Dagens reglering av fast driftställe i 2 kap. 29 § IL är utformat efter artikel 5 i OECD:s modellavtal och tillhörande kommentarer. För att ett företag skall anses inneha ett fast driftställe måste rekvisiten plats, stadigvarande och att affärsverksamheten bedrivs därifrån vara uppfyllda. I varje enskilt fall skall det göras en separat bedömning där alla omständigheter som är av betydelse skall vägas in. I nuläget krävs det en fysisk plats för att ett företag skall kunna bli beskattat i ett land som denna är verksam i, utöver den stat som företaget är hemmahörande i. Vad gäller företag som erbjuder digitala tjänster undgår dessa beskattning enligt nuvarande definition av fast driftställe eftersom dessa inte kan utgöra en fysisk plats.
Det förslag om beskattning av digitala tjänster av EU-kommissionen, som röstats ner, togs fram med bakgrund av den framskridande digitala ekonomin. EU har ansett det erforderligt med ett nytt uppdaterat regelverk som anger i vilket land som beskattning skall ske i när ett företag besitter en betydande digital närvaro och hur mycket skatt som skall utgå i respektive land. Som tidigare nämnt valde Sverige, samt en del andra medlemsländer, att rösta ner förslaget vilket lett till att det är upp till OECD att ta fram ett liknande förslag för att kunna uppnå ett enhetligt regelverk avseende beskattning av digitala tjänster. Till skillnad från EU-kommissionens förslag har OECD:s senaste förslag antagits och står nu inför en sista granskning där utformningen av bestämmelserna kommer att fastställas. Förslaget skall göra det möjligt för ett land att ta ut skatt på ett företags intäkter som uppstår genom digitala tjänster utan att företaget har ett fast driftställe i landet. Det kommer alltså räcka med en betydande digital närvaro för att beskattning skall kunna utgå och till en början kommer det vara företag med en omsättning på över 750 miljoner euro som kommer att omfattas. Det kommer även att utgå en minimibeskattning på koncerner för att fastställa att inte skattebasen urholkas. Det återstår i nuläget att se om medlemsländerna fortfarande kommer att anta det slutliga förslaget när det skall presenteras, vilket är tänkt att ske i slutet av 2020 då förslaget har för avsikt att implementeras i modellavtalet under 2021.
I och med att det senaste förslaget från OECD antagits av medlemsländerna lutar det mot att det kommer ske en ny reglering vad gäller beskattning av digitala tjänster. I analysen har det presenterats ett antal för- och motargument gällande OECD:s förslag och utifrån dessa kan det konstateras att det är övervägande negativa aspekter som kommer att uppstå. Statssekreterare Jakobsson menar på att de länder som i mångt och mycket ägnar sig åt forskning, utveckling och tillverkning kommer gå miste om enorma mängder intäkter till statskassan om beskattningen kommer att förflyttas från tillverkningslandet till landet där det konsumeras. Även Larsson är av uppfattningen att tillverkningsländerna kommer att dra det kortaste strået och drabbas hårt i form utav förlorade skatteintäkter. En alternativ åtgärd som FAR uttalat sig om är att det borde vara upp till länderna själva att införa en sorts minimibeskattning som skall gälla mot jätteföretag om lagstiftaren anser det nödvändigt.
Jag är av uppfattningen att det behövs nya bestämmelser om fast driftställe i och med den ökade digitalisering som sker i dagsläget. Lagstiftningen behöver vara uppdaterad till det samhälle som vi lever i just nu för att det skall råda en rättvisa mellan sådana företag som utgår från en fysisk plats och sådana som är verksamma
digitalt. Om det är rätt väg att gå med bestämmelser från OECD som reglerar detta återstår att se. Om det mot förmodan skulle bli att det slutliga förslaget från OECD inte antas anser jag dock att det fortfarande behövs nationella bestämmelser som gör det möjligt att beskatta digitala tjänster. Bara för att det inte kan ske en internationell överenskommelse skall inte dessa digitala företag undvika beskattning när företag med en fysisk plats blir beskattade. Det är förståeligt att OECD vill införa dessa bestämmelser på ett internationellt plan då det troligtvis skulle undvika att ännu fler nationella bestämmelser införs på ett redan snårigt område. Frågan som därefter uppkommer är huruvida förslaget kommer att innebära fler positiva än negativa aspekter när det väl blir gällande. Det är enligt min mening en oerhört svår fråga att besvara då det är komplicerat att göra en avvägning mellan de olika aspekterna som tagits upp. Jag har förståelse för de olika sidornas ståndpunkter av förslaget och anser att det är svårt att kunna förutse vilka konsekvenser som kommer att uppstå redan på förhand. De ståndpunkter och åsikter som lyfts fram av Larsson och Jakobsson anser jag som välgrundade och adekvata till sitt sammanhang och en internationell skattebas skall inte införas till vilket pris som helst. Ett införande av förslaget skulle innebära att Sverige blir ett utav länderna som drabbas hårdast då intäkterna och beskattningen kommer att flyttas till stora konsumtionsländer som Indien, Kina och USA, bara för att nämna några.
Avslutningsvis kan det alltså konstateras att utifrån svenska ögon kommer förslaget innebära stora nackdelar då Sverige kommer att förlora en hel del intäkter till staten i och med denna förflyttning av intäkter. Utifrån det som nu har presenterats ter det sig som att nackdelarna med förslaget överväger fördelarna för ett land som Sverige. Det skall dock bli oerhört intressant att följa utvecklingen och fortgången av OECD:s förslag för att se om det kommer att införlivas i modellavtalet och vilka konsekvenser som då kommer att uppstå.
Källförteckning
Offentligt tryck Nationellt:
Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM12
Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM74
Internationellt:
Förslag till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro 2018/0072 (CNS)
OECD Model Tax convention on Income and on Capital, Condensed Version 2017.
Rättsfall
HFD 2013 not. 78
RÅ 1996 ref. 84
RÅ 2004 ref. 93
RÅ 2006 ref. 58
RÅ 2009 ref. 91
Litteratur Doktrin:
Dahlberg, Mattias, Internationell beskattning, 4:e upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2014.
Hettne, Jörgen, & Otken Eriksson, Ida, EU-rättslig metod - Teori och genomslag i svensk rättstillämpning, 2:a upplagan, Norstedts Juridik, Stockholm, 2011.
Korling, Fredric & Zamboni, Mauro, Juridisk Metodlära, 1:a upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2013.
Lodin, Sven-Olof, Lindencrona, Gustaf, Melz, Peter, Silfverberg, Christer, Simon Almendal, Teresa, Persson Österman, Roger, Inkomstskatt – En lärobok i
skatterätt, 17:e upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2019.
Påhlsson, Robert, Konstitutionell skatterätt, 4:e upplagan, Iustus Förlag, Uppsala, 2018.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 4:e upplagan, Norstedts juridik, Stockholm, 2018.
Artiklar:
Bjuvberg, Jan, Rättskällevärdet av OECD:s modellavtal – synen på förhållandet mellan modellavtalet och Wienkonventionen i litteraturen, SvSkT 2015:2, s. 111-130.
Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s. 105-145.
Peczenik, Aleksander, Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT 1990, s. 42.
Sandgren, Claes, Är rättsdogmatik dogmatisk?, TfR 2005, s. 649-655.
Övrigt material Internetkällor:
FAR, OECD:s förslag till skatt på digitala tjänster: ”The hottest debate in economy”, 2020,
https://www.far.se/opinion/hans-peter-larsson-bloggar-om- skatt/2020/februari/oecds-forslag-till-skatt-pa-digitala-tjanster-the-hottest-debate-in-economy/, (hämtad 2020-05-15).
FAR, OECD:s förslag till skatt på digitala tjänster: ”Ytterst komplicerat!”, 2019,
https://www.far.se/opinion/hans-peter-larsson-bloggar-om- skatt/2019/oktober/oecds-forslag-till-skatt-pa-digitala-tjanster-ytterst-komplicerat/, (hämtad 2020-05-15).
KPMG, OECD:s fortsatta arbete för en gemensam lösning gällande digital beskattning, 2020,
https://home.kpmg/se/sv/home/nyheter-rapporter/2020/02/se-news-oecd-om-gemensam-losning-for-digital-beskattning.html, (hämtad 2020-05-15).
OECD, Statement by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS on the Two-Pillar Approach to Address the Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy, 2020,
https://www.oecd.org/tax/beps/statement-by-the-oecd-g20-inclusive-framework-on-beps-january-2020.pdf, (hämtad 2020-05-12).
OECD, Tax Challenges Arising from Digitalisation – Interim Report 2018, 2018, https://www.oecd.org/ctp/tax-challenges-arising-from-digitalisation-interim-report-9789264293083-en.htm, (hämtad 2020-05-12).
PwC, Beskattning av den digitala ekonomin, 2018,
https://blogg.pwc.se/taxmatters/beskattning-av-den-digitala-ekonomin, (hämtad 2020-05-15).
Skatteverket, Begränsad skattskyldighet för juridiska personer, Rättslig vägledning, 2020,
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.3/2642.html, (hämtad 2020-04-01).
Skatteverket, Fast driftställe – Huvudregel, Rättslig vägledning, 2020, https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.3/2690.html, (hämtad 2020-04-03).
Skatteverket, OECD:s modellavtal – Article 5 Permanent establishment, Rättslig vägledning, 2020,
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.4/2971.html#h-Avtalstext, (hämtad 2020-04-10).
Skatteverket, Skatteavtal – Skatteavtals tillkomst, införlivande i svensk rätt och giltighet, Rättslig vägledning, 2020,
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.6/2961.html, (hämtad 2020-05-11).
Skatteverket, Ställningstaganden – Server som fast driftställe, Rättslig vägledning, 2020,
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/372979.html, (hämtad 2020-04-09).