• No results found

Avslutande reflektioner

In document När barnen får säga sitt (Page 76-79)

605.3.3 Barnen påverkar varandra

7.4 Avslutande reflektioner

olika perspektiv på fysiska miljöer. Förutom detta krävs även att det skapas förutsättningar för dialoger med barn inom planeringsprocessen. De unga barnens åsikter bör komma in tidigt i planeringsprocessen, men också kontinuerlig för att barnens röst ska få genomslag i den faktiska fysiska planeringen. Detta pekar på att dagens fysiska planering skulle gynnas av att skifta till en mer kommunikativ, postmodern och tolkande planering. Dessa teorier står nämligen för att samtliga medborgare, och däribland barn, ska ha en självklar roll i den fysiska planeringen vilket även är det Barnkonventionen förespråkar. Precis som teorierna menar behöver den svenska fysiska planeringen ha en accepterande syn på att alla människor i samhället besitter värdefull kunskap som behövs för att planera ett samhälle till för alla. Man bör inom planeringsprocessen inte skilja på kunskap som kommer från en bullermätning, en politikers åsikt eller ett barns synpunk. Samtliga ska anses lika viktiga och nödvändiga vid beslutsfattandet. Barns kunskap om den fysiska miljön är, som postmodernismen framhäver, inte heller något som kan mättas.

Kunskapen är ständigt föränderlig och är knuten till specifika kontexter. Barns åsikter om en specifik plats kan alltså inte per automatik appliceras på samtliga platser. Dialoger med berörda barn bör därför vara inkluderade i varje planeringsprocess som på något sätt berör barnen. För att Barnkonventionen ska få möjlighet att uppnås behöver alltså den fysiska planeringen inkludera och samla in barns åsikter kontinuerligt genom samtliga planeringsprocesser som berör barn. Dessa åsikter ska ses som en värdefull tillgång som gynnar beslut som tas inom den fysiska planeringen, därför ska det ses som en självklarhet att dialoger med barn sker inom planeringsprocessen.

7.4 Avslutande reflektioner

Viktigt att understryka är att det som denna uppsats drar slutsatser kring är baserat på en studie där 14 barn inkluderats för att testa ett exempel på dialogmetod, den så kallade multifunktionella metoden, för unga barn samt att detta kopplats samman med tidigare forskning och två planeringsteorier samt den tolkande traditionen inom fysisk planering. Slutsatserna dras alltså utifrån ett begränsat urval och dessa slutsatser är därmed inte den enda sanningen som kan utvinnas inom ämnet. Som redogörs i kapitel 2 är barn inte en homogen grupp med samma värderingar, åsikter och kompetenser vilket innebär att denna studies resultat skulle kunnat se annorlunda ut om andra eller fler barn inkluderats i studien. Det finns därmed många barn med helt andra förutsättningar som möjligtvis behöver andra metoder för att kunna uttrycka sina åsikter kring den fysiska planeringen. Som sagt tidigare i detta kapitel är det därför av vikt att den multifunktionella metoden för dialog med unga barn anpassas efter varje situation. Vidare forskning inom ämnet skulle eventuellt även kunna bidra till ett större generaliserbart resultat.

Det finns även behov av studier som undersöker hur ännu yngre barn, 0-4 år, eller icke verbala barn kan få sina åsikter om fysiska miljöer hörda inom den fysiska planeringen.

Vidare forskning behövs även kring hur den fysiska planeringen kan anpassas i syfte att gynna barnens möjligheter att bli hörda inom planeringsprocessen. I denna uppsats diskuteras detta enbart baserat på tidigare forskning, ett teoretiskt ramverk samt ett exempel på dialogmetod för unga barn. Forskning som inkluderar studier kring hur det fungerar inom den svenska planeringen i kommuner, länsstyrelser eller andra myndigheter skulle kunna besvara denna fråga på ett djupare plan. Vidare forskning som inkluderar planerares och beslutfattares synvinklar inom ämnet kan också kompletteras med för att skapa en djupare förståelse för vad som krävs för att uppnå Barnkonventionen utifrån dessa gruppers synvinklar. Gynnsamt hade även varit att utföra studier som granskar fullständiga planeringsprocesser där barn inkluderats för att synliggöra lyckade utvägar och utmaningar.

Referenslista

Allmendinger, P. (2009). Planning theory. 2:a uppl. New York, USA: Palgrave Macmillan.

Barnombudsmannen (2020). Dom tror att dom vet bättre. Stockholm: Barnombudsmannen.

Barnombudsmannen (u.å.). Barnkonventionen. https://www.barnombudsmannen.se/barnom budsmannen/barnkonventionen/ [2021-03-15].

Boverket (2020). Barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling – Kartläggning och ana lys. Karlskrona: Boverket. ISBN: 978-91-7563-723-5.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber AB.

Carroll, P., Witten, K., Asiasiga, L. & Lin, E.-Y. (2019). Children’s Engagement as Urban Rese archers and Consultants in Aotearoa/New Zealand: Can it Increase Children’s Effec tive Participation in Urban Planning? Children & Society, 33(5), ss. 414–428. doi:https://

doi.org/10.1111/chso.12315.

Cele, S. & van der Burgt, D. (2014). Barnen och stadsrummet – relationer mellan kompetens, ålder och delaktighet. Sociologisk Forskning, 51(1), ss. 29–46.

Cele, S. & van der Burgt, D. (2015). Participation, consultation, confusion: professionals’ un derstandings of children’s participation in physical planning. Children’s Geographies, 13(1), ss. 14–29. doi:10.1080/14733285.2013.827873.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2:a uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Davoudi, S. (2012). The Legacy of Positivism and the Emergence of Interpretive Tradition in Spatial Planning. Regional Studies, 46(4), ss. 429–441. doi:10.1080/00343404.2011.618120.

Derr, V. & Tarantini, E. (2016). “Because we are all people”: outcomes and reflections from young people’s participation in the planning and design of child-friendly public spaces.

Local Environment, 21(12), ss. 1534–1556. doi:10.1080/13549839.2016.1145643.

Etikkommittéen (2020). Ofta förekommande frågor. https://lnu.se/contentassets/20efc4b0d 8c744d787148f9d6de08eae/ofta-forekommande-fragor-2020-05-19.pdf [2021-02-17].

Fargas-Malet, M., McSherry, D., Larkin, E. & Robinson, C. (2010). Research with Children:

Methodological Issues and Innovative Techniques. Journal of early childhood research, 8(2), ss. 175–192, doi:10.1177/1476718X09345412].

Fors, V. & Bäckström, Å. (2015). Visuella metoder. Lund: Studentlitteratur AB.

Groundwater-Smith, S., Dockett, S. & Bottrell, D. (2015). Participatory Research with Children and Young People. London, Storbritannien: Sage Publications.

Halldén, G. (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson.

Hallin, A. & Helin, J. (2018). Intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Healey, P. (2006). Collaborative Planning: Shaping Places in Fragmented Societies. 2:a uppl. New York, USA: Palgrave Macmillan.

Holm Ingemann, J. (2016). Vetenskapsteori för samhällsvetare. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Horgan, D., Forde, C., Martin, S. & Parkes, A. (2017). Children’s participation: moving from the performative to the social. Children’s Geographies, 15(3), ss. 274–288, doi:10.1080/14733 285.2016.1219022.

Jansson, M., Zalar, A., Sundevall, E. P. & Randrup, T. B. (2020). Governing for Child-Friendli ness? Perspectives on Children as Users Among Swedish and Danish Urban Open Space Managers. Frontiers in Sustainable Cities, 2, doi:10.3389/frsc.2020.565418.

Jägerskog, M. & Bennwik, E. (2020). Snart ett år efter att lagen infördes - ändå saknar 4 av 10 kommuner en strategi för barnrättsarbetet. https://www.bris.se/om-bris/press-och-opi nion/kommentarer/snart-ett-ar-efter-att-lagen-infordes---anda-saknar-4-av-10-kom

muner-en-strategi-for-barnrattsarbetet/ [2021-03-18].

Jägerskog, M. & Valinder, E. (2019). Kommuner inte redo för nya lagen. https://www.bris.se/

om-bris/press-och-opinion/debattartiklar/kommuner-inte-redo-for-nya-barnkonven tionslagen/ [2021-03-18].

76

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvantitativa forskningsintervjun. 3:e uppl. Lund: Student litteratur AB.

Kvarnevik, M. (2020). Ett år sedan barnkonventionen blev lag: Så ser det ut i länets kommuner.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/snart-ett-ar-sen-barnkonventionen-blev-lag- sa-ser-det-ut-i-kommunerna. [2021-03-18]

Lindgren, A.-L. (2003). Vuxnas föreställningar om barns delaktighet i historisk belysning. I: Finns det plats för barn? Linköping: Stiftelsen Vadstena forum för samhällsbyggande.

Loebach, J. & Gilliland, J. (2010). Child-Led Tours to Uncover Children’s Perceptions and Use of Neighborhood Environments. Children, Youth and Environments, 20, ss. 52–90, doi:10.7721/chilyoutenvi.20.1.0052.

López-Navarrete, E. & Peña-Rivera, N.I. (2020). Children’s Mobility and Playability in the Neig hbourhood of Río Piedras: Perspectives from Children and Adults. Urban Mobility and Social Equity in Latin America: Evidence, Concepts, Methods, (12), ss. 169-190.

doi:10.1108/S2044-994120200000012012

Nationalencyklopedin (2021). Etik - etiska metoder. https://www-ne-se.miman.bib.bth.se/upp slagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/etik [2021-02-16].

Nordström, M. & Wales, M. (2019). Enhancing urban transformative capacity through children’s participation in planning. Ambio, 48(5), ss. 507–514, doi:10.1007/s13280-019-01146-5.

Sandercock, L. (1998). Towards Cosmopolis. Chichester, Storbritanien: John Wiley & Sons Ltd.

SCB (2021). https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99756 [2021-02-19].

SFS 1019:1197 Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Arbetsmark nadsdepartimentet MRB

SFS 2010:900 Plan- och bygglagen. Stockholm: Näringsdepartementet RSN

Skivenes, M. & Strandbu, A. (2006). A Child Perspective and Children’s Participation. Children, Youth and Environments, 16(2), ss. 10–27.

Strömgren, A. (2007). Samordning, hyfs och reda: Stabilitet och förändring i svensk planpolitik 1945–2005. Diss. Uppsala universitetet, Uppsala: Uppsala University Library, ISSN:

0346-7538

Trost, J (2010). Kvalitativa intervjuer. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Intervjuguide

---INLEDANDE FASEN

Hej vi är Ellen och Matilda, vi har ju träffat några av er tidigare. Vi går precis som ni i en skola, en Högskola. Vi ska idag hänga lite extra med er och ställa lite frågor och göra lite aktiviteter. Vill ni inte vara med så behöver ni inte det och det är okej att inte vara med hela tiden också. Om ni inte vill vara med längre är det bara och säga det. Vi kommer också spela in vårt samtal på våra mobiler om ni är okej med det, det är för att vi inte ska glömma bort något ni berättar för oss idag. “Jag” kommer vara den som ställer frågor och “Matilda/Ellen” kommer mest vara tyst idag för att anteckna det vi gör.

Beskrivning av intervjun:

Idag ska vi låtsas att er skolgård ska byggas om. Ni ska därför få beskriva vad ni tycker är roligt med den ni har idag, vad ni tycker är tråkigt och vad ni tycker skulle kunna göras om eller läggas till. Ni kommer få prata med varandra och med oss och vi kommer ställa lite frågor till er. Lite senare kommer ni också få rita om ni vill det och vi har även med oss bilder på er skolgård och som ni kan prata om om ni vill. I slutet kommer vi även gå runt på skolgården så får ni visa det vi har pratat om och vad ni har ritat.

Fritt prat:

(Gå laget runt och låt barnen säga vad de heter, och lite fritt prat så de känner sig bekväma. Fråga också varje person om de vill vara med idag och om de är ok med att vi spelar in.)

---UTREDANDE FASEN

In document När barnen får säga sitt (Page 76-79)