl. (1990). Orthographe mon amour. Grenoble: Presses universitaires de Grenoble.
Niedzielski, Nancy A. & Preston, Dennis R. (2000). Folk Linguistics. Berlin/New York: De Gruyter. Osthus, Dietmar (2015). Linguistique populaire et chroniques de langage: France. I: Polzin-
Haumann, Claudia & Schweickard, Wolfgang (red.), Manuel de linguistique française. Berlin/Boston: Mouton de Gruyter, s. 160–170.
Paveau, Marie-Anne (2007). Les normes perceptives de la linguistique populaire. I: Langage et
société nr 119, s. 93–109.
Paveau, Marie-Anne (2008). Les non-linguistes font-ils de la linguistique? Une approche anti- éliminativiste des théories folk. I: Pratiques nr 139–140, s. 93–107.
Paveau, Marie-Anne & Rosier, Laurence (2008). La langue française. Passions et polémiques. Paris: Vuibert.
Riegel, Martin m.fl. (2011). Grammaire méthodique du français. Paris: PUF.
Vicari, Stefano (2012). Qui a le droit de réformer? La question de l’autorité dans les débats sur les réformes de l’orthographe. I: Glottopol nr 19, s. 149–163.
114
Vicari, Stefano (2016). La réforme de l’orthographe dans les forums de discussion des articles du
Monde, du Figaro et de Libération en ligne: que nous disent les non-linguistes? I: Circula: revue d’idéologies linguistiques nr 4, s. 106–125.
Viguier, Sophie (2013). La réforme de l’orthographe. I: hemsidan Sophie Viguier – Correctrice.
Wilton, Antje & Stegu, Martin (2001). Bringing the ‘folk’ into applied linguistics. An introduction. I: AILA Review nr 24, s. 1–14.
Langue-fr.net. http://www.langue-fr.net/
Projet Babel. http://projetbabel.org/
Etudes littéraires. http://www.etudes-litteraires.com/