I denna artikel har vi riktat fokus mot hur två forskare förhåller sig till och positionerar sig i relation till den engelskspråkiga vetenskapliga artikeln som norm för publicering inom akademin. De två forskarna, Carina och Anna, kan ses som de två mest skilda fallen i vårt material både vad gäller yttre och inre aspekter av språkval för publicering. De två fallen synliggör också hur en engelskspråkig norm inom akademin inte är enhetlig utan snarare komplex och kontextbunden. Även om publicering på engelska är meriterande påverkas forskarnas språkval av faktorer på individnivå såsom upplevd språklig kompetens, men även av den lokala kontexten på lärosätet samt den forskningsgemenskap de ser sig vara en del av.
Carina befinner sig i en vetenskaplig disciplin och en forskningsgemenskap där publicering på engelska utgör en självklarhet, något som hon också skolades in i under forskarutbildningen. Att vara forskare handlar för Carina om att verka och skriva på engelska och hon framställer sig som en del av en internationell forskningsgemenskap där engelska är det gemensamma arbetsspråket. Även Anna är medveten om och förhåller sig till den engelskspråkiga vetenskapliga artikeln som norm, men inom hennes disciplin finns också en tradition av svenskspråkiga monografier och artiklar. Anna skriver och verkar inte främst i en internationell forskningsgemenskap utan i en nationell forskarkrets där relationen till yrkesverksamma inom skola och utbildning också är mycket relevant. Att skriva på engelska utgår således från ett medvetet val i syfte att meritera sig
121
men också för att nå ut med sin forskning till fler forskare. Carinas och Annas berättelser ger således uttryck för skilda och komplexa forskaridentiteter där normen om att publicera på engelska är närvarande men inte utan motstånd och förhandling.
Presentationen av två utvalda forskares förhållningssätt visar, så som vi också har sett i vårt bredare material (se Wedin, Rosén & Straszer 2015: 62–64) att skrivande och framförallt publicering på engelska ses som en oundviklig del av forskarnas arbete. Engelskans status som det enda legitima språket för vetenskaplig publicering och språkets föreställda kvalitetssäkrande roll framkommer i forskarnas tal om sitt skrivande, men engelskans dominans i de enskilda forskarnas arbete och språkliga repertoarer visar en mer skiftande bild. Vår studie visar så som Salö (2016) samt Salö och Hansell (2014) att språkanvändningen i forskarnas vardag är komplex trots den engelskspråkiga normen. I likhet med tidigare forskning inom området synliggör denna fallstudie behovet av en mer nyanserad bild av engelskans status och dominans inom akademin där forskare är aktiva aktörer genom att anpassa och förhandla om sina språkval som en del av sina identiteter som forskare.
Litteratur
Boyd, Sally & Huss, Leena (2001). Introduction. I: Boyd, Sally & Huss, Leena (red.) Managing
Multilingualism in a European Nation-State. Clevedon, Buffalo, Toronto, Sydney:
Multilingual Matters Ltd. s. 1–12.
Casson, Andrew (2015). Högskolans ansvar. Principer för utveckling av den högre utbildningen. Ubiquity Press: London.
Gregersen, Frans (2012). Indledning. Globaliseringens udfordringer med særligt hensyn til Universitetsinstitutionerne. I: Nordand 7 (2), s. 5‒19.
Gunnarsson, Britt-Louise (2004). Svenska, English eller Deutsch. Om språksituationen vid svenska universitet och högskolor. I: Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. Svenska språknämnden, s. 111‒133.
Hazelkorn, Ellen (2011). Rankings and the Reshaping of Higher Education: The Battle for World-
Class Excellence. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Hult, Francis M. & Källkvist, Marie (2016a). Global flows in local language planning: articulating parallel language use in Swedish university policies. I: Current Issues in Language Planning, 17:1, s. 56–71.
Hult, Francis M. & Källkvist, Marie (2016b). Discursive mechanisms and human agency in
language policy formation: negotiating bilingualism and parallel language use at a Swedish university. I International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 19:1, s. 1–17. Hultgren, Anna Kristina; Gregersen, Frans & Thøgersen, Jacob (2014). English at Nordic
universities. Ideologies and practices. I: Hultgren, Anna Kristina, Gregersen, Frans och Thøgersen, Jacob (red.) English in Nordic universities. Ideologies and practices. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, s. 1–25.
Hyltenstam, Kenneth (1999). Inledning. Ideologi, politik och minoritetsspråk. I: Hyltenstam, Kenneth (red.) Sveriges sju inhemska språk. Ett minoritetsspråksperspektiv. Lund: Studentlitteratur, s. 11‒40.
Josephson, Olle (2004). Engelskan i 2000-talets Sverige. I: Engelskan i Sverige. Språkval i
utbildning, arbete och kulturliv. Svenska språknämnden, s. 7‒24.
Melander, Björn (2007). Språkpolitik och språkvård. I: Sundgren, Eva (red.) Sociolingvistik. Stockholm: Liber, s. 310‒335.
PROP (2005). Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik. Proposition till riksdagen. Prop. 2005/06:2.
122
Salö, Linus (2010). Engelska eller svenska? En kartläggning av språksituationen inom högre
utbildning och forskning. Rapporter från Språkrådet 1. Stockholm: Språkrådet.
Salö, Linus (2016).Languages and linguistic exchanges in Swedish academia: practices, processes, and globalizing markets. Stockholm: Department of Swedish Language and
Multilingualism, Stockholm University.
Salö, Linus & Hansell, Linnea (2014). Performance of unprecedented genres. Interdiscursivity in the writing practices of a Swedish researcher. I: Language & Communication, 37, s. 12–28. SOU (2002). Mål i mun - Förslag till handlingsprogram för svenska språket. SOU
2002:27.http://www.regeringen.se/content/1/c4/14/43/4f14786f.pdf. (Hämtad: 2015.10.28.)
SOU (2008). Värna språken: förslag till språklag: betänkande. Språklagsutredningen 2008. SOU 2008:26. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/10/09/59/4ad5deaa.pdf. (Hämtad: 2015.10.28.)
Språklag (2009). Språklag. I: Svensk författningssamling 2009:600.
Söderlundh, Hedda (2014). Zooming in on language practices in Swedish higher education. I: Hultgren, Anna. Kristina., Gregersen, Frans. och Thøgersen, Jacob. (red.) English in Nordic
universities. Ideologies and practices. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company,
s. 111–126.
Ylijoki, Helena Oili & Ursin, Jan (2013). The construction of academic identity in the changes of Finnish higher education. I: Studies in Higher Education, 38: 8, s. 1135–1149.
Wedin, Åsa, Rosén, Jenny & Straszer, Boglárka (2015). Skriva på engelska – Forskares villkor, språkliga resurser och strategier under skrivandet av en vetenskaplig artikel. I: Nyström- Höög, Chatarina; Lindgren, Charlotte & Wide, Sverre (red.) En profil i profilen. Högskolan Dalarna Arbetsrapport 2015:05, s. 51‒65.
Författarpresentation
Jenny Rosén Institutionen för språkdidaktik Stockholms universitet Boglárka StraszerAkademin humaniora och medier Högskolan Dalarna
123