7.1 Fridskränkning i unga parrelationer
De relationer som var i blickpunkt vid införandet av bestämmelsen i BrB 4:4a reflek-terar inte den variation av relationer som är vanliga idag. Det blir mer och mer vanligt att personer i fasta parrelationer inte bor tillsammans. Insikter om den särskilt utsatta situation som en kvinna i en våldsam relation befinner sig i, genom normaliserings-processen, påverkade som ovan nämnts utformningen av fridskränkningsbrotten. Det är således, enligt min mening, möjligt att befinna sig i en normaliseringsprocess utan att bo tillsammans med partnern.
I 2004 års rättsfall behandlades frågan huruvida två parter, utan att vara samman-boende eller gifta, skulle betraktas som närstående enligt BrB 4:4a st. 1. Rättsfallet behandlade emellertid ett förhållande mellan vuxna och vad som i vuxna parrelationer talade för att parterna var närstående enligt bestämmelsen. Dessa omständigheter passar mindre bra vid beaktande av huruvida två personer i unga eller omyndiga par-relationer ska betraktas som närstående. Effekten av att det inte finns något avgö-rande som specifikt behandlar parrelationer mellan unga och omyndiga, är att sådana relationer, med beaktande av 2004 års rättsfall, sällan omfattas av BrB 4:4a st. 1.
7.2 Praktisk bindning och ungas särskilda sårbarhet
När det gäller unga personer anses de sällan befinna sig i en särskilt utsatt situation eftersom de har trygghet i det egna hemmet genom sin familj. Vad gäller omyndiga
personer påverkar även vårdnadshavares bestämmanderätt i frågor rörande boende, ekonomi och mathållning huruvida den utsatta befinner sig i en särskilt utsatt situa-tion. Brist på praktisk bindning mellan parterna har i samtliga refererade rättsfall i avsnitt 5 inneburit att de inte betraktats som närstående enligt BrB 4:4a st. 1.
Sammanfattningsvis anser jag, för det första, att praktisk bindning inte bör utgöra en förutsättning för att ett par ska betraktas som närstående. Det är den särskilt utsatta situationen som är avgörande och enligt min mening kan någon befinna sig i en sär-skilt utsatt situation utan praktisk bindning. Vid bedömningen av om någon befinner sig i en särskilt utsatt situation menar jag även att omständigheter som tyder på att den utsatta befinner sig i en normaliseringsprocess kan tala för att så är fallet. För det andra anser jag att en ung person, som står under vårdnad av sina vårdnadshavare eller som bor med sin familj, fortfarande kan befinna sig i en särskilt utsatt situation. Enligt min mening utgör ungdomen i sig en särskild sårbarhet. Denna omständighet ska inte automatiskt innebära att unga i parrelationer betraktas som närstående. Där-emot anser jag att ungdomens särskilda sårbarhet bör tas i beaktande vid bedöm-ningen av huruvida någon i det enskilda fallet har befunnit sig i en särskilt utsatt situa-tion. Detta resonemang innebär även att domstolen, i sin bedömning av huruvida ett par ska betraktas som närstående, måste se till omständigheterna i det enskilda fallet. Eftersom situationen skiljer sig åt avseende vuxna parrelationer och parrelationer mellan omyndiga och unga, vore det önskvärt med ett avgörande som specifikt be-handlar en relation mellan omyndiga och unga. Detta för att ge domstolar vägledning avseende bedömningen i sådana fall. Till dess anser jag, i linje med både Burman och Andersson, att 2004 års rättsfall inte ska tolkas som en uttömmande precisering av närståenderekvisitet. Förhoppningsvis skulle en sådan tillämpning av närstående-rekvisitet leda till att parrelationer mellan unga och omyndiga i högre grad omfattades av fridskränkningsbrottet i BrB 4:4a st. 1.
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Prop. 1997/1998:55. Kvinnofrid
Regeringens skrivelse 2016/17:10. Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för en
jämställd framtid
Litteratur
Andersson, M. Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning: fridskränkningsbrotten
som rättslig konstruktion, Iustus 2016
Burman, M. Straffrätt och mäns våld mot kvinnor: om straffrättens förmåga att producera
jämställdhet, Iustus 2007
Burman, M. ”Begreppet närstående vid våld i nära relationer – en lagtolkning av HD i lagens anda”, JT nr 1 2004/05, s. 133–144
Eriksson, M. Särskild sårbarhet – våldsutsatta kvinnor och barn som upplever våld, I: Heimer, G., Björck, A., Albért, U. & Haraldsdotter, Y. (red.). Våldsutsatta
kvinnor – samhällets ansvar, uppl. 4, Studentlitteratur 2019 s. 97–128
Johnsson-Latham, G. Mäns våld mot kvinnor i ett globalt perspektiv, I: Heimer, G., Björck, A., Albért, U. & Haraldsdotter, Y. (red.). Våldsutsatta kvinnor – samhällets
ansvar, uppl. 4, Studentlitteratur 2019 s. 21–56
Kleineman, J. Rättsdogmatisk metod, I: Nääv, M., Zamboni, M. Juridisk metodlära, uppl. 2, Studentlitteratur 2018 s. 21–78
Korkmaz, S. Youth Intimate Partner Violence in Sweden - Prevalence and Young People’s
Experiences of Violence and Abuse in Romantic Relationships, i tryck 2021. Tillgänglig:
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1538821/FULLTEXT01.pdf
(2021-05-12)
Korkmaz, S. & Överlien, C. “Responses to youth intimate partner violence: the meaning of youth-specific factors and interconnections with resilience”, Journal of
Youth Studies, Volume 23, 2020. Tillgänglig:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13676261.2019.1610557
(2021-03-15)
Lindgren, M., Pettersson, K. & Hägglund, B. Brottsoffer: från teori till praktik, Jure 2001
Lundgren, E. Våldets normaliseringsprocess, uppl. 2, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) 2004
Nordborg, G. Mäns våld mot kvinnor, I: Heimer, G., Björck, A., Albért, U. & Haraldsdotter, Y. (red.). Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar, uppl. 4, Studentlitteratur 2019 s. 57–95
Rejmer, A. Forskning som verktyg för att förverkliga barns rättigheter: särskilt om kombinationen rättsdogmatik och rättssociologi, I: Brattström, M.
Jänterä-Jareborg, M. (red.). För barns bästa: Vänbok till Anna Singer, Iustus 2017 s. 271–284 Sandgren, C. Vad är rättsvetenskap?, Jure 2009
Wennberg, S. ”Grov kvinnofridskränkning – en problematisk brottskonstruktion”,
SvJT 2000 s. 792–804
Rättsfall
Avgöranden från Högsta domstolen
NJA 2004 s. 97
Avgöranden från hovrätten
Göta Hovrätt B 782-06, dom 10 maj 2006
Hovrätten för Västra Sverige B 2684-09, dom 29 juli 2009
Hovrätten över Skåne och Blekinge B 1677-11, dom 29 juli 2011 (Jennifer) Göta Hovrätt B 3409-12, dom 18 januari 2013 (Natacha)
Svea Hovrätt B 10367-11, dom 28 januari 2013 (Kristin)
Hovrätten över Skåne och Blekinge B 1385-14, dom 28 januari 2015 (Amina) Svea Hovrätt B 9585-16, dom 22 december 2016 (Lotta)
Göra Hovrätt B 1011-17, dom 9 juni 2017 (Vanissa)
Hovrätten för Nedre Norrland B 292-18, dom 17 maj 2018 (Tova) Göta Hovrätt B 3379-18, dom 21 november 2019 (Isabella)
Övriga källor
Brottsförebyggande rådet. Brott i nära relationer bland unga. Kortanalys 6/2018. Tillgänglig: https://www.bra.se/download/18.c4ecee2162e20d258c4a9ea/15536
12799682/2018_Brott_i_nara_relationer_bland_unga.pdf (2021-01-24)
Brottsförebyggande rådet. Brott i nära relationer – en nationell kartläggning. BRÅ-rapport 2014:8. Tillgänglig: https://www.bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1
399015861526/2014_8_Brott_i_nara_relationer.pdf (2021-02-16)
Brottsförebyggande rådet. Våld i nära relationer bland unga. BRÅ faktablad januari 2018. Tillgänglig: https://www.bra.se/download/18.10aae67f160e3eba62911a84
/1569574430282/Faktablad_Vald_i_nara_relationer.pdf (2021-05-12)
Brottsförebyggande rådet. Våld mot kvinnor och män i nära relationer – våldets karaktär
och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. BRÅ-rapport 2009:12.
Tillgänglig: https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180002016/13
71914720735/2009_12_vald_kvinnor_man_nara_relationer.pdf (2021-02-22)
Gottzén, L. & Korkmaz, S. Killars våld mot tjejer i nära relationer, I: Ungdomsstyrelsen. Unga och våld – en analys av maskulinitet och förebyggande
verksamheter. Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:1 s. 68–99. Tillgänglig:
https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/publ-unga-och-vald.pdf (2021-04-25)
Justitiedepartementet. Föräldrar och barn – kortfattat om lagstiftningen. Regeringskansliet 2017. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/4ac0bb/contentassets/607a022834
e4494aad77f4c977a22ca9/foraldrar-och-barn-webb.pdf (2021-04-28)
Nationellt centrum för kvinnofrid. Våld i samkönade relationer – en kunskaps- och
forskningsöversikt. NCK-rapport 2009:2. Tillgänglig:
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/494/nck-rapport-vald-i-samkonade-relationer-2009-2.pdf (2021-03-16)
Roos, J. ”Hovrättens dom i fallet Tova Moberg”, SVT Nyheter, 17 maj 2018. Tillgänglig:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/hovrattens-dom-i-fallet-tova-moberg (2021-05-29)
Strömgren, N. ”Örebro tjejjour vittnar om kontroll på sociala medier”, SVT Nyheter, 26 maj 2021. Tillgänglig: