Avslutning

7.1. Sammanfattande slutsatser

Syftet med uppsatsen har varit att utreda om en arvsrätt för sambor med gemensamma barn bör regleras i SamboL. Eftersom en sådan arvsrättslig reglering finns för makar har syftet även varit att jämföra makar och sambor för att belysa de likheter och skillnader som finns. Hur lagstiftaren motiverar omfattningen av sambors efterlevnadsskydd och vilka potentiella lösningar som finns för ett förstärkt efterlevnadsskydd för sambor har också behandlats för att besvara framställningen frågeställningar.

Den nuvarande SamboL avseende sambors efterlevnadsskydd motiveras främst av att sambor i viss utsträckning själva ska välja vilken lagstiftning som ska vara tillämplig på deras mellanhavanden. Hit hör lagstiftarens argument att sambor alltid kan ingå äktenskap. I uppsatsen konstateras däremot att sådana argument för sambor med gemensamma barn inte får särskild genomslagskraft. För mer instabila och kortvariga samboförhållanden ter sig dock en sådan motivering mer angelägen. Med tiden ökar emellertid samboförhållandets ställning som institut, inte minst samboförhållanden med gemensamma barn, vilket leder till en efterfrågan på en mer omfattande arvsrättslig samboreglering.

Som nämnts kan sambor med gemensamma barn i stor utsträckning jämställas med makar.

Avsaknaden av arvsrättslig reglering i SamboL är därför den främsta skillnaden eftersom makar motsatsvis har en väldigt omfattande arvsrättslig reglering som tar sikte på deras förmögenhetsrättsliga förhållande. Basbeloppsreglerna visar även en tydlig skillnad där makar har rätt till ett värde som är tvåfaldigt det värde som gäller för sambor. Även syftet bakom respektive lagstiftning skiljer sig där äktenskapet givits högre status än samboförhållandet.

Skillnaderna gör sig således gällande trots samlevnadens likheter vid förekomsten av gemensamma barn.

För sambor med gemensamma barn finns det stöd för ett starkare efterlevnadsskydd, inte minst eftersom det efterfrågas. Brattström, Singer, Walleng, Boström och Israelsson menar alla att det finns ett stort behov av en arvsrätt för sambor och därmed ett förstärkt efterlevnadsskydd.

Lagstiftarens motivering rörande arvsrätt för makar går att applicera på sambor med gemensamma barn. Återkommande har likheterna mellan sambor och makar med gemensamma barn påvisats varför det kan konstateras att ett starkare och mer omfattande efterlevnadsskydd är motiverat. Delvis för att skydda efterlevande sambo, delvis för att det är i enlighet med det sociala och ekonomiska skydd som arvsrättens bygger på. Idag har barn inte samma behov av ekonomiskt skydd efter den först avlidna föräldern. Det beror både på det faktum att bröstarvingar ofta är vuxna när föräldrarna avlider och samhällets ansvar att ombesörja de som inte kan försörja sig själva. Det är således snarare en efterlevande sambo som riskerar att hamna i ekonomiskt trångmål än ett gemensamt barn.

33 De resonemang som talar emot en arvsrättslig samboreglering är att samboförhållanden inte är lika stabila och långvariga. Även det faktum att sambor inte uttryckligen med viljeförklaring eller genom avtal visar att de vill att lagstiftning ska gälla på deras inbördes förhållanden talar emot en arvsrättslig reglering. Vad avser sambor med gemensamma barn avvisas emellertid argumenten med anledning av att den typen av samlevnadsrelation kan anses mer stabil och i många avseenden likna makars behov av efterlevnadsskydd. Med andra ord talar likheterna mellan makar och sambor med gemensamma barn för en sambolagstiftning som reglerar arvsrätt. Det främsta argumentet för ett förstärkt efterlevnadsskydd och en arvsrättslig reglering för sambor är att samboförhållanden idag är en fullt accepterad samlevnadsform. Med anledning av barns rätt till laglott är efterlevande sambo i behov av större skydd än det minimiskyddet som SamboL uppställer. Eftersom makar anses mer skyddsvärda än gemensamma barn i ett första skede bör sambor med gemensamma barn anses lika skyddsvärda.

Lagstiftaren har även uttryckt att minimiskyddet inte är tillräckligt för alla sambor.

I doktrinen framkommer en gemensam positiv inställning vad avser en legal och självständig arvsrätt för sambor vid förekomst av gemensamma barn. En del menar även att en sådan arvsrätt kommer införas på sikt. Flertalet förslag diskuteras i doktrinen men en legal arvsrätt framhålls vara den mest kvalificerade lösningen för sambor med gemensamma barn. Huvudsakligen är det lösningar vilka innebär att efterlevande sambo ärver före gemensamma bröstarvingar som läggs fram i doktrinen. Det åskådliggör en enighet om att en legal arvsrätt för efterlevande sambo bör införas med anledning av att antalet samborelationer ökar och är en fullt accepterad samlevnadsform.

7.2. Avslutande kommentar

Sammanfattningsvis kan konstateras att SamboL bör reglera arvsrätt i framtiden, inte minst för den familje- och samlevnadssituation där sambor har gemensamma barn. I en sådan situation finns även skäl för att arvsrätten ska vara lika omfattande som den för makar. Det finns flera resonemang som motiverar en arvsrätt för sambor och de argument som talar emot ett förstärkt efterlevnadsskydd är inte längre tillräckliga. Mot bakgrund av den utveckling som sker, där samboförhållande har blivit en alltmer accepterad samlevnadsform, behöver lagstiftaren tillhandahålla en arvsrätt som bättre är i takt med sin tid.

34

Källförteckning

Litteratur

Agell, Anders & Brattström, Margareta, Äktenskap Samboskap Partnerskap, 6 uppl., Iustus förlag, Uppsala, 2018 [cit. Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap].

Asland, John m.fl., Nordisk samboerrett, Gyldendal Juridisk, 2014.

Boström, Viola & Israelsson, Ulf, Är arvsrätten föråldrad - Något om sambors

efterefterlevnadsskydd, SvJT 2004, s. 644–650 [cit. Boström & Israelsson, Är arvsrätten föråldrad?].

Brattström, Margareta & Singer, Anna, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, 5 uppl., Iustus Förlag AB, Uppsala, 2020 [cit. Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap].

Eriksson, Anders, Arv och testamente, Thomson Förlag, Stockholm, 2018 [cit. Eriksson, Arv och testamente].

Gabrielsson, Eva & Sydow, Gunnar von, Sambo: ensammare än du tror, Blue Publishing, Stockholm, 2010 [cit. Gabrielsson & Sydow, Sambo: ensammare än du tror].

Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, s. 1–10.

Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, Nääv, Maria, & Zamboni, Mauro, (red.), Juridisk metodlära, Studentlitteratur, Lund, 2013 [cit. Kleineman].

Lambertz, Göran, Nyttig och onyttig rättsvetenskap, SvJT 2002, s. 261–278 [cit. Lambertz].

Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, 13 uppl., Iusté, Uppsala, 2021 [cit. Lehrberg].

Lind, Göran, Sambolagen m.m. – En kommentar, Norstedts Juridik, Stockholm, 2013 [cit.

Lind, Sambolagen m.m. – En kommentar].

35 Lundén, Björn & Molin, Anna, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning, 6 uppl., Björn Lundén information, Näsviken, 2010 [cit. Lundén & Molin, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning].

Lind, Göran, Utmaningar inom familjerätten, SvJT 100 år (festskrift), s. 67–86.

Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare – Ämne, material, metod och argumentation, 4 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018 [cit. Sandgren].

Walleng, Kajsa, Att leva som sambo – En civilrättslig studie av det rättsliga skyddet för sambor och om det är i takt med sin tid, Iustus Förlag, Uppsala, 2015 [cit. Walleng, Att leva som sambo].

Offentligt tryck

Prop. 1973:32 Ändringar i giftermålsbalken m.m.

Prop. 1986/87:1 Äktenskap m.m. [cit. Prop. 1986/87:1].

Prop. 2002/03:80 Ny sambolag [cit. Prop. 2002/03:80].

Statens offentliga utredningar

SOU 1925:43 Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken [cit. SOU 1925:43].

SOU 1972:41 Familj och äktenskap 1 – Betänkande avgivet av familjesakkunniga [cit. SOU 1972:41].

SOU 1981:85 Äktenskapsbalk [cit. SOU 1981:85].

SOU 1999:104 Nya Samboregler [cit. SOU 1999:104].

Direktiv

Dir. 1970 JU:52. Utredning angående den familjerättsliga lagstiftningen.

36 Motioner

Mot. 2011/12:C330 av Marianne Berg m.fl. (V), Sambors arvsrätt.

Mot. 2016/17:352 av Rickard Nordin (C), En modern arvsrätt för samboskap.

Rättsfall

Högsta domstolen

NJA 1980 s. 705 NJA 1981 s. 693 NJA 1982 s. 589 NJA 2002 s. 3 NJA 2004 s. 397 NJA 2008 s. 826 NJA 2012 s. 377

Författningar

Lagen (1904:48) om samäganderätt Giftermålsbalk (1920:405)

Ärvdabalk (1958:637)

Lag (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad Äktenskapsbalk (1987:230)

Lag (1987:232) om sambors gemensamma hem Lag (1987:813) om homosexuella sambor

37 Sambolag (2003:376)

Förordning (2021:866) om prisbasbelopp

Utländska författningar

Finlands ärvdabalk 5.2 1965/40 Arveloven (lov nr. 515 af 6 juni 2007) Arveloven (lov om arv m.m.)

Övrigt

JUNO, lagkommentar till 18 § sambolagen, Håkansson, Göran, hämtad 2021-11-02.

JUNO, lagkommentar till 1 § sambolagen, Håkansson, Göran, hämtad 2021-12-10.

JUNO, lagkommentar till 3 § sambolagen, Håkansson, Göran, hämtad 2021-12-10.