Vid genomförande av intervjuer med barn ställs höga krav på det etiska ställningstagandet, att identifiera och precisera de normer och värderingar som kan tänkas finnas (Nationalencyklopedin
40
2021). Det är därför viktigt att barnen integrerats på ett sätt som säkerställt rättvisa och respekt för dem (Groundwater-Smith, Dockett & Bottrell 2014:39). Det är lätt hänt att barn känner sig tvingade att delta i studier eftersom de ofta är vana vid att vuxna kräver saker av dem. I denna studie har det därför varit viktigt att understryka för barnen att allt är helt frivilligt och de kan avbryta när de vill eller vara med på det de själva vill (Fargas-Malet et al. 2010:178; Groundwater-Smith, Dockett & Bottrell 2014:47; Kvale & Brinkmann 2014:107). Information har getts till barnen om studiens syfte och upplägg. För att barnen skulle medverka i studien är det krav att både barnen och deras vårdnadshavare ger sitt samtycke. Samtycke från barnen har skett muntligt inför intervjuerna och vårdnadshavare har informerats och gett sitt samtycke skriftligt via förskolorna. Även förskolornas rektorer har gett sitt samtycke skriftligt (Etikkommittéen 2020;
Vetenskapsrådet 2017; Trost 2010:124-126).
Det är även viktigt att skapa ett förtroende mellan oss, barnen och berörda vuxna. Det har exempelvis handlat om att vi har varit öppna med att studien kommer ske konfidentiellt och att barnens eller pedagogernas identitet inte avslöjas, pseudonymer används och studien avslöjar inte vart förskolorna är belägna (Groundwater-Smith, Dockett & Bottrell 2014:50; Trost 2010:123; Vetenskapsrådet 2017:40; Kvale & Brinkmann 2014:109). Det finns dock en risk med att vårdnadshavarna och pedagogerna är nyfikna på intervjuerna och barnen på så sätt berättar om vad de gjort (Fargas-Malet et al. 2010:180). Vi har därför inte kunnat säkerställa att informationen om intervjuerna inte har läckt på detta sätt.
4.8.1 Samtycke
För att vi skulle veta hur vi skulle gå tillväga vid insamlade av samtycke samt hantering av dessa har dialog förts med Etikkommittéen, Dataskyddsombudet på BTH samt Institutionen för fysisk planering. En samtyckesblankett, som kan ses i bilaga 2, har tagits fram enligt riktlinjer och mall från Etikkomittén. Denna har skickats till rektorer för påskrift och har skickats till pedagogerna på förskolorna som vidare gett eller skickat dessa till vårdnadshavarna. Blanketten innehåller information om uppsatsen, hur studien går tillväga, hur information hanteras samt att samtycke behöver ges. Blanketten skickades ut till förskolorna mellan 4-6 veckor innan genomförandet av intervjuerna så att det skulle finnas gott om tid att få in samtycken samt tid för eventuella funderingar och frågor från barnen, vårdnadshavarna eller rektorerna. Rödklöverns förskola fick blanketten enbart 4 veckor innan studiens genomförande på grund av att de senare beslutade sig för att delta i studien. Pedagogerna har själva fått välja hur de sprider blanketterna till vårdnadshavarna utifrån deras arbetsätt. De har delvis delats ut fysiskt, men också skickats via mail.
Gullregnets förskola meddelade från början att det skulle vara svårare för dem att få in samtycke från vårdnadshavarna. Detta eftersom pedagogerna sällan träffar vårdnadshavarna eftersom andra släktingar eller syskon oftast hämtar och lämnar barnen. Deras främsta kommunikationskanal är via sms och mejl och därför godkändes vi även det som godtagbart med samtycke via sms eller mejl i dialog med Institutionen för fysisk planering. Viktigt var däremot att de vårdnadshavare som skulle ge samtycke via dessa kommunikationskanaler även fick läsa samtyckesblanketten så att de fick all nödvändig information. Vårdnadshavarna har alltså erbjudits att skriva på blanketterna på plats, digitalt, scanna in samt skicka samtycke till oss eller pedagogerna via sms eller mejl. Samtyckena har hanterats enligt skolans riktlinjer för hantering av personuppgifter och vid digitala samtycken har detta skett enligt GDPR.
4.9 Transkribering
Efter genomförda intervjuer hade ett gediget material samlats in i form av anteckningar, inspelat material och teckningar. Det insamlade materialet transkriberades vilket innebär att skrivit ut det som sagts i intervjuerna (Hallin & Helin 2018:71). Den av oss som under respektive intervju ansvarade för att föra anteckningar genomförde också transkriberingen för samma intervju för att få med sådant som inte kom med i ljudinspelningen, exempelvis vem som sa vad och vad som pekades på. Den andra, som ledde respektive intervju, läste i sin tur igenom transkriberingen samtidigt som hon lyssnade på inspelningen för att säkerställa att inget missats eller missuppfattats.
Eftersom denna studie är intresserad av innebörden av det barnen säger, alltså vad och varför barnen säger något, snarare än en språklig analys över hur barnen säger något har det inte funnits någon anledning att göra fullständiga utskrifter i form av att transkribera exempelvis uttal eller felsägningar (Fors & Bäckström 2015:134). Däremot har aspekter som kan kopplas till hur den multifunktionella metoden fungerar noterats. Det kan till exempel handla om pauser eller tonläge som kan beskriva om barnen är osäkra, inte förstår oss eller vad de tycker om en viss plats. Det som skrivits i transkriberingarna har även kodats ihop med det visuella materialet som använts eller skapats under intervjuerna. På detta sätt har det visuella materialet kopplats ihop med det barnen pratar om under intervjuerna så att vi i analysen har kunnat förstå vilken eller vilka bilder barnen pratar om (Fors & Bäckström 2015:135). Däremot visas inte bilderna på barnens förskolor eller barnens teckningar för någon annan än oss för att säkerställa att inget barn och ingen förskola kan avslöjas i denna studie, i enlighet med vårt etiska ställningstagande. Vidare har det i det transkriberade materialet skrivits ut kommentarer kring viktiga iakttagelser från intervjuerna, till exempel gällande ansiktsuttryck, tonläge, tidsförlopp, yttre påverkande faktorer och pauser. Detta för att vi under analysen enbart genom att läsa det transkriberade materialet skulle erhålla en klar bild av samtliga faktorer som kan påverka förståelsen för hur den multifunktionella metoden fungerar (Kvale & Brinkmann 2011:217-218).
4.10 Databearbetning
I den inledande fasen av analysen gick vi båda igenom det transkriberade materialet genom att transkriberingarna studerades noggrant. Vi fick då möjlighet att reflektera över vad som hörts eller setts under intervjuerna vilket genererade nya tankegångar som var värdefulla vid senare tolkningar (Trost 2010:147). Därefter studerades det transkriberade materialet ytterligare en gång och då markerades sådant som var relevant utifrån denna uppsats syfte och frågeställningar, till exempel när vi förstår barnen väl eller när vi inte förstår dem (Hallin & Helin 2018:76; Fors &
Bäckström 2015:130; Trost 2010:154).
Därefter gick vi igenom dessa markeringar för att analysera vad som leder till att vi förstår barnen, inte förstår dem eller andra intressanta iakttagelser utifrån uppsatsen syfte. Genom denna analys har de olika markeringarna grupperats in i huvudkategorier som i vårt fall är vi förstår barnen, vi förstår inte barnen och situationer som förhindrar förståelsen för barnen. Målet med huvudkategorierna var att de skulle vara heltäckande och kunna fånga samtliga situationer som varit aktuella för att utvärdera den multifunktionella metoden. Detta eftersom målet varit att identifiera när och varför den multifunktionella metoden fungerar respektive inte fungera (Hallin
& Helin 2018:76). Under dessa huvudkategorier har sedan underkategorier skapats för att vi skulle kunna precisera dessa situationer ytterligare. En underkategori förklarar varför en situation leder till en huvudkategori. Till exempel leder underkategorin barnen ger utvecklade svar till huvudkategorin vi förstår barnen. Dessa underkategorier har växt fram ur och blivit namnsatta baserat på de situationer som uppstått under intervjuerna eftersom vi inte innan intervjuerna kunde veta vad som gjorde att vi förstod barnen, inte förstod dem respektive vilka moment som förhindrade vår förståelse för dem. Målet med kategorierna har nämligen varit att fånga samtliga
42
situationer som kan förklara hur väl den multifunktionella metoden fungerar och varför (Kvale
& Brinkmann 2014:242).
Denna kategorisering av materialet har medfört att vi lättare kunnat upptäcka mönster samt jämföra de olika intervjuerna och på så sätt avgöra hur väl den multifunktionella metoden fungerar och varför (Hallin & Helin 2018:75; Kvale & Brinkmann 2014:241). Dessa situationer i underkategorierna kan ses som det hermeneutiken beskriver som delar och genom att analysera dessa delar har de vidare hjälpt oss att förstå samt förklarat helheten och de mönster vi har kunnat se (Holm Ingemann 2016:86-88). Det har därför varit av vikt vid detta steg att aldrig dra situationerna eller kategorierna ur sin kontext eller överanalysera situationerna eftersom det hela tiden är viktigt att se dem i sitt sammanhang för att kunna avgöra vad som leder till att vi förstår eller inte förstår barnen (Kvale & Brinkmann 2014:234; Trost 2010:152; Holm Ingemann 2016:86-88).
(Hallin & Helin 2018:75; Kvale & Brinkmann 2014:241). Dessa situationer i underkategorierna kan ses som det hermeneutiken beskriver som delar och genom att analysera dessa kan det vidare hjälpa oss att förstå samt förklara helheten och de mönster vi kan se (Holm Ingemann 2016:86-88). Det är därför vid detta steg av vikt att aldrig dra situationerna eller kategorierna ur sin kontext eller överanalysera situationerna eftersom det hela tiden är viktigt att se dem i sitt sammanhang för att kunna avgöra vad som leder till att vi förstår eller inte förstår barnen (Kvale & Brinkmann 2014:234; Trost 2010:152; Holm Ingemann 2016:86-88).