Det förslag som OECD har tagit fram gällande beskattning av digitala tjänster kommer att vara utgångspunkten i detta kapitel. Det kommer att ske en redogörelse för innebörden av förslaget och hur det är avsett att verka i praktiken.
5.1 OECD:s interimsrapport från 2018
Som nämnts i ovanstående avsnitt var det under 2015 när OECD påbörjade BEPS-projektet som det blev tal om de skatterättsliga utmaningar som väntar i och med den framskridande digitala ekonomin. I en interimsrapport69 som OECD publicerade under 2018 behandlades dessa utmaningar ytterligare, men även förslag på hur detta skall lösas på ett pragmatiskt sätt. I rapporten framgår det vidare vilka potentiella möjligheter och svårigheter som den digitala ekonomin kan tänkas medföra. Det är dock inte så att alla medlemsländer inom OECD är av samma uppfattning om hur beskattningen av den digitala ekonomin skall gå till. Vissa medlemsländer anser att nuvarande reglering och definition av fast driftställe tillgodoser de skattemässiga behov som är nödvändigt medan andra medlemsländer menar på att nya och uppdaterade bestämmelser behövs för att kunna beakta kundens användning av digitala tjänster. Utöver detta anser även ett antal medlemsländer att det behövs ännu vidare regler som inte bara är tillämpliga på den digitala ekonomin utan mer mot ekonomin i sin helhet. I dagsläget är det långt ifrån alla medlemsländer som har infört bestämmelser som medför en möjlighet att beskatta ett företag i det land som digitala tjänster tillhandahålls och används.
Fortsättningsvis framgår det i rapporten vilka åtgärder, tillämpliga på den digitala ekonomin, som redan har implementerats och sådana som är tänkta att införas i medlemsstaternas lagstiftning inom en snar framtid. Dessa åtgärder som har presenterats kan uppdelas i fyra kategorier, uppdaterad definition av fast driftställe, källskatt, nya omsättningsskatter och en egen skatteregim för stora företag med en multinationell verksamhet.70
Den första åtgärden som presenterats i rapporten är som sagt att definitionen såsom den ser ut i dagsläget bör uppdateras för att göra det möjligt att det även kan ske beskattning i ett land där ett företag besitter en digital närvaro. En sådan definition finns redan sedan 2016 i Israel vilket medför en möjlighet till beskattning vid en betydande ekonomisk närvaro. Tack vare denna reglering kan det alltså utgå beskattning i Israel på de inkomster som kan hänföras till försäljning över internet till kunder som är hemmahörande i Israel. Även Slovakien har infört liknande regler fast här med fokus på förmedling av transport och boende som sker över internet.71
Rapportens andra åtgärdspunkt avser källskatter. Detta förslag till reglering innebär att det skall göras möjligt att inkomster såsom utdelning, ränta och royalty kan beskattas i det land som den digitala tjänsten används eller där utbetalaren har sin hemvist. Varför det skulle vara nödvändigt att införa bestämmelser om källskatter har ansetts vara att användandet har ökat vilket medfört ett behov av att källstaten
69 OECD, The Tax challenges arising from digitalisation: Interim report 2018.
70 OECD, The Tax challenges arising from digitalisation: Interim report 2018, s. 12 ff., och PwC, Beskattning av den digitala ekonomin, 2018-03-22.
71 OECD, The Tax challenges arising from digitalisation: Interim report 2018, s. 23 ff., och PwC, Beskattning av den digitala ekonomin, 2018-03-22.
skall kunna beskatta företag även fast det inte är tal om någon fysisk närvaro i landet.72
Den tredje åtgärdspunkten i rapporten innehåller förslag till bestämmelser om nya omsättningsskatter, även kallade konsumtionsskatter. Exempel på där omsättningsskatter har införts i de nationella bestämmelserna är Italien och Ungern.
I Italien har det sedan 2019 funnits lagregler som gör det möjligt att beskatta digitala tjänster som medför att det kommer att utgå en skatt på själva transaktionen på 3 procentenheter, även kallat transaktionsskatt. Vad gäller Ungern har det införts bestämmelser om beskattning av den nettoomsättning som ett företag erhåller vid försäljning av annonseringstid och annonsplats i landet.73
Den avslutande åtgärden som OECD har tagit fram innebär att stora multinationella företag skall beskattas på ett särskilt sätt. Detta har redan i dagsläget införts i en mängd länder i form utav åtgärder av en administrativ karaktär genom regler som åsyftar till att motverka skatteflykt för att se till så att skattebasen inte urholkas genom minskade intäkter. Länder där detta har införts i är bland annat Storbritannien och Australien i form utav “Diverted Profits Tax”. I Storbritannien innebär detta att beskattning utgår med 25 procent på sådana vinster som kommer ifrån landet. Tanken bakom “Diverted Profits Tax” är att utländska företag inte skall undgå beskattning i det land som transaktionen sker i bara för att företaget inte har något fast driftställe i landet.74
5.2 OECD:s förslag till beskattning av digitala tjänster
Den 29-30:e januari 2020 antog de 137 länderna som är en del av BEPS-projektet, även kallat “Inclusive Framework”, det förslag som OECD tagit fram om hur beskattningen av digitala tjänster skall regleras på ett internationellt plan. Som redan har framgått har förslaget tagits fram med syfte att möta de skatteutmaningar som uppstått i och med den ökade digitala ekonomin. Tack vare det ramverk som ställts upp i BEPS-projektet och medlemsländernas hängivenhet till att komma fram till en internationell lösning har dem kunnat enats om att detta skall vara klart i slutet av 2020 och införlivas 2021.75
Det slutliga förslaget har som sagt ännu inte presenterats men det kommer ha utgångspunkt i det rådgivande förslaget som presenterades av OECD i oktober 2019. Det som återstår att göra för OECD i dagsläget är att fortsätta arbeta med tekniska detaljer som senare kommer att återspeglas i det slutliga förslaget. Det rådgivande förslaget utgår ifrån två stycken pelare där den första riktar sig mot företag som säljer digitala tjänster till privatpersoner eller företag utan något fast
72 OECD, The Tax challenges arising from digitalisation: Interim report 2018, s. 26 ff., och PwC, Beskattning av den digitala ekonomin, 2018-03-22.
73 OECD, The Tax challenges arising from digitalisation: Interim report 2018, s. 34 ff., och PwC, Beskattning av den digitala ekonomin, 2018-03-22.
74 OECD, The Tax challenges arising from digitalisation: Interim report 2018, s. 43 ff., och PwC, Beskattning av den digitala ekonomin, 2018-03-22.
75 Statement by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS on the Two-Pillar Approach to Address the Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy, As approved by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS on 29-30 January 2020, s. 4 ff.
driftställe i det land som konsumenten är hemmahörande i och det andra är en sorts minimibeskattning.76
Den första pelaren i förslaget inriktar sig alltså på sådana företag som säljer digitala tjänster till konsumenter eller till andra företag. Vad som avses med digitala tjänster i detta sammanhang har sagts vara sökmotorer, hemsidor för social media, marknadsplatser av en digital karaktär, streamingtjänster, spel- och molntjänster samt all form av försäljning av varor och tjänster online. Ett ytterligare krav i denna pelare är att företaget inte får besitta ett fast driftställe i det land som konsumenten eller det andra företaget har sin hemvist i. Det kan alltså sägas att företaget inte har någon koppling till landet mer än att dess digitala tjänster säljs till någon som har sin hemvist där. Ett till krav som uppställs i förslaget är att det endast är företag av en större karaktär som omfattas, dvs. sådana med en omsättning på över 750 miljoner euro. Detta är fallet till en början men OECD har reserverat sig för att det längre fram i tiden kan bli aktuellt med att även digitala företag av en mindre karaktär också skall bli beskattade på detta sätt. Skatten som kommer att tas ut på dessa företag kommer att vara omsättningsbaserad istället för att utgå ifrån armlängdsprincipen som är fallet i dagsläget. Ett annat viktigt moment att beakta vid införandet av dessa regler är risken för dubbelbeskattning som uppstår i och med uppdelningen av vinsten som sker mellan länderna. Lösningen som presenterats avseende detta spörsmål är att det kommer införas ett så kallat “Nexus”
som kommer att fungera som ett hjälpmedel för att allokera hur mycket skatt som skall utgå i det land som konsumenten eller det köpande företaget är hemmahörande i, när det säljande företaget inte har ett fast driftställe där. Beskattning kommer alltså att ske i det land där mervärde skapas, dvs. där konsumtionen sker och inte som tidigare där företagets produktion och huvudkontor är beläget.77
Den andra pelaren som stipuleras i förslaget innehåller bestämmelser om en minimibeskattning av företag med syfte att få bort de skatteparadis som har en väldigt låg, eller ingen, beskattning av företag. Vad gäller koncernbolag har det föreslagits en procentsats på 20 och för resterande företag en beskattning på 12 procentenheter. Det skall dock poängteras att dessa procentsatser ännu inte är fastställda. Effekten av förslaget skulle bli som ett slags skydd av skattebasen då det skulle minska incitamenten för ett företag att etablera en koncern i en jurisdiktion där beskattning sker under minimisatsen. I och med pelare 2 kommer beskattning att ske hos moderbolaget, även fast inkomsten är hänförlig till inkomster från ett dotterbolag i en lågbeskattad jurisdiktion, och på så vis neka skattelättnader alternativt justera koncernbeskattningen. Det har ansetts vara av väsentlig betydelse att denna regel skall vara utformad på sådant vis att den på ett effektivt sätt kan vara kompatibel och samexistera med andra gällande bestämmelser. Reglerna skall exempelvis inte inskränka på dubbelbeskattningsavtalen, inte innebära några betungande
76 Statement by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS on the Two-Pillar Approach to Address the Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy, As approved by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS on 29-30 January 2020, s. 4 ff., och KPMG, OECD:s fortsatta arbete för en gemensam lösning gällande digital beskattning, 2020-02-05.
77 Statement by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS on the Two-Pillar Approach to Address the Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy, As approved by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS on 29-30 January 2020, s. 6 ff., och KPMG, OECD:s fortsatta arbete för en gemensam lösning gällande digital beskattning, 2020-02-05 och FAR, OECD:s förlsag till skatt på digitala tjänster: ”The hottest debate in economy”, 2020-02-07.
administrationskostnader och minska risken till överbeskattning. Ett ytterligare förslag som presenterats i pelare 2 som en möjlig lösning är en sorts källskatt som skall tas ut men även införa regler som sätter stopp för skatteförmåner vad gäller vissa inkomster där det inte finns någon minimibeskattning.78
Förslaget har som tidigare sagt antagits men det pågår fortfarande diskussioner kring hur alltför enkla och riktade regler kan medföra risker inom ramarna för BEPS-projektet. Det har ansetts möjligt att reglerna skulle kunna baseras på de redan befintliga bestämmelserna om inkomster och kapital i OECD:s modellavtal och tillhörande kommentarer. Det kommer ytterligare att diskuteras vilka transaktioner det är som skall omfattas av reglerna mer precist, utformningen av bestämmelsen om minimibeskattning, vilka justeringar som måste göras i de befintliga reglerna och vilken roll den skattskyldige har i förhållande till reglerna om lågbeskattade inkomster. Det har också varit på tal om att det inte endast är beskattning av koncernbolag som kommer att få nya bestämmelser utan även att det sker justeringar i artikel 11-12 i OECD:s modellavtal för att även omfatta icke-närstående parter. Utöver dessa överväganden pågår det ett ständigt arbete med förslagets samspel och förenlighet med internationellt vedertagna skyldigheter som t.ex. icke-diskriminering. Detta arbete kommer sedermera fokusera på hur reglerna skall vara tillämpliga i praktiken och hur de ska interagera med andra gällande regler på det internationella planet för att minimera risken för att dubbelbeskattning uppstår. Det finns även möjlighet till att det uppställs vissa tröskelvärden som måste vara uppfyllda för att ett företag skall kunna träffas av bestämmelserna, nämligen en inkomstgräns på 750 miljoner euro.79
78 Statement by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS on the Two-Pillar Approach to Address the Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy, As approved by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS on 29-30 January 2020, s. 27 ff.
79 Statement by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS on the Two-Pillar Approach to Address the Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy, As approved by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS on 29-30 January 2020, s. 27 ff.